Mannen som kunde tala med hästar

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Datum: 290305
Författare: Nicholas Evans
Antal sidor: 370

Den här berättelsen utspelade sig i bergen i Montana under 1990-tal. Berättelsen handlade om en ganska lycklig familj som bodde i Albany, men en förfärlig olycka skedde med familjens enda dotter, Grace. Det var så Grace och hennes mor (Annie) hamnade i Montana.
Denna förfärliga olycka ägde rum en härlig och solig vinterdag när Grace var ute och red med hennes häst Pilgrim. Henne vän Judith var också med, men efter olyckan var det bara Grace och Pilgrim som var i livet. Grace var väldigt tilltygad och Pilgrim var nära döden flera gånger. Efter ett tag blev de båda bättre, men Pilgrim hade förändrats. Han var inte den där busiga och snälla häst som alla var vana vid. Nu kunde ingen komma i närheten av honom, inte ens de allra duktigaste läkare och pedagoger. Till slut fick Annie nog och sökte upp Tom Booker ”mannen som sades kunna tala med hästar” och det blev en enastående resa för alla inblandade.

Grace var tretton år och stod inte sin mor så nära, utan det var hennes far (Robert) som stod för den biten. Annie var mer en ”arbetarmor” och hon var en hårt upptagen kvinna, men ändå tog hon den tid hon behövde till familjen. Annie var en tuff och krävande kvinna i sina bästa år, visst var hon lite sliten efter alla sena och långa nätter, men hon var en mycket vacker och glad människa. Efter olyckan var Annie fast besluten att ta tag i alla problemet och då tog hon ledigt från arbetet och Grace och hon begav sig av till Montana. Där träffade de Tom Booker som var en mycket vänlig och ordentlig människa. Hans yttre avslöjade hans hårda liv på ranchen och att han, trots sina relativt unga år, såg ganska sliten och trött ut. Hans inre avslöjade en väldigt känslomässig man som alltid gjorde vad han kunde för de människor och djur han älskade. Han hade väldigt bra hand om djur och det var för att han hade levt på just den ranchen i hela sitt liv och alltid uppfostrat och tagit hand om djur. Djuren var hans liv, till den dagen Grace och Annie kom…

Bokens titel avspeglade sig i Tom Booker känsla för hästar. Han visste på något sätt hur hästarna tänkte och reagerade i olika situationer och även om det var svårt att jobba med dem i början kunde han göra vilket odjur som helst till ett snällt litet lamm, men det tog tid.

Den här boken hade inte något sådant speciellt som jag kunde känna igen mig i, men jag älskade verkligen denna spännande skildring om både gamla och unga liv.

Det jag tyckte var allra bäst med denna bok var att den handlade om mycket om känslor och tankar runt omkring alla dessa människor. Jag kunde riktigt känna hur personerna kände sig genom att deras personligheter och känslor beskrevs så bra i boken. Man förstod nästan precis vad huvudpersonerna gick igenom och hur de ville hantera situationen. Boken blev bra dels genom att den var bra skriven och dels genom att den hade en bra handling.
Det som jag tyckte var mindre bra med denna bok var att den hade ett sådant hemskt slut. Jag tycker om lyckliga slut och detta slut var verkligen oväntat. Fast alla böcker och berättelser kan inte sluta lyckliga, det är bara att acceptera. Alla vill inte ha lyckliga slut. Ibland kanske det känns skönt att få låta några tårar rinna…

Om jag skulle vara tvun...