riksdag och regering

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Riksdagen

Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Riksdagen består av en kammare med 349 ledamöter. Ledamöterna är de olika partiernas representanter. Val förättas vart fjärde år. Regeringen får dock förordna om extra val mellan ordinarie val.

I Sverige har vi ett proportionellt valsystem. Det innebär att platserna i riksdagen de sk. mandaten, fördelas mellan partierna så att varje parti får "betala" med lika många röster per mandat. Ett parti som fått stöd av21 % av väljarnaska också få utse 21 % av de 349 riksdagsledamöterna. Denna mandatfördelning sker i två steg. Först fördelas de 310 sk. valkrets mandaten mellan partierna. Det sker i var och en av de 29 valkretsarna. Varje valkrets har dessförinnan fått olika mandat att fördela, antalet beror på valkretsens folkmängd. De resterande 39 platserna de sk. utjämningsmandaten används för att skapa största möjliga rättvisa mellan partierna. Grundtanken är alltså att varje mandat ska kosta lika många röster.

Men det finns dock en småpartispärr, för att komma in i riksdagen måste ett parti få minst 4 % av rösterna i landet. Misslyckas man med detta kan man då få en andra chans. Om man får minst 12 % av rösterna i en valkrets så får man rätt att delta i mandatfördelningen i den valkretsen.

TALMANNEN

Talmannen och vice talmännen leder kammarens sammanträden och medverkar vid planeringen av riksdagsarbetet. De representerar också riksdagen i olika sammanhang, såväl i Sverige som utomlands. Talmannen får inte delta i debatterna och inte heller rösta när ärenden skall avgöras. En annan viktig uppgift är att leda förhandlingarna vid regeringsskifte.

Hon samråder med företrädare för allt partigrupperna i riksdagen och överläggermed vice talmännen innan hon lägger fram ett förslag för riksdagen om godkännande av en statsminister. Om inte mer än hälften av ledamöterna röstar emot är förslaget godkänt. Det är sedan statsministern som utnämner övriga regeringsledamöter.

På vice talmännen ställs samma krav som på talmannen när de tjänstgör i hennes ställe. En vice talman som tjänstgör som ordförande vid ett sammanträde i kammaren får inte gå in i debatten men har rösträtt då ärendena avgörs. Talmansämbetet är det näst högsta i Sverige, efter statschefen men före statsministern. Talmannen kan tillfälligt gå in som statschef i kungens ställe när denne inte kan fullgöra sina skyldigheter och det inte finns någon behörig inom kungahuset som kan ersätta honom.

RIKSDAGENS UPPGIFTER

Riksdagen har ett antal olika huvuduppgifter att göra.

- Riksdagen ska bland annat utse en regering. Det går till på det sättet att talmannen föreslår en kandidat som statsminister. Godkänns denna av riksdagen får han/hon sedan välja vem som ska sitta på vilken post. Om regeringen blir godkänd får denna sitta till nästa val. Det är detta som är parlamentarism.

- Riksdagen stiftar ensam alla lagar. Riksdagen ska varje år fatta beslut om statens budget. Regeringen ger riksdagen ett förslag i januari som sedan kompletteras i april av kompletteringspropositionen.

- Riksdagen ska även kontrollera att regeringen styr riket på ett bra sätt. Riksdagens kontrollmakt är bland deras viktigaste uppgifter, inte minst för att parlamentarismen ska fungera.

KONTROLLMAKT

En viktig uppgift för riksdagen är att kontrollera regeringen, det kallas riksdagens kontrollmakt. Reglerna för denna makt finns i en utav grundlagarna, regeringsformen.

Riksdagen har fem olika sätt de kan kontrollera regeringen på:
- Konstitutionsutskottets granskning av regeringen.
- Misstroendeförklaring mot statsråd.
- Riksdagens ombudsmän - JO
- Riksdagens revisorer.
- Ledamöternas interpellationer och frågor till statsråden.

MISSTROENDEFÖRKLARING

Riksdagen kan tvinga ett statsråd att avgå genom att förklara att statsrådet inte har riksdagens förtroende. Om en misstroendeförklaring skulle riktas mot självaste statsministern får hela regeringen avgå om inte regeringen väljer att utlysa ett extra riksdagsval. En misstroendeförklaring ska framföras muntligt vid sammanträde i kammaren och stödjas av minst 35 ledamöter för att kunna tas upp till prövning. Misstroendeförklaringen prövas och därefter blir det omröstning i kammaren. För att förslaget ska gå igenom behövs minst 175 röster för att han/hon ska avgå. Hittills har tre misstroendeförklaringar genomförts. Alla tre har också blivit nedröstade.

RIKSDAGENS OMBUDSMÄN - JO

Deras uppgift är att se till att domstolarna samt de statliga och kommunala myndigheterna sköter sig. Framför allt är JO en instans som enskilda personer kan vända sig med klagomål över felaktiga eller olämpliga domstols- och myndighetsbeslut. Om JO finner att ett ärende inte har blivit korrekt handlagt brukar JO i en skrivelse till den felande myndigheten framföra sin kritik över handläggningen. JO:s kritik medför dock inte någon rättelse utav det kritiserade myndighetsbeslutet. Riksdagens ombudsmän är för närvarande fyra stycken. De väljs av riksdagen för en tid av fyra år. De har ett kansli med ett 60-tal anställda.

