Stroke

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning/frågeställning
Vi ska skriva om stroke för att förstå vad som händer med en stroke-patient. Som undersköterska senare kommer man träffa på personer som har drabbas av stroke och behöver därför veta grunderna om stroke, vad det är för någonting och hur man behandlar detta.

• Varför drabbas man av stroke?
• Vad händer när man får stroke?
• Hur kan man känna igen stroke?
• Hur kan man behandla detta?
• Vad är afasi?
• Vad är en Tia-attack?

Stroke – slaganfall
Allmänt
Stroke är ett samlingsnamn för på de hjärnskador som orsakas av blödning eller en blodpropp i hjärnan. Stroke är en av de allvarligaste folksjukdomar i Sverige. Sjukdomen är en av de främsta orsakerna till funktionshinder hos äldre. Risken till stroke ökar med åldern.

Orsak
Stroke orsakas av
• Blödning inuti hjärnan
• Blödning på hjärnans yta, hjärnhinneblödning (subarachnoidalblödning)
• Blodpropp som kommer från halsens pulsådror eller från hjärtat
• Blodpropp som uppkommer i förträngda blodkärl i hjärnan

Stroke beror oftast på blodproppar som har täppt till blodcirkulationen i ett område i hjärnan. Trombosen (som proppen kallas) kan uppstå i en förträngning i ett halskärl eller i hjärtats förmak eller kammare och kan då följa med blodet till hjärnan, en sådan trombos kallas emboli. Varför man får stroke kan vara att man är överviktig (höga blodfetter) och hög ålder.

Småkärlssjuka är när ett mindre blodkärl i hjärnan täpps till. Dessa mindre blodproppar drabbar de djupare delarna av hjärnan och skadar nervbanorna för kraft och känsel med förlamning och känselnedsättning.

I knappt 2/10 fall beror stroken på hjärnblödning, kan vara från blodkärl inne i hjärnan (s.k. intracerebral blödning) eller från hjärnans yta mellan hjärnhinnorna (Subarachnoidalblödning)
Blödningar inne i hjärnan orsakas oftast av högt blodtryck eller missbildade blodkärl. Blödningarna från blodkärl på hjärnans yta orsakas för det mesta av ett medfött pulsåderbråck.
Symtom
När ska man misstänka stroke?
Stroke eller TIA visar sig som en plötslig förlust av olika funktioner som styrs av hjärnan. Symtom som kan vara orsakade av stroke eller TIA är
• plötslig domning eller plötslig svaghet i ansikte, armar och ben, speciellt om det bara gäller den ena kroppshalvan
• plötslig förvirring eller svårigheter att tala och förstå – s.k. afasi eller dysfasi
• plötsliga synstörningar på ena eller bägge ögonen
• plötsliga svårigheter att gå, plötslig yrsel, svindel eller försämrad balans
• plötslig, kraftig huvudvärk utan klar orsak.
Vilka symtom en stroke ger beror framför allt på i vilken del av hjärnan som skadan sitter. Proppar och blödningar kan ge lite olika symtom. Blödningar ger till exempel oftare symtom som huvudvärk, illamående, kräkningar och påverkat medvetande.
Behandlig och vård av en strokepatient
Det är viktigt att få behandling så snabbt som möjligt när man misstänker stroke. Det är också viktigt att veta sedan om det är en blodpropp eller en blödning i hjärnan, för det påverkar behandlingen. Om det rör sig om en propp så ges proppförebyggande medicin. Om man skulle ge sådan medicin vid blödning skulle det vara farligt.
Man kontrollerar blodtryck, hjärtaktivitet, andning och ev. diabetes för att få rätt behandling och för att begränsa skadorna på hjärnan.
Om man får blödning mellan hjärnhinnorna så kan det bli nödvändigt med operation och vanligtvis så går man via ljumskarnas pulsådror och gå den vägen till hjärnan med metalltrådar som ska förhindra nya blödningar.
Att träna upp nedsatta funktioner
Under de första veckorna eller månaderna efter insjuknandet i stroke sker i allmänhet en förbättring av de funktioner som blivit nedsatta på grund av hjärnskadan. Träning och aktivitet kan bidra till förbättringen.

