Andra världskrigets följder

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Världsläget under 1900- talet

Andra världskrigets följder
Efter andra världskriget förändrades Europas gränser. Förloraren här var klart Tyskland, som fick sitt område kraftigt minskat. Sovjetunionen fick en del av östra Polen, som i sin tur fick en del av Tyskland som kompensation. Fast många människor hade mist livet under andra världskriget och Europa blev inte sig likt. (Se uppgift till höger)
Land Antal döda soldater
Sovjetunionen 7 miljoner
Tyskland 3.5 miljoner
Kina 2.2 miljoner
Japan 1.3 miljoner
Storbritannien 0.5 miljoner
USA 0.35 miljoner
Övriga 15 miljoner (däribland 6 miljoner judar)

För Tyskland blev andra världskriget ett stort nederlag. Hitler hade drömt om det stora Tyskland, som nu var mycket mindre än efter första världskriget. Dessutom delades Tyskland upp i två delar, Östtyskland och Västtyskland. Huvudstaden Berlin delades av den fruktade Berlinmuren, som sedan revs 1989. Tjeckoslovakien återuppstod och ingenting blev som man hade tänkt sig.

Redan år 1943 hade Churchill, USA: s dåvarande president Roosevelt och Stalin lagt upp planerna för hur Europa skulle se ut när Hitler var störtad. De hade kommit överens om att Sovjet skulle få sina gränser från 1941. Dessutom skulle Sovjet kunna betrakta östdelarna som Röda armén intagit, som sina egna. Estland, Lettland, Litauen, Ukraina och Bessarabien blev självständiga efter första världskriget, fast de fick inte behålla sin självständighet särskilt länge. Alla dessa länder tillföll Sovjet, som till sin stora glädje även tog över Ostpreussen med huvudstaden Königsberg. Staden döptes om till Kaliningrad och blev en väldigt viktig militärbas.

Österrike som hade tillhört Tyskland blev nu avskiljt. Jugoslavien återupprättades och Ungern fick sina gränser ändrade. Kort sagt kan man säga att Europa förändrades radikalt.

Segrarna ur kriget, om man nu kan kalla någon för segrare, var i väst USA, Storbritannien och Frankrike samt i öst, Sovjetunionen. De västallierade samlade sig i Västtyskland (BRD) och Sovjet ockuperade Östtyskland, som blev en egen stat, DDR. Berlin, som låg i Östtyskland, styrdes gemensamt av de båda ockupationsmakterna. Alla var dock inte helt nöjda. Stalin i öst, ville så klart inte att de västallierade hade Västberlin, eftersom det låg mitt inne i östtyskland, som var hans. Det han kunde göra nu var att svälta ut Västberlin, vilket misslyckades totalt. Västmakterna ordnade nämligen så att bränsle och livsmedel flögs ned till de två och en halv miljon invånare som bodde där.

Andra världskriget var alltså slut, men det innebar inte att freden kom. Tillsammans hade Sovjet och västmakterna samarbetat för att få stopp på Hitler och hans frammarsch. Man kan ju tänka att de borde glädjas över det otroliga som de åstadkommit och skaka hand med ett leende. Fast nu, när den gemensamma fienden var besegrad, blev de genast oense. De hade inte längre något att kämpa för tillsammans. Det kalla kriget hade börjat ta vid.

Det fanns ett flertal orsaker till att kalla kriget uppstod. Efter andra världskriget, år 1945, hade Churchill, Stalin och Roosevelt samlats igen för att riktigt dra gränserna i Europa.
Man kom överens om att de stater som hade gräns mot Sovjet skulle styras av personer som var vänligt inställda till detta land. Styrelserna skulle tillsättas genom fria och demokratiska val. Detta ökade motsättningarna mellan Sovjet och västmakterna. En annan orsak var Östeuropas ställning efter kriget. En stor del av Sovjet var ödelagd och Stalin krävde ersättning av västmakterna. Fast de kunde helt enkelt inte gå med på Stalins höga krav. Det skulle kosta dem för mycket. Man försökte få slut på diskussionerna och kompromisser gjordes. Supermakterna var dock ännu mer på sin vakt efter det. Kalla kriget var inte något krig med hjälp av vapen, som tur var. De båda supermakterna handlade genom spionage, propaganda och förräderi.

Stalin, Roosevelt och Churchill, 1945.

Från sovjetisk sida var man rädd att västmakterna skulle försöka tränga undan kommunismen i Sovjet, för att rädda sitt eget skinn. Man såg nämligen att västmakterna gjorde tappra försök att stoppa Sovjets inflytande i Europa.
Mycket riktigt låg det en stark fruktan i väst för att kommunismen skulle sprida sig. Hur skulle det se ut? Redan såg man hur utvecklingen gick till i de länder som kontrollerades av ryska trupper. Revolutionerna löpte om vartannat. Sovjet fortsatte sin expansion och från amerikanskt håll var man övertygad om att store Stalin endast kunde hejdas med maktspråk.

Utvecklingen av det kalla kriget skedde i två block. I väst bildade man NATO - Nordatlantpakten. Detta var en förbindelse mellan de västeuropeiska länderna samt USA och Canada. Man kände en stark press på att utveckla vapenindustrin, eftersom Sovjet redan hunnit ifatt dem, genom att också ha kommit underfund med den fruktade atombomben. I Östeuropa skedde det också blockbildning. Kominform, kommunistiska informationscentralen, bildades 1947. Öststaternas militära resurser slogs ihop, fast det dröjde fram till 1955 innan de hade en skaplig militärallians. Kina, Nordkorea och Mongoliet tillhörde också östblocket, så nu fanns ett väl sammansvetsat kommunistiskt block som sträckte sig från Elbe i väst till Stilla havet i öst.

Källor

· Levande historia 9/Natur & Kultur
· Levande historia...