Kina och Kanada - en jämförelse

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Kanada

Ekonomi
Med sina enorma naturtillgångar, sin välutbildade arbetskraft och sina högteknologiska industrier är Kanada ett av världens rikaste land. Trots att tillverkningssektorn är viktig har tjänstesektorn vuxit och blivit den största delen. År 2000 stod den för tre fjärdedelar av landets arbetstillfällen. Ekonomin i landet är mycket beroende av investeringar utifrån, främst av grannen USA. I slutet av 1980-talet gick Kanada ner i en djup lågkonjunktur, som 1995 åtgärdades av att en åtstramningspolitik. Det började snabbt gå uppåt och underskotten som tidigare fanns byttes ut mot ett överskott.

Den goda konjunkturen i USA var det främsta skälet till den snabba tillväxten för Kanada.
Kanada är starkt beroende av handeln med USA men den inhemska marknaden är också hög.
De ekonomiska situationerna varierar mycket mellan de olika provinserna. Exportindustrins framgångar har främst gynnat Ontario, Québec och i viss mån Manitoba.

I början av 1990-talet tvingades provinserna till hårda besparingar på grund av minskade statliga anslag. De redan skuldtyngda provinserna Ontario och Québec drabbades hårdast av nedskärningarna. De kunde dock visa upp en balanserad budget 99/00. Alberta, Saskatchewan och Manitoba har visat ett överskott i din budget sedan 1994, medan de fyra östliga provinserna har fått svårt att få ekonomin att gå ihop trots omfattande federala bidrag. British Columbia var fram till 1997 den provins där ekonomin växte snabbast, men 99/00 uppgick underskottet till en miljard kanadensiska dollar.

Befolkning
Kanada är med sina 9 958 319km2 världens näst största land. Det har 30,8 miljoner invånare vilket innebär 3 invånare/km2. 60 % av landets befolkning bor i Ontario och Québec. De allra flesta bor i städerna längs gränsen till USA. I norr är det mycket glesbefolkat och stora områden är obebodda. Ursprunget skiftar något hos befolkningen, över hälften av kanadensarna är av franskt eller engelskt ursprung. Många härstammar också från Europa och Asien. Uppgifter säger att det finns 800 000 inuiter och mestiser, det vill säga av blandat indianskt och franskt eller brittiskt ursprung. Européerna kom dit genom den stora immigrationen och ville odla marken. Asiaterna sökte sig till gruvorna, järnvägsbyggen och även jordbruket.

Språk
När Kanada bildades 1867 blev både franska och engelska arbetsspråk inom parlamentet. Så var det ända fram till 1969 då landet antog en språklag som innebar att landet officiellt blev tvåspråkigt.
En fjärdedel av landets befolkning har franska som modersmål. De bor huvudsakligen i Québec, där över 80 % är fransktalande. Omkring en miljon fransktalande bor utanför Québec. I en lag från 1774 garanterar de brittiska härskarna quebeckarnas rätt att få behålla sitt språk och sin katolska religion.
1977 antog Québec en lag för att stärka franskan gentemot engelskan, som dominerade inom näringslivet. Lagen förbjöd användandet av engelska på skyltar och reklampelare utomhus. Lagen sade också att alla avtal inom näringslivet skulle skrivas på franska och att franska skulle prioriteras som undervisningsspråk i skolorna.
1993 beslutade provinsen att delvis upphäva språklagen och låta engelska förekomma på skyltar utomhus, men endast om skyltarna också hade en text på franska och den engelska texten var 40 % mindre. Många engelskspråkiga ansåg att lagen var orättvis och åren 1975-2000 lämnade en kvarts miljon engelskspråkiga provinsen.
Engelska är modersmålet för cirka 60 % av befolkningen. På östkusten i Nova Scotia, New Brunswick och Newfoundland pratas engelska med en brittisk accent. I Ontario och västra Kanada är engelska lite mer amerikaniserad. Genom den stora invandringen förekommer ett hundratal språk i landet och kinesiskan är det största efter franska och engelskan.
Även urbefolkningarna har sina språk. Dessa tillhör elva språkfamiljer och omfattar ca 55 dialekter. Störst är algonkinspråket, som talas av omkring 100 000 indianer. Ungefär vart femte indian- och inuitbarn lär sig aldrig sitt modersmål och allt fler uppger engelska som sitt modersmål.

