Kurderna

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Jag har valt att skriva om kurderna. Det är ett folk som aldrig har haft ett eget land att bo i. De har under årtiondena fått utstå mycket men de har aldrig slutat hoppas. Varför har de aldrig lyckats bygga upp ett eget land när alla andra i deras omgivning har lyckts med det? Kanske finns svaret i deras historia och bakgrund. Eftersom detta arbete skrivs inom geografi så har jag försökt att ha en lite mer geografiskt inriktning på det.


Frågeställning:

1. Hur ser kurdernas bakgrund ut?

2. Varför har de aldrig bildat en egen stat?

3. Var ligger nuvarande Kurdistan, hur många bor där?

1. Hur ser kurdernas bakgrund ut?

Man vet inte så mycket om kurdernas bakgrund. Det finns delade meningar om varifrån de ursprungligen kommer. En del säger att de härstammar från mederna medan andra menar att de är identiskt lika med bergsfolket kardoucherna. På 600-talet gick några iranska och irakiska stammar för första gången samman och kallade sig kurder. Det finns inte så mycket dokumenterat om kurderna turkmenerna och mongolerna härskade i regionen. Under 1500- och 1600- talen krigade osmaner och safavider och när osmanerna slutligen vann fick kurderna ganska stor självständighet med emirer som styrde över dem. De levde jämställda med alla muslimska folk under det osmanska styret i flera århundraden.

Men på 1800-talet började problemen för osmanerna då olika befolkningsgrupper började göra uppror och bryta sig ur riket. Detta gällde även kurderna som ogillade att sultanerna i Istanbul ville tillsätta sina egna män i kurdernas emirat.

Första världskriget blev dödsstöten för det osmanska riket. I Sévresfreden 1920 styckade man upp det som fanns kvar. Man antydde då att både Armenien och Kurdistan skulle få bli självständiga stater, men detta gillade inte de turkiska nationalisterna, med en viss Kemal Atatürk i spetsen, som vägrade accepterna fredsvillkoren och i den nya Lausannefreden 1923 fanns inte det turkiska Kurdistan längre. Det hade nu blivit en del av Turkiet. Resten av Kurdistan hade tillfallit Frankrike och England. Kurderna i Turkiet är de som har blivit mest diskriminerade under 1900-talet, man ville förhindra uppror genom mottot: ett land, ett folk. Kurderna blev fråntagna i princip alla sina rättigheter och tvingade att lämna landet om de vägrade kalla sig turkar. Men detta stoppade inte kurderna, de genomförde ett antal uppror och president Atatürk svarade med att förbjuda det kurdiska språket i alla offentliga sammanhang. För att slippa diskrimineringen valde många kurder att kalla sig turkar, och gjorde de det fick de fulla medborgerliga rättigheter. Åtskilliga ”omvända” kurder har hjälp till med det turkiska nationsbyggandet och detta ses som ett svek av många kurder idag.

Kurderna i Irak, Syrien och Iran (länder som nu hade blivit självständiga) hade det lite lättare. De fick startade politiska partier, och det upprättades till och med en kurdisk stat i västra Iran, men den föll efter knappt ett år.

Kurderna i Iran och Irak fortsatte att kämpa för självständighet, ibland med vapen och ibland utan. Kurdisk gerilla i Irak stöddes under 1960- och 1970- talet av Iran, och under Gulfkriget skickade såväl Saddam i Irak som Khomeini i Iran vapen till motståndarsidans kurder. Efter Kuwait-kriget (1990-91) upprättades av FN en skyddszon för kurderna i norra Irak, där en kurdisk regering har tillsatts och val hålls med jämna mellanrum.


2. Varför har de aldrig bildat en egen stat?

Man kan tycka att kurderna har haft ganska lång tid på sig att bilda en egen stat. Men kurderna har inte alltid sett sig själva främst som kurder utan som medlemmar i de stammar de tillhör (eller tillhörde). De är ursprungligen ett nomadfolk som har bott i bergen och skött om sin boskap. För nomader är lojaliteten mot stammen det viktigaste, det måste vara så när man flyttar runt hela tiden, för stöter man på en annan stam måste man veta vem man kan lita på. Denna stamlojalitet brukar försvinna när nomaderna blir bofasta och börjar odla mark istället. Men även efter kurderna blev bofasta har den lojaliteten blivit kvar. Stammens ledare blev godsägare och fick stor makt över bönderna. Stammarna bråkade ofta med varandra och kände ingen samhörighet sinsemellan. Även i modern tid så har det funnits många delade meningar om hur landet ska styras och av vem. Det kan vara stor skillnad på en kurd i Azerbajdzjan och i Syrien. Dessutom så har kurderna behandlats olika i de länder de bor i. Turkiet förnekade ända fram till 1990 tag att det överhuvudtaget bodde kurder i landet. Man kallade dem för ”bergsturkar”, och den som envisades med att kalla sig kurd hade inga rättigheter. Medan en kurdisk stat faktiskt upprättades under knappt ett år i västra Iran. Detta har gjort det svårt för kurderna att gå samman och gemensamt kämpa för ett eget land.


3. Var ligger nuvarande Kurdistan, hur många bor där?

Kurdistan ligger i gränsområdet mellan Turkiet, Iran, Irak, Syrien och Kaukasus. De flesta kurder bor Iran, Turkiet och Irak. De är den fjärde största folkgruppen efter araber, turkar och perser. I princip alla kurder är muslimer och majoriteten av dem är sunni-muslimer endast en liten del är shia-muslimer. De största naturtillgångarna är olja och massor av obrukad bördig jord.

Ingen vet exakt hur många kurder det finns i världen. En gissning kan vara ungefär 25 miljoner, hälften av dem bosatta i Turkiet. Mycket beror på hur man räknar; det är inte alltid självklart vem som ska anses som kurd.
Dessutom brukar statsmakterna som kurderna bor i avrunda antalet kurder nedåt, medan kurderna själva gärna avrundar uppåt.

Den här beräkningen gjordes av oberoende bedömare 1991.

o Turkiet: 10,8 miljoner kurder (19 procent av Turkiets invånare)

o Iran: 5,5 miljoner kurder ...