Ryska Revolutionen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning:
Min uppsats handlar om den Ryska revolutionen. Anledningen till att jag valt att jobba om detta är att jag inte kan så mycket om Ryssland eller den Ryska revolutionen sen tidigare och det upplevs intressant. De källor jag har använt har jag nyttjat mig av eftersom de ger en bra överblick och man kan även söka sig till saker mer på djupet av dessa källor.

Ryska Revolutionen är en blandning mellan olika små revolutioner förspelet till den stora Ryska Revolutionen (även känd som Oktoberrevolutionen) är Marsrevolutionen. Marsrevolutionen handlar om tsaren som styr i envälde. Under hans envälde så krigade landet mycket och landets ekonomi försämrades på grund av detta. Pengarna gick till vapen, arméer och omfattande krig. Ryssland var här mitt uppe i första världskriget. Detta var givetvis inte något som folket var nöjda med eftersom detta lämnade lite pengar över till mat, jord och löner. Landets ekonomi var i så stor kris så att ingen hade råd att anställa någon att jobba vilket förorsakade stor arbetslöshet och sämre välfärd. Det hela bildade en nedåtstigande cirkel som fick folk att gro ett större och större förakt och skärt hat till tsarmakten. Konsekvenserna av detta blev att marsrevolutionen brister ut. Sovjeterna skapade råd överallt vilket var en blandning av folklig kamporganisation och lokal myndighet. Sovjeterna organiserade upproret och administrerade både transporter och ordningsmakt. När tsar Nikolaj II inte ens hade militärt stöd avgick han och bara på en vecka med minimal blodspillan kollapsade det gamla självhärskardömet. Borgarna ser sin chans och tar över makten men Ryssland är fortfarande ett väldigt fattigt land. Borgarna var väldigt tveksamma dem sköt upp jordreformen och avvisade omedelbara krav på fredsförhandlingar. Eftersom Ryssland fortfarande var i krig så fanns det ännu svält, arbetslöshet och ingen jord att skörda. Krisen hade fördjupats. Folket var återigen missnöjda . Då kom Lenin tillbaka till Ryssland och avvisade allt samarbete med borgarna. Han använde sig av slagorden ”Fred – Bröd – Jord – all makt till sovjeterna”. Han visade att om man störtade borgarna så skulle man kunna få allt det här .

Jag ska berätta om när borgarna tog makten för att sedan skriva om när kommunisterna tog makten och hur det gick till för att kommunisterna skulle få med folket i den här kampen.

Huvuddel
Marsrevolutionen:
Tidpunkten är mars 1917 i Petersburg. Folket demonstrerar vilt på gatorna mot tsaren . Människorna är less på första världskriget, svälten, arbetslösheten och det faktum att det inte fanns någon jord att odla . Demonstranter gick gatan fram och sjöng om det sorts land dem skulle önska bo i. Sasja står i sin blå uniform och sjunger tillsammans med folket. Andra soldater vinkar ner till demonstranterna på gatorna från sjukhus fönstren. Sasjas uniform var täckt av lera och blod. Sasja är soldat och är med i en trupp som övergick till folkets sida. Han var moderat socialist och Alexander Kerenski var deras ledare . Soldaterna går omkring med kulsprutor och kulorna visslar över huvudena .
Sasja som många andra var utled på att tsaren skulle styra enväldigt utan att någon annan har något att säga till om. Nu fick det bli någon ändring i samhället och Sasja var övertygad om att Kerenski var den man som skulle ta dem dit. Det var Sasjas sista tanke innan en kula träffade hans pannlob och han tänkte aldrig mer.

Dubbelmakt:

När revolutionen bröt ut i Ryssland befann sig Lenin på landsflykt i Schweiz. Han ville omedelbart komma hem till händelsernas centrum . 16 april, 1917 anländer Vladimir Iljitj Lenin till tågstationen i Peterburg. När han kliver av tåget möts han av oräkneliga röda fanor med den gyllene inskriften ”Centralkommittén för RSDAP (bolsjevikerna )”. När man såg Lenin kunde man uppfatta honom som liten, snarast klumpig, med kort kraftig nacke och breda axlar. Han hade även runt, rött ansikte, mycket hög intelligent panna, uppnäst, med bruna mustascher och kort stripigt skägg skulle första gissningen vara någon person från landet men i hans stålhårda blick fanns något som fängslade människor för i hans blick fanns något som uttryckte ett gränslöst självförtroende och en omåttlig känsla av överlägsenhet . Lenin var för alla som en slags halvgud vars beslut skulle godtas utan att ifrågasätta ens en gång .

