Analys-Robinson Crusoe

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Analys

Robinson Crusoe
Författare: Daniel Defoe
Bokförlag: Bra Böcker (Natur och Kultur)
Alla Tiders Klassiker 1998

Intrig
Robinson Crusoe handlar om en man, som går till sjöss. Skeppet går under och Robinson Crusoe flyter iland på en öde ö. På ön lever han i 27 år och lär sig ett annorlunda levnadsätt.

Personer
Bokens hudvudsakliga och mest förekommande huvudperson är självklart Robinson Crusoe. Det är hans historia man får läsa och det är han boken ”handlar om”.
Fredag är en annan person som jag tycker kan klassas som huvudperson, även om han inte förekommer förrän efter mitten av boken.
Bipersoner är däremot svårare. Men två eller tre stycken tycker jag ska kunna klassas som det. Det är kaptenen som Robinson Crusoe i början får åka på samma skepp som. Den andra är den andra kaptenen som förekommer i slutet av boken. Kaptenen som har skeppet som tar Robinson Crusoe hem till Eurpoa efter dom 27 åren på ön.

Robinson Crusoe
Robinson Crusoe är en egentligen en helt vanlig man från England. Som många andra män och gossar under den tiden hade han en stark vilja att se sig om i världen och Robinson Crusoes högsta önskan var att gå till sjöss. Jag uppfattar honom som en stark männsika inombords, han orkar och har viljan för att kunna kämpa för någonting. Han är en riktigt god man, blir väldigt religös under sin tid på ön. Omtänksam till tusen är han också men också väldigt listig. Det märker man när han möter Fredag för första gången.
Det är svårt att säga om Robinson Crusoe beskrivs mycket i boken, eftersom den är skirven i "jag"-form. Men genom att man hela tiden får läsa hans tankar och känslor så tycker jag att man får en fullbordad beskrivning av honom. Mycket bra!

”Mustacherna lät jag växa och formade dem tillsammans med polisongerna på muhammedanskt vis till stora krokar liknande dem som bars av turkarna i Salé, morerna hade inte sådana mustacher. Jag vill inte påstå att det blev så långa att jag kunde hänga mössan på den, men de var tillräckligt låna och skräckinjagade för att skrämma folk i England.” (sid 153.)

Den här beskrivningen, som beskriver hans mustach väldigt noga tycker jag är en väldigt typisk beskrivning för boken. Mycket välgjort och med annorlunda liknelser och jämförelser av andra ting för att man lättare ska förstå och det gör man verkligen. Dom verkar vara noga påhittade på något vis.

Fredag
Fredag är vad man skulle kalla "Guds son". Han lyssanar verkligen på sitt hjärta och skulle aldrig såra någon som står honom varmt om hjärtat. Han är snäll, nästan för snäll och tänker och tar hand om andra före inannan han tar tar hand om sig själv. Han är så långt ifrån egoist man kan komma.
Fredag beskrivs realtivt mycket. Robinson Crusoe beskriver ofta hans tankar om honom. Tillexempel hur smidig han är när han springer. Hur glad han är när han talar. Det gör att man får en klar inblick hur Fredag är och ser ut.

”Hans hår var långt och svart men inte krulligt, hans panna var mycket hög och bred, ögonen återspeglade och livlighet och glittrade av skärpa.”(sid 206)

Den här beskrivningen ger verkligen en bra bild av hur Fredag ser ut i ansiktet, även om den är kortafattad.

Miljö
Handlingen utsplar sig för det mesta (förutom i början och slutet av boken) på en öde ö någonstans i havet utanför Sydamerikas kuster. Författaren berskriver ön mycket noga och man riktigt kan måla upp sig en bild i hjärnan hur det ser ut där. Han beskriver noga hur stränderna ser ut, hur lövskogen har växt eller hur mörkt och kallt det är i en grotta. Just det är väldigt viktigt också för just denna bok tycker jag. Hade inte berkskrivningarna av ön varit så starka och välgjorda hade boken inte alls haft samma goda kvalité som den har. Det är just det att man mycket enklare att se en bild framför sig om man får veta det genom beskrivnigar än om man ska gissa sig fram, även om det kan vara mer spännande och roligare. Men just för den här boken tycker jag att det passar mycket bättre med välgjorda miljöbeskrivnigar.

