Stroke

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Jag har valt som tema att jobba med stroke. Det valde jag för att det är så pass vanligt i Sverige och för att jag har en anhörig som drabbats av det. Jag är intresserad av saker som händer i människokroppen så därför skulle det bli intressant att skriva om stroke.

Vad är då stroke? Jo, det är ett samlingsnamn för sjukdomar i hjärnans blodkärl, (hjärninfarkt och hjärnblödning). Varje år drabbas ca 20 000 personer i Sverige av stroke, 80 % av fallen orsakas av blodpropp och endast 20 % av hjärnblödning. Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige, men i Östasien och i U-länderna är det den främsta dödsorsaken. Stroke hade tidigare namnet slaganfall.


Hjärninfarkt

En hjärninfarkt uppstår oftast när en blodpropp helt eller delvis täpper till en artär, (pulsåder) som leder blod till olika delar av hjärnan. Om blodproppen inte försvinner eller löses upp så dör den delen av hjärnan som artären för blod till. Blodpropparna kan bildas i små kärl i hjärnan, men vanligast är att de bildas i stora kärl och sedan förs med blodströmmen in i hjärnan. Sådana här ”vandrande” blodproppar kallas för embolier.


TIA

När proppen/propparna löses upp av sig själv inom 24 timmar kallas det TIA (Transistoriska Ischemiska Attacker). Symtom på TIA är övergående blindhet, talsvårigheter, svaghet i ena sidans arm/ben och balanssvårigheter. TIA är oftast en varningssignal och har man haft TIA är risken för att man får stroke ganska stor.Ca 10 % av alla som drabbas av stroke har tidigare haft TIA.


Hjärnblödning

En hjärnblödning kan uppkomma på olika sätt. Vanligast är att svaga blodkärl i hjärnan brister, vilket leder till blödning inne i hjärnvävnaden. En annan typ av hjärnblödning, som utger 5 % av all stroke är s.k. subarachnoidalblödningar. Då brister ett kärl på hjärnans undersida och en blödning bildas mellan hjärnans mjuka hinnor. Insjuknandet vid denna typ av hjärninfarkt är ofta väldigt dramatiskt, typiska symtom är t.ex.: plötslig svår huvudvärk, illamående, kräkningar, nackstelhet och frånvaro hos den drabbade


Vilka symtom ger stroke?

Stroke har varierande symtom, beroende på vilken del av hjärnan som drabbas. Typiska symtom är dock svaghet och förlamningar i ena kroppshalvan, känselnedsättningar och domningar samt talsvårigheter och synrubbningar. Om lillhjärnan drabbas kan personen få balansproblem, och om hjärnstammen drabbas kan personen få dubbelseende, svårigheter att svälja, samt kraft- och känselnedsättningar.
Symtomen på stroke är ofta halvsidiga p.g.a. att hjärnan är delad i två delar. Men på väg ut i kroppen korsas nervbanorna, så en skada i höger hjärnhalva ger symtom i vänster kroppshalva och tvärtom. Skador i vänstra hjärnhalvan, som innehåller språkcentra kan orsaka afasi (läs mer på sidan 3). Skador i höger hjärnhalva kan orsaka problem med rumsorienteringen och kroppsorienteringen. P.g.a. detta kan personen agera som om vänster kropps- rumshalva inte existerar.

Riskfaktorer för stroke

En del saker höjer risken för att man drabbas av stroke, på nästa sida kommer några exempel:

 Åderförfettning
Då fett lagras på blodkärlens väggar blir kärlet efter ett tag mer eller mindre förträngt och blir mindre elastiskt. Detta kan leda till att blodproppar bildas, men även hjärnblödning eftersom kärlets väggar försvagas

 Högt blodtryck
Högt blodtryck är den viktigaste orsaken till stroke. Det ger skador på hjärnans mindre kärl och risken för såväl hjärnblödning som hjärninfarkt ökar.

 Diabetes
Diabetes kan leda till förändringar i hjärnans små blodkärl, vilket gör att risken för hjärnblödning och hjärninfarkt ökar. Det påskyndar även åderförfettningen.

 Hjärtsjukdomar
Risken för embolier ökar o därmed risken för hjärninfarkt.

