Kärnvapen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Kärnvapen är nog det farligaste vapen som människan är i besittning av idag. Bomben dödar både jorden och människan. En bomb kan döda miljoner med människor, på lång sikt så kan den döda miljarder med människor. Detta på grund av de fruktansvärda efterverkningar som kommer.

Principen i en atombomb är att atomkärnor ska klyvas, och på det sättet skapa energi. När man väl har fått den första att klyvas, så kommer resten att fortsätta i en ruskig takt. Miljarders miljarder kärnor klyvs på endast bråkdelen av en sekund. Otroliga mängder med energi frigörs, vilket är meningen med en bomb.
Det går till på det viset att först träffar en neutron en kärna, då klyvs den i två delar och ger ifrån sig neutroner. Dessa neutroner ger sig sedan i väg iväg och klyver nya kärnar, som ger ifrån sig nya neutroner. Man säger att det blir en kedjereaktion.

När explosionen först inträffar så kommer det så kallad värmestrålning ur bomben. Först kommer en kort puls med Uv-strålning, sedan en längre puls med synligt ljus och infraröd strålning. Värmen som kommer från explosionen är fruktansvärd. En kärnladdning på ett kiloton kan ge brännskador på människor som står en kilometer ifrån punkten där explosionen inträffar.
Sedan kommer en stötvåg. Det är av den som de mesta av skadorna på materiel kommer. Även människor kan skadas svårt att tryckvågen som kommer, men främst så blir man skadad av omkringflygande föremål. Tryckvågen färdas med en hastighet av omkring 300 meter per sekund. Hiroshima-bomben krossade fönster som var 13 km bort från platsen där den exploderade.
Men det allra värsta med en atombomb är i alla fall de skador den ger ifrån sig på grund av radioaktiv strålning. Framför allt så frigörs det gammastrålning, vilket också är den farligaste varianten.
Om man får en explosion som sker nära marken så kommer den att bilda en krater. Jord och andra mindre partiklar kommer att sugas upp i luften. På dessa partiklar så fastnar det radioaktiva ämnen. Molnet av detta stoft är alltså radioaktivt och det kan följa med vinden an betydande väg innan det landar. Strålningen ger grova skador på både människor och djur.
Atombomben ger också upphov till kraftiga elektriska strömmar i luften, vilket kan ge en kraftig radiovåg, eller en elektromagnetisk puls EMP. Vågen sprider sig cirkulärt kring explosionsplatsen. Den skadar elektroniska appareter, dels för att den följer elledningar och antenner, men den kan också ha en direkt verkan på apparaterna. Om man spränger en bomb på 10 mils höjd så skulle följden vara att man skulle få ett område på 45 216 kvadratmil.


Stötvåg: 50 % av energin. Hus raseras och träd fälls.
Värmestrålning: 35 % av energin. Föremål antänds och det blir brännskador på människor.
Omedelbar och kvarvarande strålning: 5-15 % av energin. Skador på människor och elektronisk utrustning.
Elektromagnetisk puls: Skador på elektrisk och elektronisk utrustning.
Radioaktivt nedfall Strålskador.


Den första atombomben som släpptes var den som gjorde slut på andra världskriget. Om det var rätt att släppa den eller inte kan diskuteras. Den 6 augusti 1945 släppte amerikanarna den över den japanska staden Hiroshima. Den hade uran-235 som klyvbart material. Dess styrka var 20 kiloton. Explosionen skedde omkring 600 meter över jordytan. När själva sprängningen inträffar så ser man det mycket karakteristiska svampforms-molnet. Hela den centrala delen av Hiroshima lades i ruiner av tryckvågen som bomben gjorde. Omedelbart omkom 90 000 människor och 60 000 skadades. Dessutom så har en väldig massa dött efter själva sprängningen, cancer har uppstått och missbildade barn har blivit födda. Ett område på hela 13 kvadratkilometer blev helt totalförstört.
Den 9 augusti skedde det igen. Amerikanarna släppte en ny bomb, den här gången över den japanska staden Nagasaki. Nu hade man plutonium som klyvbart material. Följderna av denna bomb blev inte alls så stora som av Hiroshima-bomben, detta tack vare att Nagasaki var mer kuperat än vad Hiroshima var. 24 000 människor dog omedelbart i den smällen.

Efter dessa två bomber så har man inte släppt några fler i krigiska syften. Däremot har man testsprängt väldigt många atombomber. Mellan åren 1946 och 1974 så gjorde USA 569 prov och Sovjetunionen gjorde 305. Några år efter smällarna i Japan så kom man på ett annat sätt att göra atombomber, ett sätt som gjorde att de blev mycket kraftigare. Man kallar dessa för atombomber av fusionstyp. Den första av dessa bomber testades av amerikanarna på atollen Bikini, som används flitigt för att spränga bomber på, styrkan på denna var omkring 10 000 kiloton. Den var alltså 500 gånger starkare än vad Hiroshima-bomben var. Ganska ruskigt.

Ett annan sorts kärnvapen som man kan använda sig av är vätebomben. Man har då olika väteisotoper som reagerar med varandra och bildar en helimkärna. Precis som vid kärnklyvning så frigörs mycket stora mängder med energi.
Men väteatomerna måste ha väldigt hög hastighet för att kunna reagera på det sättet, därför så måste man använda en atombomb för att starta kärnreaktionen. När en atombomberna sprängs så uppkommer nämligen en fruktansvärd värme, 10 miljoner grader celsius, tack vare hettan så kommer väteatomerna att få den fart de ...