RIKSDAGENS REVISORER

Riksdagens revisorer består av tolv av riksdagens ledamöter och har som uppgift att granska den statliga verksamheten. Hit hör inte bara statliga myndigheter utan också statliga aktiebolag stiftelser. Granskningen ska i första hand gälla hur myndigheterna använder de medel (pengar) som de fått sig tilldelade.

Resultatet av revisorernas granskning redovisas för riksdagen, som därefter får ta ställning till vad man ska göra åt de brister revisorerna har hittat. Revisorerna har ett kansli med ett 30-tal anställda.

INTERPELLATIONER OCH FRÅGOR

Ett sätt för riksdagsledamöterna att kontrollera regeringens arbete är att ställa interpellationer och frågor till regeringen. Interpellationer är en fråga till ett statsråd som statsrådet måste svara på direkt. Samma sak gäller frågorna. Skillnaden mellan interpellationer och frågor är att efter interpellationer kan en debatt uppstå. Interpellationer och frågor besvaras muntligen vid sammanträden med kammaren. Statsrådens svar kan ge anledning till misstroendeförklaring eller annan reaktion från riksdagens sida när svaret är otillfredsställande.

PARLAMENTARISM

Parlamentarism innebär att folkrepresentationen (parlamentet) har det avgörande inflytandet över regeringens existens. En regering som inte stöds eller tolereras av parlamentet kan fällas genom en misstroendeförklaring och oppositionen (för tillfället Moderaterna) måste därför vara beredd att ta över regeringsansvaret. Det finns två huvudtyper av demokratiskt styrelseskick, parlamentarism och presidentstyre. Parlamentarismen har växte fram i Sverige under 1900-talets två första decennier och en bidragande orsak till det var rösträttsreformen 1909 då män fick allmän rösträtt.

Riksdagsutskottens arbete består i huvudsakligen av att ta ställning till, bereda, propositioner och motioner. Propositioner, skrivelser, förslag och redogörelser som regeringen har lagt fram för att Riksdagen ska besluta om dom. Propositionerna kan komma när som helst under året. Den viktigaste propositionen är budgetpropositionen som lämnas in i September och den berör samtliga utskott. I Budgetpropositionen redovisar regeringen sina riktlinjer för sin politik de lämnar också förslag till stadsbudget för nästa budgetår, regeringen ger också sin syn på det ekonomiska läget. När den lämnats löper en motionstid på 15 dagar, den sk allmänna motionstiden. Då kan ledamöterna lämna in egna förslag inom samtliga ämnesområden.

När en proposition har bordlagts (presenterats) i kammaren har ledamöter 15 dagar på sig att lämna in motioner i frågor som rör propositionens innehåll. Det är här partierna har möjlighet att redovisa sin syn på regeringens förslag och kan komma med alternativa förslag. Alla propositioner remitteras, sänds , till det utskott som arbetar med arbaetsuppgifter som propositionen berör.

De flesta propositioner godkänns av riksdagen. Orsaken är naturligtvis att regeringen antingen har egen majoritet där, eller utformar sina förslag så att den får majoritet med hjälp av någon del av oppositionen. Den regering som inte får igenom viktiga förslag, budgetpropositionen tex, måste avgå eller utlysa extra riksdagsval. Sådana är ju parlamentarismens regler.

Motioner är förslag från riksdagens ledamöter. Under två veckor i januari varje år, under den s.k. allmänna motionstiden, får ledamöterna lämna in motioner om vad som helst.

* En enskild motion är undertecknad av en enda motionär

* Gruppmotiner har flera undertecknare, ibland från olika partier

* Partimotionerna har allra störst tyngd. Bakom dem står ett helt parti och de brukar ha partiledaren som förstanamn bland undertecknarna.

Ibland kan motionerna vara gemensamma för flera partier, tex. trepartimotioner. Nästan alla motioner - de brukar vara flera tusen per år - avslås dock. Skälet är förstås att de inte får stöd av en riksdagsmajoritet.

KAMMAREN

Kammaren eller plenissalen som den också kallas, är den mest kända delen av riksdagshuset eftersom den är öppen för allmännheten och det är därifrån som TV och andra massmedier vanligen rapporterar. Det jobbet som riksdagen gör och som blir mest synligt och uppmärksammat är det de gör i kammaren. Där sker de offentliga debatterna och där fattas de slutliga besluten, med talmannen som ordförande. Var och en av de 349 valda representanterna för Sveriges folk har sin speciella plats. Ofta är det glest i bänkarna, eftersom riksdagsledamöterna tillbringar endast en liten del av sin arbetstid i kammaren. Debatterna följer de lika bra från sina arbetsrum via intern-TV och -radio. I kammaren sitter man inte jämte sina partikamrater, istället placeras ledamöterna med hänsyn till den valkrets som de representerar. En moderat kan därför mycket väl sitta brevid en socialdemokrat. Förutom de 349 platserna finns det en mycket särskild plats för regeringens ministrar, den s k statsrådsbänken.

