Växthuseffekten

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Frågeställning

Vad händer om vi inte minskar våra utsläpp?
Hur skadas samhället av den ökade växthuseffekten?
Vad kommer hända i framtiden?
Hur ska vi lösa problemen?
Vad är det som diskuteras?
Varför kommer många landområden bli övertäckt med vatten?
Varför dör vissa djurarter?
Har vi något alternativ?

Sammanfattning

Den ökade växthuseffekten leder till att temperaturerna kommer att höjas och det kommer att bli varmare. Detta kommer att påverka både miljön och samhället. Både isar och glaciärer kommer att smälta, detta i sin tur leder till en högre havsnivå då vattnets volym blir större. Mycket av detta kan leda till att det blir konflikter mellan människor. Öknar kommer att sprida sig då det blir varmare. Det finns många insekter som trivs i ett varmare klimat, insekterna kan bära på parasiter som även kan sprida sig. Många liv kan hotas då t.ex. myggor som bär på Malaria sprider sig.



Introduktion
Vårat samhälle förändras dagligen. Ni kanske undrar varför det varit en relativt varm vinter? Eller varför ni helt plötsligt får syn på fåglar som ni tidigare aldrig lagt märke till? Vi måste se oss omkring och inse att vårt klimat håller på att förändras. Det är den ökade växthuseffekten. Men då kanske ni undrar varför klimatförändringar har något med växthuseffekten att göra. Orsaken är att människan genom utsläpp av växthusgaser i atmosfären har påskyndat den naturliga växthuseffekten, som håller på att ge oss brutala följder. Om vi inte gör något åt saken så fort som möjligt kan vi vänta oss att hela vårt ekosystem rubbas och landområden kommer att bli övertäckt med vatten.


Fakta

Växthuseffekten
Vattenånga och koldioxid finns naturligt i jordens atmosfär. Växthusgaserna behåller värmen från solen innanför atmosfären. Det är därför jorden kan hålla kvar en rimlig temperatur. Detta fenomen kallas Växthuseffekten.

När man förbränner fossila bränslen bildas koldioxid som är en växthusgas. Gasen går ut i atmosfären och växthuseffekten ökar. Det man nu har börjat oroa sig för är att halterna av flera växthusgaser ökar till en orimlig gräns i atmosfären, främst på grund av vår förbränning av kol, olja och naturgas. Ökande halter leder i sin tur till att växthuseffekten förstärks. Det menas med att ju mer växthusgaser i atmosfären desto varmare blir det.

Detta fenomen brukar man hänföra till fenomenet global uppvärmning. Beroende på hur stor temperaturförändringen blir så kan vi vänta oss olika stora effekter på flera områden. Många av dem är allvarliga för mänskligheten, djur och växtlighet.

Koldioxiden ansvarar för cirka 70 procent av växthuseffekten. Där intill är metan, därefter kommer dikväveoxid och fluorerade gaser. Koldioxidutsläppens genomsnittliga ökningstakt har nu bara vänt brant uppåt. Under 1990-talet låg den på 0,8 procent årligen.

Människans utsläpp av växthusgaser i atmosfären har ökat sedan början av den industriella revolutionen. Att bedöma den slutgiltiga påverkan som orsakas av utsläpp kompliceras av att det finns en mängd positiva och negativa återkopplingseffekter. En ökad temperatur leder till exempel till smältning av glaciärer, att områden med permafrost tinar, att cirkulationsmönster kan förändras o.s.v. Andra forskare anser att även om så vore, så skulle ett varmare klimat på sikt inte behöva vara särskilt oroande.

Bakgrund

1827 la den franske fysikern Jean-Baptiste Joseph Fourier en grund för teorin om en växthuseffekt.
Han var först med att beskriva fenomenet i Fourier serier. I denna tillämpar han trigonometriska serier för att beskriva diskontinuerliga funktioner, en metod som har visat sig vara av stor betydelse inte bara för värmeläran utan också för analys inom både vetenskap och teknologi.
Fourier konstaterade att atmosfären släpper in solstrålning men att luften sedan hindrar värmestrålningen från att lämna jorden.

