Konsumenträtt

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Att vara konsument i samhället kan jämföras med att vara vanlig medborgare. Konsumenterna har alltså vissa rättigheter. Därför har konsumentlagar bildas så att konsumenten ska kunna känna till sina rättigheter. Den stora anledningen till konsumentlagar är att varje konsument gör många, ofta större inköp av t ex bilar, datorer och hushållsmaskiner. Konsumentlagarna ska kunna hjälpa kon-sumenten eftersom den ifråga är underlägsen säljaren med sina jurister och annan utbildad personal som kan lura en på pengarna. Lagarna ska även gynna konsumenten och inte säljaren.
Konsumentlagarna har i cirka tjugo år stiftas med hjälp av konsumentverket och tack vare dem finns det även konsumentrådgivning i varje kommun.
Det finns tre lagstiftningar som berör konsumenterna och det är den Mark-nadsrättsliga, Civilrättsliga och den Processrättsliga lagregeln. Men vad går dessa lagstiftningar ut på? Jag kommer att ta dem en och en.

Den marknadsrättsliga lagregeln fungerar som förebyggande regel. Syftet kan man säga är att rensa bort olämpliga saker från marknaden som t ex dålig och inkorrekt reklam och farliga varor. Några marknadsrättsliga lagar är Mark-nadsföringslagen, Produksäkerhetslagen och Avtalsvillkorslagen. Konsument-kreditlagen innehåller även marknadsrättsliga regler.
Sedan 1996 har den ca tjugo åriga marknadsföringslagen ersatts med en mer EU- anpassad lag. Lagen gäller, som namnet avslöjar, marknadsföring av t ex varor och tjänster. Den berör även reklam som t ex att reklamen måste in-nehålla information som är viktig för konsumenten, t ex pris och mängd. Lagen innehåller också nio regler med krav och förbud. Här är de i förkortad version:

• Reklamen ska utformas så att det syns att det är en reklam och vem som
står bakom den. T ex ”Vet du vad det bästa är…tut!...leksaker från BR!”
• Reklamen får inte vara vilseledande, speciellt inte när det gäller pris, mängd och resultat av inverkan på hälsa.
• Storlek och form får inte vilseleda om innehållet.
• Vilseledande efterbildning innebär att produkten inte får likna en gam-mal, känd produkt.
• Man får inte leverera produkter till folk som inte har beställt dem.
• Förmånserbjudande ska utformas så att viktiga fakta är märkbart, som t ex värde och tidsgräns.
• Konkurs och liknande uttryck får bara användas om det är försäljning av eller för ett konkursbo.
• Utförsäljning får bara användas vid slutförsäljning av ett begränsat lager under en viss tid.
• Vid realisation ska priset vara under det normala och produkterna ska finnas i affärens sortiment även när det inte är rea.



Avtalsvillkorslagen som jag nämnde förut uppkom år 1971, ett år efter mark-nadsföringslagen. Lagen har ändrats och omskapats under åren men står nära marknadsföringslagen. Avtalsvillkorslagen har gjort det möjligt att i framti-den förbättra…ja, avtal som konsumenten kan komma i kontakt med, te x kö-pekontrakt och garantier. I alla avtal finns det såklart kryphål och hur man tol-kar ett avtal är en vetenskap i sig men ett lätt exempel på ett bindande avtal är om jag får en kaka framför mig och glufsar i mig den så är jag såklart skyldig att betala den, jag har då ingått, omedvetet ett bindande avtal. Det utmär-kande för ett ingående avtal är alltså att det är bindande för parterna, på snygg latin: ”Pacta sunt servanda”. Såklart finns det undantag från denna re-geln med, annars vore det ju inte riktig juridik. Om t ex jag är under pistolhot när jag äter kakan så är inte avtalet bindande för mig. De som är under 18, alltså inom lagen omyndiga kan inte föra ett avtal. Avtalen blir ogiltiga. Om ”barnens” föräldrar godkänner avtalet blir det såklart giltigt ändå.
Ännu en marknadsrättslig lag är Produksäkerhetslagen som ska se till att varorna inte orsakar skador på personer och egendom. Det är denna lag som ser till att det står säkerhetsinformation på t ex diskmedelsflaskorna. Det ska då stå angivet vad som ska göras om barnet sväljer diskmedlet. Säkerhetsinfor-mationen kan ofta stå kortfattat som t ex ”Eldfarlig”. I boken Konsumenträtt av Lennart Grobgeld nämns ett exempel om dockan Wilbur som blev anmäld till Konsumentverket efter att en flicka hade fått allergiska reaktioner eftersom Wilbur var stoppad med krossade valnötsskal, något som inte stod anmärkt. Wilbur fick sedan märkas och på försäljningsställena blev de tvungna att sätta upp tydliga skyltar som visade att Wilbur var stoppad med krossade valnötter.

