Robinson Crusoe

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Den hårda stormen som brutit ut tvingade besättningen på skeppet på väg mot Afrika att
sätta sig i livbåtarna i hopp om att rädda sina liv. Men endast en man undkom döden,
det var unge Robinson Crusoe. Han lyckades ta sig iland och söka skydd, utelämnad åt sitt öde och utan varken mat eller vatten .

Robinson Crusoe är en 18-årig man från Hull, England med drömmar om att resa runt på havet och uppleva häftiga äventyr. Men trots att hans far vill att han ska bli jurist och skaffa sig en tryggt liv, ignorerar han sin fars varningar, och rymmer med en vän till London.
Efter ett gräl skiljs de åt och Crusoe får dessvärre ta sig till fots till London ensam.
Väl i London lyckas han finna en båt som ska gå till Guinea där han vill bli bytesman.
Men på vägen dit blir skeppet attackerat av Turkiska pirater som gör honom till slav.
Under åren i fångenskap planlägger han sin rymning och tar tillfället i akt när han sänds ut för att fiska med två andra slavar. Han slänger en överbord, och den andra pojke, Xury, låter han stanna om han lovar att vara honom lojal. Tillsammans flyr de från turkarna och kommer snart till ett land där de konfronteras av svarta infödingar som är vänliga mot.
Vid ett tillfället får de syn på ett portugisiskt fartyg och lyckas få deras uppmärksamhet. kaptenen är hygglig och låter dem följa med gratis till Brasilien. Som tack lämnar han
Xury som slav till kaptenen. I det nya landet observerar Crusoe att rikedom kommer genom att odla på de stora plantagen, han bestämmer sig för att köpa ett eget. Efter några år får han några kompanjoner, och får de bra finansiellt. Crusoe får förslaget av några män att starta en affärsverksamhet, slavhandel, där han själv ska vara ledaren för byteshandeln. Trots att han vet att han har tillräckligt med pengar beslutar sig Crusoe för att göra resan, vilket kom att visa sig bli hans sista på väldigt länge.
I en fruktansvärd storm går skeppet och dess mannar under och han blir den enda överlevande, och lyckas ta sig till en okänd ö. Ön kom att bli hans hem i 27 år.

Första natten spenderar han högt uppe i ett träd, rädd för att bli uppäten av något djur.
De närmsta dagarna spenderar han genom att utforska ön och mycket snart upptäcker han att han är den enda mänskliga varelsen på denna ö och att det inte finns några speciellt
farliga djur heller. Hans förlista skepp ligger till hans stora lycka inte alltför långt ut i havet, så han kan lätt ta sig dit och hämta en del nödvändiga saker som han kan tänkas få användning för, såsom pistoler med krut, rep, plankor, verktyg, mat och dylikt.
Robinson vet att varken krutet eller maten kommer räcka i all evighet så han ger sig
ut på jakt och i sinom tid börjar han även att odla.
Han finner sig relativt snabbt med att han kanske är tvungen att stanna på ön en längre tid
och börjar därför bygga sig en borg. På ön finns der getter som han börjar föda upp och
på så sätt få kött och mjölk. Dagar blir till veckor och veckor till månader, och till slut
står hans borg fullbordad, så nu han har i stort sett allt han kan behöva, gott om mat och tak över huvudet. På detta viss lever han under väldigt många år, med den ständiga tanken om han någonsin kommer komma hem, och i så fall hur. Med tiden lär han sig skilja på regn säsongerna och torka vilket leder till att han försöker odla ris och majs, vilket han lyckas med, och därför sysselsätter han sig med att odla.

En dag får han upp hoppet när han som vanligt är ute på sin dagliga jakt, han får syn på
människo fotspår i sanden. Han får det snart bekräftat att kannibaler besöker ön då och
då för att fira sina segrar i olika slag genom att offra en av sina egna fångar.
Vid en fest som vildarna höll på stranden några hundra meter från Robinsons belägring lyckades en av deras fångar rymma. Robinson tog tillfället i akt och räddar denne man som han kom att döpa till Fredag, efter dagen han hittade honom, och gömmer honom från vildarna. Fredag var en kort mörkhyad pojke som blir Robinsons ende vän och ödmjuke tjänare, eftersom han nu står i evig skuld till Robinson för att ha räddat hans liv. Robinson lär Fredag lite engelska och lär honom även om Kristendomen.
När Robinson levt 27 år isolerad från omvärlden kommer en dag tre kanoter med
kannibaler till ön, men denna gången är en av deras offer en spanjor, som Robinson och Fredag lyckas rädda, plus två andra fångar. En av dem visar sig var Fredags far.
Tillsammans bestämmer sig spanjoren och Fredags far för att göra ett försök och åka tillbaka in till fastlandet i en av båtarna som Robinson byggt.
Åtta dagar efter de rest får Robinson och Fredag syn på ett skepp utanför ön, men inte det
skepp de väntat sig. Det är ett skepp med europeiska män, därav tre fångar som var själva kaptenen och två till. Medan männen utforskar ön gör Robinson klart för dem att det är han som bestämmer där, och att han gärna hjälper dem så länge de lämnar auktoriteten till honom
och lovar att ta han själv och Fredag tillbaka till England, gratis.