Religion
Omkring hälften av befolkningen är romerska katoliker. En stor del av katolikerna finns i Québec, men på senare år har språket spelat en större roll än religionen för quebeckarnas identitet. Det största protestantiska samfundet heter Kanadas förenade kyrka och de samlar metodister, kongregationalister och en stor grupp presbyterianer. Närmare 800 000 kanadensare tillhör den anglikanska kyrkan. Andra religioner är pingstvänner, baptister, kväkare, grekisk-ortodoxa, ukrainsk-ortodoxa och mormoner. Det finns också ca 320 000 judar och ungefär en kvarts miljon muslimer.
Fram till 1969 drev protestantiska och katolska kyrkor internatskolor för urbefolkningen på uppdrag av regeringen.
Intresset för traditionella indianska religioner har ökar på senare år. Drygt var tionde kanadensare påstår sig vara icke troende.

Utbildning
I Kanada börjar eleverna när de är 6 eller 7 år gamla, det varierar lite mellan provinserna. Det finns tre nivåer i skolsystemet: grundskolan (åk 1-8), gymnasiet, eller high school (åk 9-13), samt högskolan, eller college som det heter. På college kan studenterna läsa in ämnen som de behöver för universitetsstudier, men det finns även college med akademiska utbildningar.
Provinserna ansvarar själv för utbildningen på grundskole- och gymnasienivå. Detta har lett till regionala skillnader vad gäller läroplan, undervisningsspråk och examina. Provinserna och den federala regeringen finansierar grund- och gymnasieskolan.
Cirka 5 % av barnen i Kanada går i privatskolor.
Den federala regeringen ansvarar för skolgången i indianreservaten. Stora ansträngningar har gjorts för att höjs utbildningsnivån hos urbefolkningarna.
I de flesta grundskolor undervisar man på engelska, men det finns även de skolor där det undervisas på franska. I Québec är nästan alla skolor franskspråkiga. Engelsktalande barn som är födda i Québec har rätt till undervisning på engelska.
Vid 75 universitet och hundratals college bedrivs högskoleutbildningen. Flerparten av universiteten är engelskspråkiga. De två äldsta och mest berömda universiteten i Kanada är University of Toronto i Ontario och McGill University i Montreal, som båda ligger i Québec.
Universiteten drivs med både federala bidrag och provinsiella medel samt studentavgifter.
Kanada har en läs- och skrivkunnighet på närmare 100 %.

Sociala förhållanden
Kanadensarna omfattas alla av en allmän sjukförsäkring. Den är en del av det välfärds- program som har lagts upp. Sjukvården betalas av provinsen och regeringen. Många bland urbefolkningarna lever i fattigdom och livslängden är 6 år kortare för inuiterna och indianerna. Alkohol- och drogmissbrukningen och arbetslösheten är hög. Medellivslängden för Kanada är 76 för män och 83 för kvinnor

Kommunikationer och Turism
Kanada har ett välutbyggt vägnät, bland annat världens längsta väg, Trans Canada Highway, 782 mil lång, som löper från St John’s i Newfoundland till Victoria i British Columbia. De flesta av landets vägar finns i söder mot gränsen mot USA. Provinserna tar hand om vägbyggen och underhåll, medan den federala regeringen tar hand om vägar i nationalparker och territorier. Bil-, buss-, och lastbilstrafiken har ökat och har i hög grad konkurrerat ut järnvägstrafiken när det gäller passagerartrafik. Under 1990-talet har det blivit allt vanligare att resa med bil istället för buss.
Huvuddelen av järnvägarna går, liksom vägarna, längs gränsen mot USA i öst-västlig riktning. De används främst för att frakta containrar till och från de större hamnarna i British Columbia och hamnstäderna längs St Lawrence-kanalen.
Stora delar av norra Kanada kan endast nås med flyg. Det största flygbolaget är Air Canada. Toronto, Montreal och Vancouver har de mest trafikerade flygplatserna.
Kanadas största hamnar ligger i Vancouver och Montreal. Ett omfattande kanalsystem mellan de Stora sjöarna och St Lawrence-floden blev färdigt 1959 och medförde att mer djupgående fartyg kan trafikera städerna kring de Stora sjöarna.
1999 hade Kanada 19 miljoner besökare, varav de flesta kom från USA, Storbritannien och Japan.
Kanadas nationalparker omfattar hela 180 000 km2, vilket motsvarar två femtedelar av Sveriges yta. Den största nationalparken heter Wood Buffalo och är belägen i norra Alberta och Northwest Territory, men flest besökare har landets första nationalpark i Banff vid Klippiga bergen, grundad 1887. Andra turistattraktioner är Niagara-fallen och även städerna Montreal och Québec City. Vinterfestivalen i Québec är även det ett stort turistmål, där man tävlar i att bygga isskulpturer.

