PCR

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Kary B. Mullis kom på den enkla tekniken kallad PCR som kopierar DNA. För detta fick han nobelpriset 1993. Möjligheten att kunna kopiera DNA har gjort att det blivit stora framsteg speciellt inom det kriminaltekniska. Idag används den till massor av saker, helt otroliga saker.

Jag har mest fokuserat på att förstå hur metoden går till, men även vad den kan användas till.


PCR

PCR står för Polymerase Chain Reaction och är en metod som kopierar DNA. Det var Kary B. Mullis som utvecklade den och för det fick han Nobelpriset i kemi 1993.
Tekniken har blivit stor och det som är förvånande är att det inte är så krångligt. Det hela går till i tre steg denaturering, hybridization och extension.

Vad behövs?

För att kunna utföra detta behöver man självklart det aktuella DNA man vill kopiera, primers, nukleotider och ett kopieringsenzym (polymeraset) som plockar in nukleotiderna på rätt ställe. I detta fall används enzymet Taq. Varför just Taq används är för att det tål höga temperaturer, andra enzymer kan inaktiveras då. Nukleotider är ”bokstäverna” i DNA T, A, G och C. En primer är en enkelsträngad sekvens av ett visst antal nukleotider.

Hur går det till?

I det första steget hettad blandningen upp till 90° - 96°C då delas den dubbelsträngade DNA – molekylen och kvar får man enkelsträngat DNA. Denatureringen tar ca 1 minut.

Vid hybridization eller annealing som det också kallas fäster sig primersarna på passande ställe på DNA. T mot A och G mot C. Polymeraset fäster sif sedan på den stabila bindning som bildats och börjar kopiera DNA – sekvensen. Den här delen fungerar bäst i 54° - 60°C och tar ca 1 minut.

Steg tre, extension kräver 72°C och tar ungefär 2 minuter. De primers som blivit över bryts ner p.g.a. temperaturen och Taq arbetar bra då den tål den höga temperaturen.

De tre stegen upprepas tills man fått så mycket DNA som man behöver. Då metoden inte är 100 % finns det vissa villkor som måste uppfyllas för att vara säker. Två av dessa är att det ska ha bildats en produkt och att produkten ska vara lika stor som det ursprungliga DNA:t, d.v.s. ha lika många baspar.


Vad kan det användas till?

PCR används bl. a. inom det kriminaltekniska området. Förr om man hade en bloddroppe kunde man bara jämföra dess DNA med en misstänkts. Nu när man kan masskopiera DNA kan flera misstänkta kollas.

Nu håller man även på att försöka sätta ihop alla delar av de 2000 år gamla Dödahavsrullarna men hjälp av den här metoden. Man skrev nämligen på hud från gaseller och getter och då kan man identifiera vilka olika djur de kom ifrån och då puzzla ihop de 10000 bitar som finns.

Man försöker även spåra gamla sjukdomars ursprung och vad de kan bero på.


Slutdiskussion

Även efter att ha gjort det här arbetet förstår jag nog inte allt men ändå vet jag tusen gånger mer än innan. Det var svårt att hitta begriplig fakta men tillslut hittade jag något användbart på svenska.

Det som är mest förståeligt är hur användbart det är inom det kriminaltekniska nu när de kan göra enorma mängder DNA.

Experimentet som fanns med som källa gjorde att jag förstod mer hur det går till i verkligheten även fast deras resurser inte var ...