Träningen är i början oftast inriktad på att förbättra kroppens olika funktioner som till exempel språket, minnet, varseblivningen, uppmärksamheten och rörelsefunktionen. Man får också träna förmågan att planera, organisera och genomföra olika aktiviteter.

Komplikationer vid stroke
Om man bortser från de direkta följderna av hjärnskadan, som förlamningar och talsvårigheter, finns även andra indirekta komplikationer vid stroke. Exempel är:
• Hjärnödem, svullnad i vävnaderna i och kring hjärnskadan.
• Blodproppar i benen och i lungorna. Propparna orsakas av att man inte rör på sig och använder sina muskler tillräckligt.
• Lunginflammation på grund av sängliggande, sätter i halsen och försämrad förmåga att hosta bort det.
• Trycksår på grund av förlamning, försämrad näringstillförsel och dålig blodcirkulation.
• Depression och svårigheter att kontrollera känsloyttringar.
• Urinvägsbesvär som beror på att hjärnan kontrollerar urinblåsan sämre.
• Förstoppning på grund av för lite motion och för lite dryck.
• Smärta från leder och andra kroppsdelar på grund av sängliggande.

En del strokepatienter får epileptiska anfall, men risken för bestående epilepsi är liten. Vid upprepande anfall kan man få medicinering mot detta (kramplösande) Ibland, flera år efter stroken, kan man få epileptiska anfall och dessa anfall brukar inte vara tecken på ny stroke.
Tal- och skrivsvårigheter – afasi och dysfasi
Att ha svårt med att förstå tal och att uttrycka sig är vanliga symtom vid stroke. Det kallas afasi. Då kan det vara så att skadan sitter i den s.k. dominanta hjärnhalvan. Afasin kan yttra sig på många olika sätt och vara olika svåra.
• Expressiv afasi:
Innebär att man har svårt att få fram orden och göra sig förstådd.
• Inpressiv afasi:
Innebär att man har svårt att förstå vad andra säger. Oftast har man en blandning av båda problemen.
Dyfasi
Står för en lindrigare tal- och språkstörning. Men inom dyfasi finns även svårigheter med att läsa, skriva och räkna. Man tror att den drabbade hör ordet men kan inte jämföra det med sitt minnesförråd med betydelser och ord, som delvis gått förlorat i hjärnskadan.
I många fall förbättras svårigheterna med språket redan efter ett par dagar eller veckor.

Typer av afasi
Automatiskt tal – vissa strängar av tal ofta förekommer och liksom har fastnat. Det kan vara vardagliga ord och fraser eller känsloladdade uttryck. Ofta rör det sig om kraftuttryck som könsord och svordomar.
Verbalamnesi – ordglömska.
Anomi – nedsatt förmåga att benämna ting.
Perseverationer – man upprepar en tal-handling eller kan inte växla till en annan tal-handling. Samma sak uppträda om och om igen, exempelvis kan två helt olika frågor får samma svar om de ställs efter varandra. En annan typ av perseveration är när man fastnar i ett ljud rent motoriskt (vilket kan påminna om stamning).
Ekolali – tvångsmässig upprepning av vad någon annan sagt.
Parafasier – ett ljud eller ett ord byts ut mot något annat ljud respektive ord.
Neologismer – när man ska använda ett ord säger man istället ett ord som för andra låter som ren rappakalja.
Agrammatism / dysgrammatism – man använder sig inte av korrekt ordföljd och talet saknar grammatiska småord och böjningar. Man har även svårt för att tolka meningar med hjälp av grammatiken (vilket kan göra meningar som "Hunden jagas av katten" svåra att tyda rätt).
Mutism – stumhet, man får inte fram någonting alls som liknar språk.
Behandling av afasi
En logoped undersöker de språkliga funktionerna och personens möjligheter att kommunicera, t.ex. genom kroppsspråk. Logopeden lägger upp en individuell plan efter personens språkfel och möjligheterna att förbättras. Förmågan till förbättring och möjlighet beror på hur svårt hjärnan är skadad och patientens möjligheter att ta till sig rehabiliteringen.