Svante Arrhenius som var en svensk fysiker och kemist visade i sina beräkningar 1896 att befintligheten av koldioxid och vattenånga i atmosfären ger ett varmare klimat på jorden. Arrhenius beräknade också att förändringar av koldioxidhalten i atmosfären påverkar temperaturen, och att en fördubbling av halten skulle ge en global temperaturhöjning på fem till sex grader. Det stämmer relativt bra överens med våra moderna beräkningar.

Nutida händelser
Väldigt många av våra nuvarande miljö- och världsproblem ligger hos den ökade växthuseffekten. Det är just därför växthuseffekten är en viktig punkt att ta upp för allmänheten. Man måste satsa lika hårt på att motverka jordens klimatförändringar som man nu motverkar krig och på att bekämpa spridning av massförstörelsevapen.

Värmebölja
35 000 människor dog i Europa Sommaren 2003 på grund av en värmebölja. Det var mycket osannolikt om man jämför med klimatstatistiken de senaste 150 åren. På så sätt kan man därför koppla värmeböljan till den globala uppvärmningen. Framtidens somrar kan komma att bli som den här typen av somrar.

Översvämningsrisk
I många delar av Sverige, särskilt orterna vid Vänerns södra del, kan man vänta sig ökad översvämningsrisk i framtiden. Nyligen drabbade städer som Kristianstad och Arvika får förbereda sig på ännu värre vattenflöden, på grund av intensivare regn.
En positiv effekt i Sverige kan vara ökad potential för vattenkraftproduktion.
Hus blir skadade i den senaste tidens regnoväder.

Förbränning av miljöfarliga bränslen
Man vet att förbränningen av fossila bränslen måste minskas men ändå kör man bara vidare som om ingenting höll på att hända. Mellan 2003 och 2005 ökade utsläppen av koldioxid fyra gånger snabbare än under de tio närmast föregående åren.

Om det går riktigt illa det vill säga om samhället inte tar till de nödvändiga åtgärderna för att minska klimatförändringarna kan man även bli påverkad av en allmän ekonomisk nedgång och Sverige kan behöva överväga att ingripa i konflikter över mat och vattenresurser i andra länder eller ge humanitär hjälp och ta emot flyktingar.

Djurarter
Fåglar och andra djur som bosätter sig efter årstiderna har ändrat sina vanor och även parningsmönster, parningstider och tider för äggläggning det här beror på förskjutningar i årstiderna då menar jag kortare vintrar, tidigare vårar och senare höstar. Till exempel insekter som fjärilar har börjat existera på platser där de tidigare inte funnits. Vilket kan bli ett allvarligt problem framöver och i Sverige kan det innebära att vi får ett ökat djurliv på flera platser men vilka konsekvenser det blir för de djur som tidigare funnits på platsen återstår att se.

I Sverige har fjällräven stora problem för närvarande eftersom den ”vanliga räven”, rödräven kommit in i dess habitat.
Djurarter blir allt mer sällsynta och i vissa fall dör dem ut.
Isbjörnarna har även påverkats negativt. Man konstaterar att björnarnas återväxt minskar. Anledningen är att isen dragit sig tillbaka vilket gör det svårare för isbjörnarna att fånga säl, deras huvudsakliga föda.

Framtidens oro

Bensinpriser, framtidens oro
Till 2020 måste bensinpriserna fördubblas för att klara EU: s utsläppsmål för koldioxid. Detta intygar svt: s nyhetsbyrå. Idag finns två andra stora alternativ till bränslen. Det är E85 och diesel. E85 består av 85 % etanol och resterande bensin. Just nu pågår en miljödebatt om E85 verkligen är så miljövänligt som man egentligen tror. Etanolen utvinns av vete, sockerrör och annan biomassa som energiskog. Denna energikälla är förnyelsebar. Det innebär att etanol kommer bidra till mindre växthusgaser. Men för att kunna skapa och använda denna källa slår man om tidigare gårdar som producerar mat, till gårdar där man odlar för att framställa etanol. Detta gör bönderna eftersom de får mer betalt av köparna. Detta leder till att fler människor får mindre mat och priserna på mat höjs. Det positiva med etanol är att det inte påverkar växthuseffekten.


