Stroke

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Stroke har många namn och de olika benämningarna för stroke är slaganfall, hjärnslag, cerebral insult, cerebrovaskulär lesion, CVL. I dag kan man även kalla stroke för hjärnattack för att göra allmänheten uppmärksammad på sjukdomen så att dem fortare söker hjälp på sjukhus om hjärnattackens symptom visar sig.

Varje år insjuknar cirka 25 000 svenskar i slaganfall. Fyra av fem personer som insjuknar i stroke är äldre än 65 år.
I västvärlden är stroke den tredje vanligaste dödsorsaken efter hjärtinfarkt och tumörsjukdomar.

Det finns två olika sorters stroke;

Hjärninfarkt uppkommer oftast genom att en blodpropp täpper till någon av pulsådrorna i hjärnan. Resultatet blir en försämrad tillförsel av blod och därmed också av syre till den del av hjärnan som försörjs av kärlet. Det uppstår en syrebrist i området kring proppen, vilket gör att vissa nervceller skadas eller dör och en hjärnskada uppstår.

Hjärnblödning
I hjärnan kan bland annat åderförkalkning och högt blodtryck ge en försvagning av kärlväggen. Denna kan då brista så att blod tränger ut i hjärnvävnaden och då har en hjärnblödning uppstått.

En blödning kan också uppstå för att ett pulsåderbråck (aneurysm) brister. Om blod då strömmar ut i det vätskefyllda hålrum som omger hjärnan uppstår en subarachnoidalblödning. Den här typen av hjärnblödning förekommer oftast hos personer under 60 år.

Det finns en mängd olika riskfaktorer till stroke som man ska vara medveten om och undvika för att minska chansen till stroke.
Det kan vara;

 Högt blodtryck är den viktigaste riksfaktorn för både hjärninfarkt och hjärnblödning. Högt blodtryck påskyndar åderförkalkningen och skadar även hjärnans tunnare blodkärl.
Gränsen för högt blodtryck är 140/90,
för diabetiker 130/80
 Diabetes ökar risken för att insjukna i hjärninfarkt.
 Hjärtsjukdomar ökar risken för att få
hjärninfarkt. Detta gäller framför allt vid
hjärtinfarkt, rubbningar av hjärtrytmen
och vid klaffel.
 Högt kolesterolvärde, medför ökad risk
att insjukna i stroke.
 Rökning betraktas som en klar riskfaktor för hjärninfarkt.
 Alkohol. Både kroniskt missbruk och akut överkonsumtion medför ökad risk.
 Ärftlighet spelar roll genom att man kan ärva disposition för speciella riskfaktorer som exempelvis högt blodtryck eller diabetes.
 Livsstil övervikt, bristande kroppslig aktivitet och felaktig sammansättning av kosten är andra tänkbara riskfaktorer för
att utveckla åderförkalkning.
 Stress, såväl psykisk som fysisk. Även så kallad positiv stress anses vara en riskfaktor.
 Ålder, den enda riskfaktorn som vi inte kan påverka. Risken för att få stroke ökar med stigande ålder.

Symptom

De vanligaste symptomen i samband med insjuknandet är huvudvärk, illamående och kräkning. De specifika symptomen som tyder på hjärnskada varierar beroende på var i hjärnan skadan är lokaliserad. Det kan vara synfältsbortfall, dysfasi ( språkstörning), pareser ( förlamningar) och känselnedsättning. Ett ovanligt symptom är neglect. Den sjuke registrerar inte den sjuka sidan och agerar som om den inte fanns.
Men det finns också psykiska nedsättningar i och med stroke. Dessa kallas kognitiva funktionshinder. Det kan vara händighetsstörningar, igenkänningsstörningar, minnesstörningar, försämrad förmåga till abstrakt tänkande, personlighetsstörningar, initiativlöshet och abnorm trötthet.
Om flera av dessa symptom finns samtidigt kan man kalla det demens. Man räknar med att omkring en fjärdedel av alla som drabbats av stroke har demens efter några månader till några år.