Kaptenen berättar för Robinson att delar av hans besättning hade begått myteri och Robinson går med på att hjälpa kaptenen att få sitt skepp tillbaka. Så med sin lilla armen lyckas de undsätta resten av besättningen och överta kaptenens skepp. Och äntligen efter 35 år återvänder Robinson hem till England tillsammans med Fredag. Där finner han att trots att det gått 35 år sen sist har hans plantage bringat in pengar och gjort honom förmögen. Pengarna skänker han till den portugisiske kaptenen. Sen slår han sig ner på den engelska landsbygden där han gifter sig och får tre barn. Efter många år går han åter till sjöss efter
att hans fru gått bort.

Daniel Defoe använde sig av dagboksformen där man får ta del av Robinsons egna tankar, missöden och framgångar, vilket gör det, tycker jag, det hela mycket mer spännande. Han låter Robinson själv tala och det håller en fokuserad hela tiden och underlättar att sätta sig in i hans situation. Robinson är framförallt en mycket modig men också strukturerad och handlingskraftig man, vill han få något gjort så får han det gjort, och efter en tid har han lyckats återskapa sin gamla hemmiljö i England, med alla nödvändigheter.
Under sin vistelse på ön blir han mer och mer händig och praktiskt lagd. I och med att han får nya utmaningar hela tiden är han tvungen att anpassa sig till sitt nya liv på ön, vilket jag inte tycker han har för stora problem med, han är uppfinningsrik och smart, och uppstår det några problem så löser han dem ganska kvickt. Han tar hjälp av sitt sunda förnuft och drar egna slutsatser, han tänker hela tiden på konsekvenserna av sina handlingar.
I början är han förstås väldigt förtvivlad, men tar till sig religionen som plåster på såren för sin olycka, han övertalar till och med sig själv att han har ett mycket bättre liv på ön än hemma i Europa, mycket enklare och mindre syndigt. Man märker tydligt att han
börjar uppskatta det riktigt enkla sakerna i livet när han direkt säger att pengar inte är
nödvändigt för honom och han inser att han inte behöver dem alls för att överleva.
Och på ön lyckas han skapa ett litet eget utopiskt samhälle, med vilket många andra misslyckats. Men i och för sig är det lättare med bara en invånare och inga andra människor som förstör och vill bestämma. För Crusoe handlar det inte så mycket om överlevnad när han skapat sin utopi, snarare ett samspel mellan honom och naturen. De lever tillsammans och ger varandra vad de behöver. Hela vistelsen på ön gör Robinson till en bättre människa.

Många i hans situation hade nog gett upp efter att blivit strandsatt på en öde ö och haft svårt att se det positiva i en sån situation, men Robinson, han hade en vilja av stål och visar att trots misslyckanden ska man inte ge upp, utan fortsatte försöka och kämpa tills det blir bra, se bara hur många kanoter han bygger under sin tid på ön, i hop om att någon dag kommer hans räddning.

Boken om Robinson Crusoe som utspelar sig på 1700 talet, under upplysningen, och skildrar en stark upplysningsmänniska som tänker själv, han låter helt enkelt förnuftet och vetenskapen styra. Hans överlevnads vilja kan väl komma från att han var den enda som överlevde skeppsbrottet och då tänker han kanske att det inte var hans tid att dö, utan att hans öde var att han skulle klara sig, därför fortsätter han sitt liv och ger inte upp även om förutsättningarna ligger lågt.
Ett annat tema som ofta används i litteratur är en person som ”kämpar” mot samhället, och i det här fallet kämpar Crusoe mot sina föräldrar.
De ber honom att stanna i England där han kan leva ett säkert liv utan risken att misslyckas och fullfölja det företaget hans far startat. Crusoe gör uppror mot sina föräldrar och reser mot deras vilja, vilket han kanske kom att ångra när han senare blir skeppsspruten. Även innan
har han i baktankarna att återvända hem. Robinson visar också att det är nödvändigt att ta risker om man vill lära sig någonting och inte alltid göra vad andra tycker är bäst för en.

Robinson Crusoe tyckte jag var en fascinerande berättelse, med spänning, lycka och motgångar. Helt avvikande från vad jag brukar läsa. Boken innehåller många budskap
och en stark moral. Framförallt var den rolig att läsa eftersom den är verklighets
baserad på äventyrarens Alexander Selkirks upplevelser och dels för att jag hade stora förväntningar efter allt jag hört om boken. Efter att ha läst Ro...