Det Lenin trodde skulle förändra Ryssland till ett bättre samhälle var socialism eller som han även kallar det kommunism. Lenin och bolsjevikerna grundar sin tro helt och hållet på Marx teori som var den första att förvandla socialism från utopi till vetenskap . Kommunismen står för att allt i ett samhälle bör vara ägt gemensamt. Lenin anser att visserligen är inte Marx teori fullkomlig men den har lagt de viktigaste grundstenarna för ett socialistiskt samhälle. Detaljerna är upp till vart land att ta fram .

När Lenin kom tillbaka till Ryssland föreslog han att man skulle ordna en enkel kampanj mot den borgliga regeringen. Slagord som man använde var: ”Fred! Bröd! Jord! All makt åt sovjeterna.” Ledaren för bolsjevikerna var övertygade om att dem var tvungen att genomföra en revolution så snart som möjligt. Han visste dock att innan revolutionen kunde börja så var dem tvungna att tvinga borgarna till undergång. Lenin gick upprepade gånger till angrepp mot regeringen. ”Folket behöver fred, folket behöver bröd, och folket behöver jord. Den borgliga regeringen ger er krig, hunger och låter jordägarna behålla jorden .”

Den provisoriska regeringen däremot var egentligen en blandning av människor från olika politiska partier. Därför var det svårt att utforma en politik för hur Rysslands problem skulle lösas. De mest konservativa av de stora partierna var oktobristerna som hade bildats i samband med upproret 1905. De ville bara ha små förändringar. Kadetterna däremot ville ha ett demokratiskt styre som det var i Frankrike & Storbritannien. Arbetarpartiet var ett moderat socialistiskt parti som visserligen var litet men välkänt eftersom Kerenskij var dess ledare. De marxistiska socialdemokraterna hade också representanter i den provisoriska regeringen och de kallade sig mensjevikerna. De mer radikala bolsjevikerna var emot hela regeringen .


Oktoberrevolutionen:
Genom marsrevolutionen hade tsaren avsatts och makten tagits över av en borgerlig regering ledande av Kerenskij. Ouppfyllda fredsförhoppningar och uteblivna sociala reformer gav bolsjevikerna vind i seglen. 25e oktober 1917 skedde revolutionen , Lenin hade sänkt den provisoriska regeringen så mycket att han givit klartecken åt bolsjevikerna att genomföra revolutionen som numera är känd som den Ryska Revolutionen. Kvällen den 6e november riktade Lenin sin ”Maning till Handling” till bolsjevikernas centralkommitté . Lenin utnyttjade snabbt framgångarna. Han bildade en ny regering som bestod av politbyrå med tolv personer och en mindre grupp med så kallade folkkommissarier . Bankerna förstatligades, alla titlar och militära grader avskaffades, kyrkan förlorade sin makt och staten fick istället alla rikedomar. Regeringen införde lagar som gjorde kvinnorna jämställda med männen och bönderna fick rätt att ta över jord från jordägarna . En konstituerad församling tillkom där representanterna valdes av demokratiska val. Resultatet blev nedslående för den nya regeringen där bolsjevikerna bara fick 175 av det 707platsernna i församlingen .
Den nya konstituerade församlingen samlades för första gången den18e januari 1918 men mötet avbröts av soldater från bolsjevikernas röda garde. För att försvara det röda gardets handlande riktade Trotskij häftiga anklagelser mot församlingen. ”Ni är bara några få, eländiga stackare och er tid är förbi! Er roll är överspelad och ni kan gå dit ni hör hemma – till historiens soptipp!” Att upplösa den konstituerande församlingen var första steget mot införandet av diktatur . Lenin gick snabbt från att vara folkets hjälte till Rysslands diktator. Det här är berättelsen om Ryska Revolutionen.


Källor:
Rystad Göran, Sallnäs Birger, Dokument & Ögonvittnen, 1972, sid. 104

2 Gilbert Adrian, Revolutioner Ryska Revolutionen, 1995, sid. 23

3 Rystad Göran, Sallnäs Birger, Dokument & Ögonvittnen, 1972, sid. 96

4 Rystad Göran, Sallnäs Birger, Dokument & Ögonvittnen, 1972, sid. 106

5 Rystad Göran, Sallnäs Birger, Dokument & Ögonvittnen, 1972, sid. 104

6 Ander Gunnar, Runestam Axel, Sagt och skrivet Ryssland/SSSR, 1970, sid.28

7 Rystad Göran, Sallnäs Birger, Dokument & Ögonvittnen, 1972, sid. 97

8 Rystad Göran, Sallnäs Birger, D...