Naturtillgångar och energi
I västra Kanada finns stora oljefält, främst i provinsen Alberta. Olja har även hittats i norr och utanför Newfoundland på östkusten. Kanada exporterar olja till den amerikanska mellanvästern, medan man importerar via hamnar på östkusten. I bland annat Alberta, British Columbia, Saskatchewan och Nova Scotia finns också naturgas som täcker huvuddelen av landets behov. Kanada är också världens tredje största producent av naturgas och produktionen ökade kraftigt under 90-talet. Naturgasen exporteras också till USA och Japan.
Vattenkraften står för två tredjedelar av landets elproduktion. Vattenkraftverk finns i Québec, Newfoundland och British Columbia. Det största ligger i norra Québec, James Bay-projektet, som exportar el till andra provinser i Kanada och till storstäderna i nordöstra USA.
Kolfyndigheterna finns främst i British Columbia, Alberta och Saskatchewan.
Kärnkraften står för 15 % av elproduktionen. De flesta kärnkraftverken finns i Ontario.
Kanada är även världens största producent av koppar, nickel, zink, uran, pottaska, asbest och är ledande producenter av kobolt, titan och aluminium. Det finns även stora fyndigheter av bly, guld, silver, molybden, järnmalm, diamanter och svavel.
Kanada har ofta försökt få USA att minska sina utsläpp från industrierna, som drabbar Kanada.

Näringar
Endast 7 % av Kanadas yta är uppodlad och den finns mest i Saskatchewan, Alberta och Manitoba. Där odlas det mest vete, korn och oljeväxter. Uppfödningen av biffkor är belagd på prärien. På västkusten i British Columbia odlas grönsaker och frukt, bland annat i Okanagan- dalen som är känd för sina äppleodlingar. Flertalet av jordbruken på västkusten producerar främst mejeriprodukter. Jordbruket i Ontario och Québec är också stor, där det produceras mest raps, grönsaker och frukt. Boskapsuppfödningen är också viktig och förser marknaden med mejeriprodukter och kött. Kanada är världens största veteexportör och exporterar också raps, korn och havre. Storjordbruken finns i västra Kanada medan de små gårdarna ofta ligger i öst. Sedan 90-talet har det statliga stödet till jordbruket minskat. Eftersom att nästan halva landet är täckt av skog, så är Kanada världens främsta skogsproduktproducent. De står för 40 % av världens tidningspapper och producerar också mycket pappersmassa. Oro finns för att det avverkas för mycket skog och att det inte planteras tillräckligt. Den skadas också av utsläpp från amerikanska industrier. Uppfödning och jakt på pälsdjur har lokalt stor ekonomisk betydelse, speciellt för urbefolkningarna. Pälsdjursfarmer finns i Ontario, Nova Scotia, British Columbia och Québec. Säljakten har minskat betydligt på grund av djurvänner. Fiske är en viktig näringsgren. Framför allt på östkusten i British Columbia där det fiskas
främst torsk, flundra, sill, musslor och hummer. Landet är även världens främsta fiskexportör och 75 % av all fisk exporteras till USA.
Den kanadensiska industrin har byggts upp runt landets stora naturtillgångar, billiga energi och närheten till viktiga marknader. Kanadas industriella och finansiella centrum ligger i Ontario och Québec.

Framtidsutsikter
Kanadas ekonomi verkar vara stark och jag tror inte den kommer att rubbas särskilt mycket. Landets urbefolkningar däremot verkar vara och bli ett problem. De lever kortare och har alkohol- och drogmissbruk. Kanada kommer också om ett par år ha en väldans massa gamla tanter som är 80+ år gamla, som de måste ta hand om.
Jag skulle vilja påstå att Kanada befinner sig i befolkningsskede 4, eftersom det är ett så kallat I-land. Alltså innebär det att de har en långsam befolkningstillväxt framöver.