Vattenhöjningar
Hundratals miljoner människor i världen bor i kustområden som hotar att läggas under vatten inom 100 år. Det är särskilt i tättbefolkade deltaområden till exempel i Bangladesh, Egyptens Nildelta och på låga öar som Maldiverna som höjda vattennivåer kan få allvarliga följder.
I tropiska områden väntar sig kraftfullare oväder som också kan förvärra vattenhöjningens effekter. Man räknar med att havsytan kommer att stiga med cirka 50 centimeterm fram till 2100, men osäkerheten är stor och höjningen kan bli allt från 9 till 88 cm.

Anledningen till att vattnet stiger är att vattnets volym ökar vid högre temperatur, polartrakternas ismassor och glaciärer väntas smälta i en allt högre takt och i till exempel Sverige kan översvämningarna också orsakas av ökat regn. Om man åker skidor kommer man att märka att skidmarkerna och glaciärerna krymper.

Överbefolkning
Till exempel att hela världen eventuellt kommer bli överbefolkat på grund av ökad havsnivå.

Arter dör ut
En till stor risk finns att artspridning inte hinner anpassa sig till klimatförändringarna och det gör att klimatzonerna kommer flyttas och jordens klimat kommer ur balans. Klimaten reagerar trögt på yttre påverkan.

Man kan även bli påverkad av en del andra klimatförändringar om man till exempel arbetar inom jordbruk, skogsbruk eller naturvård eftersom djur och vegetation flyttar norrut till svalare klimat.

Ökad temperatur
Jordens medeltemperatur kan öka med 1-7 grader de närmaste 100 åren. Redan nu syns effekter av klimatförändringen i samhälle och natur. Samtidigt som vi minskar våra utsläpp måste vi därför börja anpassa oss till de förändringar vi vet kommer. Länderna i södra Europa får allt mindre nederbörd och stigande temperatur medan länderna i norra Europa i genomsnitt får uppleva en lägre ökning och det kommer att börja regna mer. När man väljer vart man ska åka på semester kanske man åker till andra ställen än vad man brukar åka till idag eftersom dagens turistorter kan bli allt för varma. Regeringarna kommer troligen också att ta till åtgärder för att anpassa samhället till klimatförändringarna. Till exempel att förstärka översvämningsbarriärer, införa nya byggnadsregler och uppmuntra jordbrukarna till att gå över till andra grödor.

