Veckotidningen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Tidningar har funnits sedan 1600-talet men de var inte uppdelade på något sätt. Det var först på 1800-talet som man började dela upp tidningarna i olika kategorier när de tekniska maskinerna förbättrades. Man kunde snabbt trycka större upplagor än tidigare men också illustrationer och flerfärgstryck blev lättare att publicera.
Uppdelningen bestod av dagspress som ville vara ute snabbt med nyheter medan veckopress kom ut mer sällan men som istället hade fler bilder, färgtryck och längre texter.
En av de första tidningarna inom veckopressen var Illustrated London News som startade 1842. Den tillhörde kategorin populärpress som all veckopress gjorde i början. De var till för att underhålla och ge kort information till olika målgrupper. Den första populärtidskriften i Sverige var illustrerad vetenskap som startade på 1850-talet. Nya tidningar grundades bl.a. Idun som var enbart för kvinnorna och Allers Familjournal som tilltalade hela familjen.
När det började gå riktigt bra för veckotidningarna under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet startade många nya tidningar, både i USA och Europa bl.a. Ladies Home Journal som såldes i USA och som snabbt kom upp i miljon upplagor.
Det finns idag ingen säker siffra på hur många veckotidningar det finns i världen eller Sverige men uppskattningsvis finns det cirka 10 000 föreningstidskrifter i Sverige. Av de finns ungefär en fjärdedel registrerade i kungliga bibliotekets tidskriftsförteckning men endast 350 har exakta upplagesiffror registrerade hos tidningsstatistik. De har nästan aldrig några kommersiella krav på sig och brukar ges ut av föreningar eller organisationer för att bl.a. informera sina medlemmar. De ges också ut av företag för att informera anställda och kunder och stat landsting och kommun för att ge allmänheten information. De är inte vinstgivande och får pengar från lite annonser men främst från medlemsavgifter eller pengar från det företag som äger tidningen.
Kommersiella tidningar är vinstgivande och måste leva på egen intäkter och det är i dessa tidningar som den mesta reklamen hamnar. De kan delas in i huvudgrupper:
Populärtidskrifter som i sin del kan delas in i fyra grupper:
Tidskrifter för reportage och underhållning bl.a. herr, dam och ungdomstidningar.
Specialtidningar bl.a. tidningar för olika intressen som sport, motorer, jakt, teknik och vetenskap samt serietidningar och pornografiska tidningar.
Under 80 och 90-talet har dessa tidningar minskat i upplaga och titlar förutom specialtidningar som ökat. Orsaker till tillbakagången är konkurrensen från tv och radio, däremot klarar sig specialtidningar bättre på grund av deras speciella inriktningar.
Det största förlaget i Sverige som ger ut populärtidningar är Allers Förlag som står för mer än en tredjedel av allt som ges ut. Näst störst är Bonnier Publications.
Veckotidningars intäkter brukar till största delen bestå av prenumerationer och cirka 20 % av annonser. För specialtidningar brukar det vara det motsatta.
Facktidskrifter som är kommersiella måste klara sig själva ekonomiskt. Under senare år har dessa blivit allt vanligare, främst inom ekonomi och IT. De lever till stor del på annonser.
Kultur och allmänpolitiska tidskrifter uppgår bara till cirka 10 % av den svenska tidningsmarknaden. De kan få statliga bidrag men måste i övrigt leva som kommersiella tidningar. Oftast brukar de ej ha något vinstsyfte utan är mer ute för att publicera en ide. Organisationer eller religiösa samfund brukar grunda dessa tidningar. Prenumerationer brukar vara största inkomstkällan.
Många utländska tidningar brukar sälja bra i Sverige, främst båt, motor och modetidningar. Främst engelska tidningar säljs men även tyska tidningar går bra bl.a. DAS som är en tysk om begag...