Kina

Ekonomi
Den ekonomiska utvecklingen i Kina sedan 1978, då landet började liberalisera sig, har varit snabbare än något annat lands. Internationella valutafonden säger att Kina snart kommer att passera USA:s och EU-ländernas ekonomi och bli den allra starkaste. Reformpolitiken har givit utrymme för utländska företag och små privatföretag och gjort så att industrialiseringen gått med en väldans fart. Industrin är den viktigaste delen, både för BNP:n och exporten. Det är stora ekonomiska klyftor mellan inlandet och kusten, beroende på att industrialiseringen gått fortare i söder och i de fem ”ekonomiska zonerna” i sydprovinserna Guangdong, Fujian och Hainan. Reformpolitikens två första årtionden gav landet en höjd levnadsstandard. Marknadskrafterna har varit svåra att kontrollera och regeringen har flera gånger varit tvungna att gripa in för att dämpa tillväxten och undvika ekonomisk överhettning.
Ett stort problem är de stora kinesiska företag som inte går bra och inte kan räddas. Dessa försöker man rädda genom rationaliseringar och fusioner. En del är så dåliga så de knappt kan räddas, men konkurser skulle leda till bankkriser och förvärra den redan höga arbetslösheten.
Ett annat problem är motsättningarna mellan framgångsrika och lite mindre framgångsrika provinser, liksom den stora levnadsstandardskillnaden mellan stad- och landsbygd. Att subventionera stora, olönsamma och skuldsatta företag är inte alls bra för ekonomin och Kina har tvingats att ta ett flertal lån för att täcka budgetunderskotten. De styrande har dock valt att fortsätta med att utveckla ekonomin i kapitalistisk riktning.
Ännu ett problem är bankerna. De statliga bankerna har dragit på sig dåliga krediter från tiden med statlig utlåning. 2004 beslutades dock att överföra en massa pengar för att bankerna ska kunna bättra på sina finanser.

Befolkning
Kina är världens folkrikaste land med sina närmare 1,3 miljarder invånare, utspridda på 9,6 miljoner km2. Det innebär att det bor 127 invånare/km2. Endast drastiska åtgärder har kunnat pressa ner befolkningsökningstakten, till exempel lagen om att ett par endast får ha ett barn. Den lagen har lett till att flickebarn ”försvinner”, därför att pojkar anses mer värda än flickor. Eftersom det är mest på slätterna och vid kusterna och i floddalarna man har kunnat odla upp jorden är det just där den största delen av befolkningen, ungefär 1000 miljoner kineser, bor. Det finns ungefär 55 olika folkgrupper i Kina. Den största gruppen är Han-kineserna. De härstammar från ett folk som härskade i Kina mellan åren 206 f. Kr till år 220 e. Kr. Minst 90 % av kineserna påstår sig vara Han-kineser och menar med det att de är de äkta kineserna i motsats till andra folkgrupper. Minoritetsfolken är ändå mycket viktiga, trots att de inte är så många. De har sitt eget språk och sin egen kultur. De bor främst i gränsområdena i väst och norr och de bebor två tredjedelar av landets yta.
Att minoritetsfolken är betydelsefulla märker ser man också i flaggan. Den stora guldgula stjärnan symboliserar Han-folket och de fyra mindre stjärnorna representerar områdena Xinjiang, Inre Mongoliet, Tibet och nordöstra Kina. Flaggan har så sett ut sedan 1949, då folkrepubliken Kina upprättades. Det röda i flaggan står för kommunism.

Språk
I Kina finns det många olika landskapstyper, folk och dialekter. Det gör att många kineser inte alls förstår varandra, men skrivtecknen betyder alltid samma sak. Alltså kan man, förutsatt att man kan läsa och skriva, göra sig förstådd överallt i Kina.
Den vanligaste dialekten är Beijing-dialekten. Det är också den som valts som riksspråk i Kina och det är den som valts att lära ut i skolorna i landet. En annan vanlig dialekt i södra Kina är kantonesiska, som talas runt Guangzhou och i Hongkong. Skriften är densamma som i Beijing-dialekten men uttalet skiljer mycket. Kinesiskan har också haft stort inflytande på japanska, koreanska och vietnamesiska. Trots att kinesiska och japanska låter mycket olika så skrivs många ord likadant.