Klimatförändringen påverkar alla

Om man bor i Europa är det troligt att man upplevde värmeböljan jag tidigare, någon av skogsbränderna i södra Europa eller någon av översvämningarna på fastlandet under de senaste åren. Man kommer troligen att uppleva ett mer extremt väder under de kommande åren. Samhället kommer att påverkas negativt av värmen för individer oss emellan, och för att minska växthusgaser i atmosfären, måste alla tänka globalt. Hushållen förbrukar en tredjedel av all energi inom EU och ansvarar därmed för cirka 20 % av utsläppen av växthusgaser. Som individer kan vi minska utsläppen av växthusgaserna betydligt och de snabbaste vägarna till att bekämpa växthuseffekten är att spara energi.
Många menar att om vi slutar producera energi kommer ändå inte jorden hinna absorbera bort allt överflöd. Det är något vi inte kan förutspå, men jag anser i alla fall att man ska försöka göra så mycket som det bara går. Här kommer en följd av olika exempel som alla kan göra för att åstadkomma ett bra samhälle i framtiden.
Man kan släcka lamporna när man inte behöver dem Genom att släcka fem lampor i hallar och rum när de inte används kan du spara cirka 550 kronor och undvika utsläpp av cirka 400 kg koldioxid per år.
Använda energiglödlampor En enda kan minska belysningskostnader med cirka 550 kronor och minska utsläpp av koldioxid med cirka 400 kg under glödlampans livstid - de räcker upp till tio gånger längre än vanliga glödlampor. Energisnåla glödlampor kostar mer att köpa men är billigare under sin livslängd.
Inte lämna apparater på använd deras strömbrytare.
Koppla ur mobilladdare när man inte använder den. Den drar ström även när den inte är kopplad till telefonen. Uppskattningsvis slösas 95 % av energin bort om du lämnar laddaren konstant inkopplad.
Kör tvättmaskin och diskmaskinen endast när de är fulla Om man absolut behöver använda maskinen innan dess, ställ in den på halv last eller ekonomiläget. Det finns ingen egentlig anledning att ha hög temperatur. Dagens tvättmedel är effektiva och gör kläder och tallrikar rena även vid låga temperaturer.
Koka mindre vatten Om man bara kokar upp det vatten som behövs för en kopp kaffe eller te sparar man mycket energi. Om alla européer endast kokade det vatten som behövs och låter bli att koka en onödig liter vatten om dagen skulle den sparade energin kunna driva en tredjedel av Europas gatubelysning.
Sätt lock på kastruller Det sparar mycket av den energi som används vid matlagning. Ännu bättre är tryckkokare och ångkokare, de kan spara runt 70 %!
Ta en dusch i stället för ett bad
Stänga av kranen Om man stänger av kranen när man borstar tänderna kan man spara många liter vatten. Dessutom kan en droppande kran slösa tillräckligt med vatten för att fylla ett badkar i månaden, så kolla att den verkligen är avstängd.
Försök tvätta bilen för hand eller använd högtrycksspruta i stället för att åka till biltvätten. Den förbrukar mer el och vatten än det gammeldags sättet.

Kyotoprotokollet

Är en start på en mycket viktig period av den internationella kampen mot växthuseffekten. Kyotoprotokollet gick inte i kraft före tillräckligt många länder förbundit sig.
Sverige ratificerade tillsammans med övriga EU-länder Kyotoprotokollet i maj 2002 och var bland de första industriländerna att göra detta. Ryssland godkände avtalet i november 2004. Efter Rysslands godkännande trädda Kyotoprotokoll i kraft den 16 februari 2005.

I slutet av 2005 hölls det första mötet under Kyotoprotokollet i Montreal. Vid mötet antogs ett detaljerat regelverk för själva genomförandet av protokollet. Överenskommelsen inkluderar bland annat de så kallade flexibla mekanismerna och handeln med utsläppsrätter och vilka åtgärder som ska genomföras om det visar sig att ett land inte följer sina skyldigheter. Resultatet innebar att ett antal stora internationella processer kunde påbörjas.

Det andra partsmötet hölls i november 2006 i Nairobi. Den viktigaste frågan i förhandlingarna framöver är att stabilisera utsläppen av växthusgaser.

Vid konferensen i Poznan i december kommer Kyotoprotokollet att ändras. EU ser detta som en viktig möjlighet att bygga vidare på den erfarenhet man hittills fått av protokollet.

Resultaten från Bali bildar en stabil bas för de kommande förhandlingarna. Det är klart att man måste lägga ner mycket hårt arbete för att ett nytt effektivt avtal ska kunna nås. Det nya avtalet måste ta hänsyn till 192 kraftigt varierande intressen och ambitioner vilket kommer krävas en hel del vilja.
EU-kommissionär säger ”Utmaningen är inte bara att nå ett avtal, utan att säkra att avtalet är tillräckligt ambitiöst för att vi ska kunna ta kontrollen över klimatförändringarna”.