Civilrättsliga lagregler är lagar som ska ge den enskilda konsumenten rättelse i tvistemål när det är något fel på varan eller om en reparation har gått till på fel sätt. Exempel på civilrättsliga lagar är Konsumentköplagen, Hemförsälj-ningslägen och Konsumenttjänstlägen. De civilrättsliga lagreglerna uppkom även den på 1970-talets början.
Konsumentköplagen tillkom 1990 och gäller när konsumenten köper lösa saker, men även byten och beställningsköp. När ett företag köper av ett an-nat företag eller när en privatperson köper av en annan privatperson så räknas detta till Köplagen som bildades 1905 och brukar räknas som en aning föråld-rad. Båda dessa lagar ligger nära varandra och Köplagen har till viss del legat till grund för Konsumentköplagen. Konsumentköplagen skyddar även köpa-ren. Inom Konsumentlagen ryms detta:

• Varan ska vara självklart felfri och överensstämma med köpeavtalet. T ex ska en diskmaskin kunna diska och en bil ska kunna köras. Varan ska också vara förpackad så att den inte skadas, en vas läggs alltså inte i en skokartong. Varan ska också vara i normalt skick i jämförelse till priset. Varan kan även vara felaktig om den uppges vara bättre i en reklam än vad den är. Om nu varan är felaktig kan köparen kräva att säljaren av-hjälper felet inom nära tid, alltså inte tio år efter. Att köparen kan få er-sättning för felet, att få häva köpet och att säljaren levererar en annan vara inom nära tid. Köparen har även rätt till skadestånd om det är så att en vara skadar personen på något sätt.
• Dröjsmål är ett kontraktsbrott, alltså att säljaren eller köparen fuskar på sina plikter enligt köpeavtalet. Inom juridiken pratar man om säljarmora och köparmora som kommer från latinets ”mora” som betyder dröjsmål. Vid köparmora kan det bero på att köparen inte hämtar varan i tid och säljaren behåller då varan och väntar på att han ska få betalt eller så häver han köpet. Säljaren kan även kräva skadestånd om köparen hä-ver köpet eller om köparen avbeställer varan. För övrigt, när ett köp hävs behöver köparen oftast inte betala varan och säljaren behöver inte le-verera varan.

Hemförsäljningslagen är även den en civilrättslig lagregel. Lagen kom till 1971 och den ändrades senast 1992. Lagen gäller när en säljare säljer lösa föremål utanför tjänst till konsumentens privata bruk men gäller även vid t ex hyra och leasing. För att denna lag ska gälla så ska avtalet utföras vid ett hembesök, alltså i konsumentens bostad. Lagen gäller även om avtalet utförs i telefon eller under en utflykt som säljaren då har ordnat. Lagen gäller däremot inte om t ex varan kostar mer än 300 kr, om avtalet gäller byggnader och liknade saker och om hembesöket är ”beställt” av konsumenten. Vid sådana här köp ska konsumenten få information om vart han ska vända sig om han är missnöjd med varan. Vid telefonförsäljning måste säljaren skicka avtalet plus en ånger-blankett senast tre dagar efter telefonsamtalet. Vid all hemförsäljning har kö-paren rätt att häva köpet inom en vecka, konsumenten ska då återfå sina pengar.
Den sista civilrättsliga lagen jag ska berätta om är Konsumenttjänstlagen. Lagen är till konsumentens förmån och gäller vid arbete på lösa saker eller fast egendom, man kan säga reparationer och sånt. När tjänsten utförs ska ”repa-ratören” respektera konsumentens intressen och tjänsten ska utföras på ett sä-kert sätt, speciellt gäller detta vid elinstallationer. Om tjänsten är på något sätt felaktigt utförd måste konsumenten reklamera när han har sett felet. Den längsta reklamationstiden är två år.
Till sist ska jag kort berätta vad Konsumentkreditlagen är för något. Att köpa på kredit är vanligt i dagens samhälle men det började löna sig på 1970-1980 talet. År 1915 hade avbetalningsköplagen bildats och denna lag var en före-gångare till Konsumentkreditlagen som bildades 1978. Lagen är både civilrätts-lig och marknadsrättslig. Lagen rör frågor om kreditköp, detta är alltså ett köp där säljaren ger varan till konsumenten innan han har betalat hela kakan. Den-na lag är också till förmån för konsumenten.

De processrättsliga reglerna är den sista regelgruppen och lagar som hör till den ska ge konsumenten rättelse i olika situationer. Det som oftast nämns i denna regel är ARN, alltså Allmänna reklamationensnämnden. Deras verk-samhet är att i domstolarna med enkla former ta an sig konsumenttvister. De tar inte till sig tvister som gäller hälso- och sjukvård m fl. De flesta företag brukar följa ARN:s beslut, de som inte är så kloka hamnar på skriftens Råd och Röns svarta lista. Vid rättegångar har ARN:s beslut ofta stor betydelse.

Analys

Detta som jag har skrivit rör stora delar av Konsumenträtt, men det finns såklart ännu större delar att undersöka. Som all juridik är ju även alla lagar fyllda med konstiga undantag och kryphål.
Det som är intressant när man skriver om ämnet är att det är mycket som man finner självklart i vardagen när det gäller konsumenträtt men som man aldrig tänker på. Fast varför skulle man? När man köper tvättmedel på ICA är inte ens första tanke att man har ingått ett avtal. Några saker jag reflekterade över var att när det gäller marknadsföringslagen så får man inte ha en utförsäljning över en viss begränsad tid. Det slog mig då att affären Liljefors sport i Uppsala höll på att åka på en stämning för att de alltid hade utförsäljning. I samma lag står det även att under en utförsäljning så ska samma sortiment ingå i affären som vanligt. En gång till slog det mig att när affären Holmlunds i Uppsala alltid under sina sommarreor tar fram varor som aldrig har funnits i affären förut, t ex hemska röda byxor. Man kan då fråga sig om de där hemska byxorna har funnits i affären någonstans där de inte synts, ett smart kryphål möjligen?

Visst fuskar väl företa...