Religion och vishetsläror
Konfucianismen och daoismen är mycket viktiga för kineserna, men är snarare vishetsläror än religioner i Kina. Konfucianismen bygger inte på en gud eller vad som är rätt eller fel, utan på hur man ska vara gentemot varandra. Den verkliga religionen är buddhismen, som finns sida vid sida med de två nyss nämnda. Lamaismen är en Tibetansk variant av Buddhismen. Islam utövas främst av nationella minoriteter i nordväst och av det kinesisktalande hui-folket. Det finns också ett antal kristna församlingar.
1999 blev meditationsrörelsen falungong känd över världen då den förklarades olaglig. Den blandar andningsövningar med buddhism, daoism och andra vishetsläror.

Utbildning
Den obligatoriska skolan varar i 6 år och börjar när de är 7 år gamla. När barnen är 6 år går de ett år i lekskolan. I städerna går barnen nästan alltid i skolan i 9 år.
Sedan kommunisterna tog makten –49 är utbildning en av landets viktigaste angelägenheter. Förvandlingen av ett fattigt bondeland till en modern industristad kräver välutbildade och läskunniga människor. Läskunnigheten har fastställts till ungefär 80 %. Det är främst i de inre delarna av landet som utbildningsnivån är låg. Den högre utbildningen har ökat de senaste 20 åren. I början av 80-talet fanns 25 000 universitetsstudenter i landet. Idag är de drygt 150 000.
I det kommunistiska samhället fanns knappt någon arbetslöshet alls och fattigdomen var jämnt utspridd över befolkningen, även om klyftan mellan stads- och landsbygd var stor. Idag ökar de klyftorna snabbt. I städerna finns fler och mer högavlönade jobb än på landet. Många drabbas också då de söker jobb i staden men inte får något. Samtidigt växer en ny medel- och överklass upp, med samma mönster som i den rika världen.

Sociala förhållanden
Kina har efter 1949 satsat på att utbilda ett antal ”barfotaläkare” med begränsad medicinsk kompetens för att skapa en landsomfattande sjukvård. Avlägsna byar brukar ha tillgång till primärsjukvård, medan de stora sjukhusen finns i städerna. Hälsoklinker har börjat komma alltmer och kineserna använder såväl västerländsk läkekonst som akupunktur, örtmediciner och lite mer traditionella kurer.
De äldre måste förlita sig på familjen för att få sitt uppehälle. I de flesta städer råder bostadsbrist och lägenheterna är små.
Daghemsavgifterna är små, men barnen tas ofta om hand av äldre personer.
Ett problem i Kina är att samtidigt som levnadsstandarden ökar, så ökar också andelen gamla.
FN säger att en miljon kineser bär på HIV-virus. Medellivslängden i Kina är 70 för män och 74 för kvinnor

Kommunikationer och turism
Kina har väldigt stora problem att transportera varor, speciellt när handeln ökar. Järnvägen är och kommer att vara bra länge, Kinas viktigaste transportmedel. Vägnätet är dåligt utbyggt och endast korta motorvägar finns i städerna i öst. Grusvägar är det enda som finns på landet. Floder och kanaler är också viktiga. Små båtar används också i viss mån.
Flygplan är förstås väldigt viktigt i ett stort land som Kina. Förut köpte Kina alla plan, men numera har de en egen tillverkning. Hamnarna i landet måste byggas ut för att klara av de stora fartygen som kommer.
Turismen har ökat med rasande fart de senaste 20 åren. 1981 besöktes landet av 200 000 personer. Sedan dess har man byggt hotell, utbildat guider och förbättrat möjligheterna att resa runt i landet. Det hjälpte och nu besöks landet av 35 miljoner varje år. De flesta som besöker landet är kineser som bott i Sydostasien, Hongkong eller Taiwan ett längre tag.

Naturillgångar och energi
Kina har många olika naturtillgångar. En av de viktigaste är kol, som finns främst i nordöstra delarna av landet. Den står för 80 % av energin och används till uppvärmning och el-produktion i landet. Vattenkraften står för 20 % av elproduktionen. Olja är också en stor tillgång. Den finns främst i inlandet i väst och den står för 19 % av energin. Nu för tiden har de också börjat ta fram fyndigheter från havet. Det har då lett till konflikter om vem som har rätt till olika delar av havet. En sådan konflikt gäller Spratly-öarna i Sydkinesiska havet, en ögrupp som inte har någon betydelse alls förutom att de ligger nära stora oljekällor i havet. Genom att göra anspråk på de öarna, kan Kinas terriotalvatten flyttas längre ut och oljan blir deras. Men även bl a Vietnam och Filippinerna hävdar att de tillhör dem och kampen om naturtillgångar kan, som i detta fall, bli en allvarlig konfliktorsak. Kina har också många mineraler, bl a stenkol och järnmalm. De är också en av världens få producenter av volfram. Andra viktiga mineraler är brunsten, aluminium och tenn. Det finns också koppar, zink, nickel och bly i landet. Kina har även en del skog, men efterfrågan är större än tillgången. Det kan leda till svåra problem.