Vid slaganfallet får ett lokalt område i hjärnan mindre syre och mindre glukos. Detta kommer att leda till en del av neuron (nervceller) dör (lokal skada), medan andra kommer att få en minskad tillgång på ATP (energi). Vilket leder till mindre återupptag av glutamat. Detta resulterar i ett ökat inflöde av kalcium i det postsynaptiska neuronet, som dör. Detta leder till rubbning av centrala nervsystemets funktion. Rubbningen beror på att blodtillförseln till en större eller mindre del av hjärnan eller ryggmärgen upphört. Då uppstår svullnad och vävnadsdöd i det drabbade området.

Skada i höger hjärnhalva
Den högra hjärnhalvan kontrollerar rörelser i vänster kroppshalva och har hand om uppgifter som analys och att bedöma avstånd, storlek, hastighet eller position. En skada i höger hjärnhalva orsakar ofta en förlamning eller nedsättning av känseln i den vänstra kroppshalvan. Den kan också orsaka problem med sinnesintryck och med att orientera sig i rummet. Det är också vanligt med personlighetsförändringar.
När man har fått en skada i höger järnhalva kan neglekt uppstå. Ordet neglekt kommer av engelskans neglect, som betyder negligera, strunta i. Personer med neglekt har svårt att uppfatta, eller ignorerar helt, saker som befinner sig till vänster. De kan också ha svårt att uppfatta sin egen vänstra kroppshalva. Neglekt kan till exempel göra att man bara äter maten på högra sidan av tallriken eller bara rakar halva ansiktet.


Skada i vänstra hjärnhalvan
Hos de flesta som är högerhänta sitter de centra som styr språket i den vänstra hjärnhalvan. Skador i den vänstra hjärnhalvan kan därför göra att man till exempel får svårt att tala eller förstå talat språk, afasi. Man kan också få svårt att till exempel läsa, skriva eller räkna. Liksom vid skada på den andra hjärnhalvan kan man drabbas av förlamning och försämrad känsel i den motsatta kroppshalvan.



Undersökningar och behandlingar

Om man träffar på en person som insjuknat akut ska man;

1. Lägga den sjuke i stabilt sidoläge
2. Se till att andningsvägarna är fria. Ta eventuellt ut proteser och lösa föremål i munnen.
3. Lossa kläder som sitter åt.
4. Ring ambulans.
5. Stanna hos den sjuke och observera tillståndet.
6. Hjälp till vid eventuell kräkning.
7. Kontrollera pulsen.

De undersökningar läkarna gör när en person får stroke är många. Framförallt se över patientens sjukdomshistoria. De vanligaste undersökningarna är;

 En undersökning om patientens sjukhistoria. Det görs även intervjuer med patienten och de anhöriga för att få en klarare bild över läget.
 En kroppsundersökning görs, speciellt över hjärtat, blodcirkulationen och nervsystemet.
 Blodprover för att se över blodplättar, blodvärde, blodsocker, infektioner och blodfetter.
 EKG, för att se över hjärtrytmen om det kanske ligger en hjärtsjukdom eller hjärtinfarkt bakom.
 Datortomografi, för att undersöka hjärnan. Detta ska helst göras inom 24 timmar.
 Bedömning av förlorade funktioner.
 Ultraljudsundersökning. Görs inom två veckor.

Det är viktigt att komma under snabb behandling. Om man får snabb behandling inom fem timmar minskar riskerna betydligt för bestående hjärnskador. Många sjukhus har idag en speciell strokeenhet med personal speciellt utbildade för att ta hand om patienter som gått igenom en stroke.
Vårdtidens längd är beroende av hur stor skadan är och hur framgångsrikt rehabiliteringen går för patienten.
Den fysiska träningen är viktig. Även rörliga delar stimuleras och tränas så att de kan kompensera för de förlamade delarna.
I många fall får patienten lära sig att gå på nytt, att äta själv, gå på toaletten och sköta sin hygien igen och detta kan vara mycket påfrestande för patienten.
På sjukhuset görs en utredning om vilka åtgärder som måste vidtas för att patienten ska kunna komma hem igen. Tekniska hjälpmedel sätts in i hemmet och träningen fortsätter för pati...