 Alkohol och rökning
Alkohol påverkar blodets levringsförmåga och rökning påskyndar åderförfettning.

 Arv
Risken för att drabbas av stroke ökar naturligtvis om någon nära släkting drabbats av det.

Hur tar man reda på att det är stroke?

Att ställa diagnosen stroke är inte så svårt, eftersom symtomen det finns e hel del typiska symtom. Men att skilja mellan hjärtinfarkt och hjärnblödning är desto svårare. Det finns ändå några sätt:

 Datormografi
Med hjälp av datormografi kan man snabbt få reda på var hur omfattande skadan är, man kan även fastställa om det är en hjärnblödning eller hjärninfarkt. En blödning visar sig som ett ljusare område och en infarkt som ett mörkare. Datormografi finns på de flesta stora sjukhus i Sverige och är en typ av röntgen av hjärnan.

 Lumbalpunktion
Lumbalpunktion är när man tar ett prov på ryggmärgsvätskan, och sedan analyserar det. Vid hjärnblödning finns ofta röda blodkroppar eller blodfärgämnen i ryggmärgsvätskan. Lumbalpunktion är inte lika säker som datormografi och kan inte heller påvisa hjärninfarkt.

 Ultraljud
Med hjälp av ultraljud kan man se förträngningar i de stora halsartärerna.

 MRT ”Magnetkameran”
Magnetkameran finns på ett 10-tal platser i landet och fungerar ungefär på samma sätt som datormografin. Man kan se hjärninfarkter bättre med magnetkameran än med datormografin, men det är svårare att se hjärnblödningar.

Hur botas stroke?

Rent teoretisk skulle det vara möjligt att ge patienter med hjärninfarkt propplösande medicin för att lösa proppen. Men eftersom risken för att medicinen ska orsaka hjärnblödning är stor, ges det inte mer än i enstaka fall.

Det finns ingen medicin/metod som kan bota stroke, de flesta mediciner ges/metoder utförs för att skadan inte ska förvärras.

 Blodförtunnande medel
Då blödning genom olika undersökningar uteslutits, ges ibland blodförtunnade medel. Risken för att fler proppar blidas minskar då.

 Acetylsalicylsyra
Acetylsalicylsyra försämrar blodplättarnas förmåga att levra sig (klumpa ihop sig), och därmed minskar risken för att blodproppar bildas. Därför ges en låg dos av acetylsalicylsyra åt patienter som har haft TIA, risken för blodproppar minskar då mellan 25 och 30 %

 Operationer
Om hjärninfarkt orsakats av embolier går man in i kärl och ”rensar” dem. Risken för att nya blodproppar ska bildas minskar då.
Vid hjärnblödning går man in i hjärnan och ”tömmer ut” blödningen för att trycket på hjärnan ska minska och skadan inte bli så omfattande.
De tidigare två nämnda operationerna är inte så vanliga och utförs bara i enstaka fall, däremot så opereras blödning mellan hjärnans mjuka hinnor oftare.

Rehabilitering

Som tidigare konstaterat är det svårt att behandla stroke medicinskt. Därför är det desto viktigare med omvårdnad och rehabilitering. De hjärnceller som är skadade kan man inte göra något åt, men man kan däremot till viss del ”lära om” de hjärnceller som finns kvar. En del saker kan då komma tillbaka med hjälp av rehabilitering.


Afasi

Afasi är en språkstörning som drabbar en del strokepatienter. Det yttrar sig som t.ex. total oförmåga att tala, svårighet att uttrycka sig och att förstå tal. Problem med att läsa, skriva och räkna är även de vanliga symtom. Afasin förbättras av sig själv och inom ett år är 1/3 av personerna med afasi botade ifrån den. För att bota afasi, skynda på förbättringen behövs språklig träning och tålamod och stöd från omgivningen. Social isolering kan annars bli en följd av afasi.

I boken Katt börjar på s, kan du läsa hur en afasi patient upplevde sin tid efter det att hon drabbats av afasi. Boken ger en mycket bra insikt i hur det är att drabbas av afasi och den är skriven av Ingrid Tropp Erblad.


Utvärdering

...