Näringar
Jordbruket är en mycket viktig sak för Kina. Endast 10 % av landets yta är odlingsbar. Odlingsytan är hälften så stor som USA:s, och befolkningen är 5 gånger större, vilket leder till att det blir en enorm uppgift för dem att förse sin väldigt stora befolkning med mat. De har alltid haft det svårt med försörjningen, ofta i kamp med naturens lagar i form av torka eller översvämningar. Den hela tiden stora befolkningsökningen är också ett problem för försörjningen. När Mao Zedong tog makten –49 och förvandlade landet till kommunistiskt, skulle allt moderniseras, likaså jordbruket. Allt kollektiviserades, de gamla jordägarna togs ifrån sin mark. Men under 80-talet förändrades jordbruket. Bönderna fick en jordlott som de måste producera en viss mängd på, och resten får han själv göra vad han vill med.

De ekonomiska reformerna på 80-talet gjorde att Kinas ekonomi fick ett rejält lyft framåt. Industrin i landet är nu en viktig konkurrent på världsmarknaden och de tillverkar allt från tunga maskiner och fartyg till modern teknologi, som TV-apparater. Den kinesiska arbets- kraften är billig och många utländska företag vill därför investera i anläggningar i landet.
Handeln, importen och exporten, har ökat kraftigt, främst på grund av att Kina öppnades för västvärlden i slutet av 70-talet. Utrikeshandeln är den som har ökat mest och Kina var 1994 världens tionde största handelsnation. För femton år sen exporterades främst mineraler, andra råvaror och textilvaror. Importerades gjordes maskiner, fordon och andra industrivaror. Men nu för tiden exporteras även industrivaror.

Framtidsutsikter
Kinas ekonomiska framtid ser mycket ljus ut nu när de har bytt ut det kommunistiska programmet mot det kapitalistiska. Den kommer säkert att segla upp och ha bland de starkaste ekonomierna i världen. Om ekonomin blir bättre så ökar troligtvis handeln men Kinas transporter är inte de bästa, så det kan bli ett problem.
Ett problem som jag ser är att befolkningsökningen kommer att fortsätta och befolkningsökningen inte kommer att stanna av förrän vid 2050 då befolkningen troligtvis är uppe i ungefär 1,6 miljarder invånare.
Ett annat problem är det med ettbarnspolitiken. Pojkar värderas högre än flickor och man vill hellre ha en pojke som sedan kan ta hand om en när man blir gammal. Det leder till att flickebarn ”försvinner”, de sätts ut i skogen eller de has rent utav ihjäl. Hur kommer det att se ut med ett överskott på män och ett underskott på kvinnor? Det borde kunna leda till att befolkningen minskar om det inte finns tillräckligt med kvinnor som kan få barn.
Jag skulle tro att Kina befinner sig i befolkningsskede 3, med sjunkande födelsetal och fortsatt sjunkande dödstal. De borde alltså förr eller senare nå befolkningsskede 4 och bli ett I-land.


Jämförelse

Ekonomi
Kina har en ung och framåtmarscherande ekonomi, som börjat från noll med reformpolitik och gått över från kommunism till kapitalism. Kinas ekonomi exploderar och har förutspåtts att bli den starkaste. Kina tjänar mest på industrin.
Kanadas ekonomi har gått något uppåt de senaste åren och ligger stabilt. Tjänstesektorn är Kanadas viktigaste del.

Befolkning
Båda länderna är stora, med stora obebodda ytor. Invånare/km2-siffrorna är i båda länderna lite missvisande, eftersom befolkningen är koncentrerade till vissa områden. Kina, som är världens folkrikaste land, har förstås en väldigt mycket högre invånare/km2-siffra än Kanada. Båda länderna består av många olika folkgrupper.

Språk
Kanada har två modersmål och flera språka som talas a...