Klimatmöten

Man har diskuterat och gjort avtal de senaste åren om de gällande klimatförändringarna.
De 192 länderna som är medlemmar i FN om klimatförändringar enades om ett nytt globalt avtal för att bekämpa klimatförändringarna.
De satte en ambitiös deadline för slutförandet av avtalet till år 2009. EU spelade en ledande roll under konferensen och nådde det eftersträvade genombrottet.
Ett nytt globalt avtal behövs omgående eftersom det i nuläget finns två huvudproblem. För det första saknas planer för vad som ska göras när Kyotoprotokollets utsläppsmål upphör att gälla år 2012. För det andra har den senaste rapporten visat att den globala uppvärmningen med stor sannolikhet kommer att nå kritiska nivåer under 2000 talet om inte de hastigt växande globala utsläppen begränsas kraftigt och snabbt.

Klimatresonemang

Konflikter
För varje dag som går blir klimatförändringen allt mer påtaglig. Torka, brist på färskvatten och de flyktingströmmar som klimatförändringarna väntas innebära leder också till en ökad risk för allvarliga konflikter mellan och inom världens länder. Klimatförändringarna diskuteras regelbundet och nu har man insett att det kommer bli allvarliga konflikter om man fortsätter som man gör idag.

Det kommer inte att bli några löften om hur mycket varje land ska minska sina utsläpp. I bästa fall kan ministrarna enas om ett långsiktigt mål, som att halvera utsläppen till år 2050.
Huvudsyftet är istället att bli överens om vägen till ett nytt klimatavtal år 2009 eller strax därefter. Kamperna kommer framförallt gälla olika tekniker.
Man kan tycka att det är fånigt men uppläggningen av förhandlingarna framöver har stor betydelse.

Ett bredare perspektiv
Det krävs att samhället måste ha flera olika metoder för att minska utsläppen av växthusgaser, bland annat genom fler förnybara energikällor, förbättrad energieffektivitet, miljövänligare sätt att framställa energi från fossila bränslen, nya transportbränslen, bättre isolering i byggnader och på lång sikt ny miljövänlig teknik, till exempel med väte och bränsleceller (förutsatt att vätet produceras med miljövänlig energi) och avskiljning och lagring av koldioxid.

Lösa problemen
Ett exempel på att minska växthuseffekten är att bilförare kan välja att driva sin bil på bränslen som inte innehåller kol, som till exempel biogas, etanol eller el som inte ger upphov till växthuseffekten. Det är många som dör av avgaser, så detta är ett mycket bra alternativ.
Att ta cykeln till skolan istället för mopeden eller bilen, att stänga av datorn när man inte använder den, att välja miljövänliga produkter när man är och handlar. Om alla människor skulle ändra på en enda sak i vardagen som släpper ut växthusgaser på något sätt skulle det hjälpa mycket.

Man är tvungen genom forskning, utveckling, och byggnationer av nya energikällor som inte är baserade på fossila bränslen ersätta beroendet av fossila bränslen. Så som vindkraftverk, solenergi, vågkraftverk och göra så att vattenkraftverken blir effektiviserade. De rika länderna har kapital för att kunna forska och utveckla förnybar energi, politikerna måste även ge spelrum i tillexempel ekonomiska sammanhang, sätta krav till forskning och utveckling.

Historiska klimatförändringar

Klimatet på jorden har alltid varierat. Vi har haft istider och andra sorters perioder med ungefär 100 000 års mellanrum. Utan växthuseffekten skulle det vara nästan 35 grader kallare vid jordytan än det är i dag. De historiska klimatförändringar är alla till största delen orsakade av astronomiska variationer som jordens omloppsbana kring solen, jordaxelns lutning och så vidare. Astronomiska förändringar i kombination med återkopplingar i ekosystemen skapade klimatförändringar. I en del fall blev det dramatiska förändringar som ödelade ekosystem och kulturer men i de allra flesta fall var det frågan om förändringar som människa och ekosystem hann anpassa sig till.