”Vid slutet av denna vandring kom jag fram till ett ställe där landskapet öpnnade sig och tycktes slutta ner mot väster. En liten källa med klart vatten, som vällde fram ur berget alldeles intill mig, flöt åt andra hållet, det vill säga åt öster. Hela landskapet var så friskt, så grönt, så blomstrande, det var yppigt och vårlikt prunkande att det liknande en odlad trädgård” (sid 107)


”Det var en bedrövlig syn som mötte mig. Fartyget, som av byggnadssättet att döma var spanskt, satt inkilat mellan två klippor. Hela akterdelen och halvdäcket var sönderslaget av sjöarna. Vid den våldsamma stöten då förskeppet trycktes in mellan klipporna hade stormatsen och fockmasten knäckts av och brutits av jäms med däcket, men bogsprötet, förstäven och galjonen föreföll oskadda. När jag kom närmare såg jag en hund uppe på däck. Den fick syn på mig och börjde gläfsa och gny” (sid 191.)

Tidsfärg
Oj, oj, oj! Denna bok är så mycket sin tid att det bara skriker om det. Robinson Crusoe skrevs under ”Upplysingens tid” Den tid då männsikor hade en vilja att bli upplysta, att få kunskap och hur olika saker ser och och fungerar. Man vill uppeleva spänning. Robinson Crusoe är en väldigt typisk bok för det och är en av världens mest lästa böcker. Den innehåller så mycket beskrivnigar och förklaringar att det kan bli lite för överdrivet att läsa ibland, men som sagt under den tiden, i början av 1700-talet hade männsikorna det där suget efter att lära sig och förstå och därför älskade dom Defoes noggranna beskrivnigar om hur man överlevde ensam på en ö.
På sätt och vis kan man säga att den här boken följer modet. Den är ju skriven under upplysningens tid men man kanske kan säga att detta är en moder åt andra "upplysnings" böcker. Eftersom den var bland dom första och mest omtalade böcker då.

"Det var en befängd metod...(sid 132)

Språk och upplägg
Boken är upplagd som en berättelse där det är Robinson Crusoe själv som berättar sin historia om sina upplevelser. Det förekommer även ca 20 sidor där man får ta del av hans egna dagboksanteckningar under en kort tid han lever på ön, men som sagt, ungefär bara 20 sidor och därför inte mycket.
Kapitlerna i boken är relativt långa, ungefär 13-14 kapitel i boken som på ungefär 300 sidor. Dialoger förekommer inte så mycket, eftersom berättelsen utspelar sig mycket under den tid Robinson Crusoe levde ensam på ön och inte hade någon att samtala med. Men både i början och slutet då andra människor finns med är det en hel del dialoger, men dom är inte långa på sikt. Författaren byter inte berättarvinkel utan hela boken är i "jag"-form.
Språket, är verkligen inte lättläst. Mycket gammalmodigt och typsikt för sin tid. Författaren använder sig av ordet"ty" väldigt ofta vilket gör att det låter gammalt och åldrigt. Men ändå går det bra att läsa den och jag tyckte inte att man ständigt hakade upp sig på svåra ord utan det gick med flyt att läsa den ändå. Men man måste vara insatt i boken, ha den viljan att läsa den, annars tror jag den lbir tråkig och svår. Det finns en hel bunt med både annorlunda, konstiga och svåra ord.
"Aderton"- Det kan man lista ut att det betyder arton. Men är ett äldre exempel på att stava det.
"Ingalunda"



Min Åsikt
För att börja med, en suverän bok. Tummen upp för den!
För att sedan fortsätta med, jag är väldigt glad att jag valde just Robinson Crusoe. Den gav mig verkligen lite k...