Tia-attacken
Allmänt
TIA är en förkortning av sjukdomens latinska namn, transitorisk ischemisk attack, som innebär att en liten del av hjärnan drabbas av övergående syrebrist. Orsaken är oftast åderförkalkning i hjärnan som leder till blodpropp. Om man upplever en plötslig domning, synstörningar, förvirring eller problem att gå skall man genast ringa 112. Med tidig behandling mot detta kan minska risken för senare stroke.
Symtom
Det som är typiskt för en TIA är att symtomen är kortvariga. De kan vara allt ifrån ett par minuter till flera timmar. Symtomen kan till exempel vara:
• plötslig domning eller svaghet i ansikte, armar och ben, oftast bara i den ena kroppshalvan
• plötslig förvirring eller svårigheter att tala och förstå
• plötslig synstörning plötsliga svårigheter att gå, plötslig yrsel, svindel eller försämrad balans och koordination
Symtomen kan likna en liten stroke. Men vid TIA har alla symtom försvunnit inom ett dygn. I de flesta fall är symtomen ännu kortare. TIA kan vara en förvarning om stroke och behövs därför behandlas.
Undersökningar
Läkaren kontrollerar hjärnan och nervsystemets funktion. Prover tas för att kontrollera bland annat blodsocker. Andra undersökningar som kan förekomma är ultraljudsundersökning av hjärtat, EKG, datortomografi av skallen och undersökning av blodflödet i halspulsådrorna.
Förebyggande återgärder:
• sluta rökning
• kontrollera att man inte har höga blodfetter som ökar åderförkalkning
• gå ner i vikt om man är övervikt
• minska alkoholintaget.
Sammanfattning
Stoke är ett samlingsnamn för de hjärnskador som blir när man får hjärnblödning eller blodpropp i hjärnan. Förr hette stroke slaganfall. Men byttes senare till det engelska namnet.

Den vanligaste orsaken till stroke är en blodpropp i hjärnan, proppen har då täppt till ett kärl i eller till hjärnan som förstör blodcirkulationen i hjärnan. Småkärlssjuka är när ett mindre blodkärl i hjärnan täpps till. Dessa mindre blodproppar drabbar de djupare delarna av hjärnan och skadar nervbanorna för kraft och känsel med förlamning och känselnedsättning.

I knappt 2/10 fall beror stroken på hjärnblödning, kan vara från blodkärl inne i hjärnan (s.k. intracerebral blödning) eller från hjärnans yta mellan hjärnhinnorna (Subarachnoidalblödning)
Blödningar inne i hjärnan orsakas oftast av högt blodtryck eller missbildade blodkärl. Blödningarna från blodkärl på hjärnans yta orsakas för det mesta av ett medfött pulsåderbråck.

Om man misstänker att man har fått stroke ska man se efter om man har känselbortfall i ena sidan av kroppen. Man kan också bli plötsligt förvirrad eller svårt att tala och förstå. I vissa fall får man svårt att gå. Man kan också få plötslig och kraftig huvudvärk utan orsak. Men vilka av symtomen man får beror på vilken del av hjärnan man får stroken.

Om man har fått en stroke är det viktigt att få behandlig så fort som möjligt för att minska senare komplikationer och handikapp. Det är också viktigt att veta om man har fått en blodpropp (Trombos) eller en hjärnblödning. Indirekta komplikationer är att man får ont i kroppen och liggsår om man är förlamad. Många blir väldigt deprimerade efter en stroke och väldigt oroliga för flera slaganfall.

Ofta när man har fått en stroke uppstår epileptiska anfall, men att få bestående epilepsi är liten. Även flera år efter stroken kan man få epileptiska anfall, men det är inte tecken på en ny stroke.

En komplikation vid stroke är afasi. Det är att man får svårt att tala men förstår vad andra säger. Man kan inte forma ljuden till ord och ibland kan det bli helt fel ord fast man verkligen försöker få det till rätt ord. Eller så kan man få en annan typ av afasi och det är att man inte förstår vad andra säger och kan inte förstå betydelserna av orden. Men ofta har man en blandning av dessa problem.

Tia-attack innebär att en liten del av hjärnan lider av syrebrist och orsaken till detta är oftast åderförkalkning i hjärnan som kan leda till blodpropp. Symtomen kan likna en liten stroke men alla symtom försvinner inom ett dygn. Med tidig behandling mot tia kan man minska risken för senare stroke. TIA kan vara en förvarning till stroke.
Som förebyggande återgärder är att sluta röka, minska alkoholintaget, gå ner i vikt om man är överviktig och kontrollera att man inte har höga blodfe...