Den exklusiva "svenskheten" : En kritisk diskussion om ursprungets diskurs och villkoren för kulturellt identitetsskapande på gränsen mellan "vi" och "dom"

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Temat för denna uppsats är att i en svensk kontext undersöka kulturella identiteter som befinner sig på gränsen mellan olika nationella och kulturella kategorier. Bakgrunden till att belysa denna typ av gränsposition är att i den korsas uppfattningar om svenskhet och främlingskap, tillhörighet och utanförskap, inkludering och exkludering. Uppsatsens syfte är att föra en teoretisk diskussion med empiriska illustrationer bestående av intervjumaterial från en ung kvinna som adopterats till Sverige från Indien och en ung man som migrerat till Sverige från Nicaragua. Genom sin hudfärg är dessa personer bärare av en annorlundaskapets markör i förhållande till den vita normen. Problemformuleringen gäller hur ursprungets diskurs upprättar villkor för kulturellt identitetsskapande på gränsen samt vilka möjligheter som finns att gå bortom dessa villkor. Det teoretiska ramverket bygger på konstruktivistisk forskning kring nation(alism), rasifiering, kulturella identiteter, representation och makt/kunskap. Uttryck för ursprungets diskurs hämtas i intervjupersonernas berättelser samt i en granskning av dominerande vetenskapliga och massmediala framställningar av "invandrarkillar" och "utlandsadopterade" i Sverige. I diskussionen kring både "invandrarkillar" och "utlandsadopterade", spelar metaforer om "rötter" och "rotlöshet" en speciell roll. I uppsatsen betonas dessa framställningars betydelse dels för enskilda individers kulturella identitetsskapande, dels för den allmänna uppfattningen om, och därmed även bemötandet av, människor som ingår i de kategorier som omtalas. Det konstateras att uttryck för ursprungets diskurs sätter upp hinder för människors möjlighet att själva definiera sina kulturella identiteter och att rasifieringsprocesser begränsar den symboliska tillgången ti...