Anpassning
Hastigheten är det som gör dagens klimatförändringar speciella. Naturliga och historiska, förändringar går cirka 10 till 100 gånger långsammare än dagens förändringar. Om klimatförändringarna hade gått långsammare så hade både naturen och människan haft bättre möjligheter att anpassa sig. Med dagens situation kommer vi att se många växter, djur och ekosystem som försvinner eftersom de inte kan eller hinner anpassa sig. Människor har även byggt vägar, dammar, hus, jordbruk, energiförsörjning mm och skaffat sig vanor som inte kommer att passa ihop med morgondagens klimat.

Det räcker inte längre med att minska utsläppen. Det krävs även åtgärder för att anpassa samhället till de klimatförändringar vi vet kommer. För att bevara den framgång vi vant oss vid. Flera länder har inlett arbetet med att ändra sina nationella metoder för klimatet så att anpassning till klimatförändring ger samma prioritet som arbetet för minskade utsläpp. Anpassning till en existerande klimatförändring återstår ännu i de flesta länder.

Temperaturskillnader
Jordens medeltemperatur har ökat med omkring 0,6 °C sedan slutet av 1800-talet. Delar av temperaturvariationerna kan förklaras av variationer i solstrålningens intensitet och andra naturliga orsaker. En större del av temperaturökningen är enligt de flesta forskare inom området orsakad av den ökade växthuseffekten av de mänskliga utsläppen. Med nuvarande fakta kommer jordens medeltemperatur att öka med mellan 1,4 och 5,8 °C.

Sårbarheten anses störst i Medelhavsområdet och i sydöstra Europa. Ett varmare och torrare klimat i ett redan torrt område får besvärliga konsekvenser för vattenresurser, jordbruk, turism lika så för hälsovård och sjukvård.
Nordliga däggdjur påverkas redan i dag av det varmare klimatet och smältande havsisar. Stora isområden och livsmiljöer beräknas gå förlorade redan vid en ökning av medeltemperaturen på 2–3 grader.

Värsta länderna

USA och Kina värst
En fjärdedel av världens koldioxidutsläpp står USA för. De har de högsta koldioxidutsläppen i världen. De stora industristäderna på västkusten och östkusten gör mest utsläpp.

För att en miljökatastrof i framtiden ska kunna förhindras måste utsläppen av kol i atmosfären snabbt minskas. Men i dag ökar de globala utsläppen av koldioxid med i genomsnitt 3,2 procent om året. Vilket inte alls är någon väg till framgång? Den största miljöboven är USA som med Bush-regeringens goda minne fortsätter att släppa ut mer växthusgaser än någon annan nation. Kina har tryckt till med en vinnande andraplats på utsläppslistan. Landet står för 16 procent av alla utsläpp och hela 40 procent av den ökning som sker. Efter en förhoppningsfull utveckling under 1990-talet är Kina inne i en trend som gör att landet 2030 kommer att stå för mest utsläpp av alla jordens länder.

Diskussion

Redan idag finns många lösningar som är bättre än de vi använder. Utsläppen kan minskas på en massa olika sett. Det är bara viljan som krävs. För oss finns fortfarande lösningar om att bygga ett samhälle i harmoni med naturen och inte på dess bekostnad.

Tekniker för att minska koldioxidutsläpp finns redo att börja användas. Det finns pengar för att kunna genomföra lösningarna också, samt kunskap om hur det ska gå till. Det som saknas är mod och vilja. Naturen är inte till för att bli mer förorenad och upphettad än vad den redan är nu. Vi måste framförallt tänka på en hållbar utveckling då menar jag till exempel som att använda förnyelsebara energikällor som vindkraft.

Sverige som tillhör den rikare delen av världen måste först och främst ta sitt ansvar och göra en insats. Om inte utsläppen i Sverige minskas hur ska då den fattigare delen av världen kunna minska sina utsläpp? Det är fruktansvärt att se länder bli drabbade av något man gör i Sverige och i andra rika länder.

Vi har...