UTSKOTT

I den svenska riksdagen skall alla ärenden förberedas i utskott innan ett definitivt beslut fattas i kammaren. Utskotten spelar alltså en mycket viktig roll, och det är där grundläggande riksdagsarbetet görs. Det finns 16 fasta utskott.Vid behov kan dessutom tillfälliga utskott inrättas. T.ex EES-utskottet som tillsattes 1992 inför EES-avtalet.

Varje utskott har 17 ledamöter och minst lika många suppleanter (ersättare om någon inte kan närvara) Ledamöterna fördelas i förhållande till deras storlek i riksdagen. Stora partier får fler ledamöter än mindre partier. Utskotten tillsätts vid början av varje valperiod, dvs. efter ett rikdagsval. Men det händer ofta att ledamöterna byter utskott under löpande mandatperiod. I utskotten väljs en ordförande och en vice ordförande. Dessa poster fördelas rättvist mellan partierna enligt deras styrka i RD (riksdagen).

MÖTE VARJE VECKA

För riksdagsledamöterna tar arbetet i utskotten en betydande del av deras tid. När riksdagen är samlad mellan oktober och juni sammanträder utskotten på tisdagar och ibland även på torsdagar. Om så behövs sammanträder de även när RD:en inte är samlad.

DE 16 UTSKOTTEN

* Arbetsmarknadsutskottet (AU)
* Bostadsutskottet (BoU)
* Finansutskottet (FiU)
* Försvarsutskottet (FöU)
* Jordbruksutskottet (JoU)
* Justitieutskottet (JuU)
* Konstitutionsutskottet (KU)
* Kulturutskottet (KrU)
* Lagutskottet (LU)
* Näringsutskottet (NU)
* Skatteutskottet (SkU)
* Socialförsäkringsutskottet (SfU)
* Socialutskottet (SoU)
* Trafikutskottet (TU)
* Utbildningsutskottet (UbU)
* Utrikesutskottet (UU)

* Arbetsmarknadsutskottet (AU)
Bereder frågor om arbetsmarknads- och regionalpolitik, arbetsrätt, arbetstid, semester, arbetsmiljö, statlig personalpolitik samt jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet.

* Bostadsutskottet (BoU)
bereder bl.a. frågor om bostäder och om tomträtt, vattenrätt, planläggning av bebyggelse, fysisk planering, fastighetsbildning och lantmäteri, vattenrätt samt ärenden om rikets administrativa indelning och sådana kommunfrågor som inte tillhör något annat utskotts beredningsområde.

* Finansutskottet (FiU)
bereder ärenden om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetregleringen, penning-, kredit- och valutapolitik, statsskuldspolitik, kredit- och fondväsendet, affärsmässiga försäkringsväsendet, Riksbanken, kommunal ekonomi, statlig statistik, redovisning, revision och rationalisering, statens egendom och upphandling. FiU bereder vidare budgettekniska ärenden, ärenden om ramar för utgiftsområden och beräkning av statens inkomster. Man granskar även beräkningen av statens inkomster och sammanställer statsbudgeten.

I den svenska riksdagen skall alla ärenden förberedas i

* Försvarsutskottet (FöU)
bereder ärenden om den militära och - i den mån sådana ärenden inte tillhör något annat utskotts beredning - den civila delen av totalförsvaret samt ärenden om samordningen inom totalförsvaret. Utskottet bereder även ärenden om fredsräddningstjänst, strålskydd, kemikaliekontroll och kustbevakning.

* Jordbruksutskottet (JoU)
bereder ärenden om jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring, jakt, fiske samt ärenden om kärnsäkerhet, naturvård och miljövård.

* Justitieutskottet (JuU)
bereder ärenden om domstolar, åklagar- och polisväsende, utsökningsväsendet, rättsmedicin, kriminalvård, brotts- och rättegångslagstiftning och hyres- och arrendenämnder.

* Konstitutionsutskottet (KU)
granskar regeringens och statsrådens arbete. Vidare bereder utskottet ärenden om grundlagarna och riksdagsordningen, konstitutionella och allmänt förvaltningsrättsliga ämnen, press- och partistöd, lagstiftning om radio, TV och film, yttrandefrihet, opinionsbildning, religionsfrihet, riksdagen och JO samt ärenden av allmän betydelse för den kommunala självstyrelsen. Utskottet beslutar även om åtal mot statsråd.

* Kulturutskottet (KrU)
bereder ärenden om allmänna kultur- och bildningsändamål, folkbildning, ungdomsverksamhet, internationellt kulturellt samarbete samt idrotts- och friluftsverksamhet. Det skall även bereda kyrkofrågor och ärenden om radio och television i den mån de icke tillhör konstitutionsutskottets beredning.

* Lagutskottet (LU)
bereder ärenden om äktenskaps-, föräldra-, ...