Dinosauriernas utveckling

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Sen trias (220 miljoner år sedan)

För ungefär 230 miljoner år sedan så började en ny art utvecklas på jordklotet, denna art kallar vi idag för dinosaurier eller jätteödlor. Världen såg inte ut som den gör idag på den tiden. Många arter, speciellt däggdjur fanns inte då, det som fanns var ödleliknande reptiler. Växtligheten var också helt annorlunda mot idag, inga blommande växter förekom överhuvudtaget, så de växter som du ser varje dag och tycker är väldigt vanliga i vår natur fanns inte då. Den enda växtligheten var släktingar till det vi idag kallar för ormbunkar och fräkenväxter. Alla växter som fanns var enbart gröna och bruna, det fanns inte heller något gräs utan marken täcktes av ormbunkar och mossor. Det finns en förklaring till varför inte det var någon mångfald inom djur och växtriket under sen trias. Det berodde på att ungefär 20 miljoner år innan dinosaurierna kom så inträffade det störta utdöendet någonsin. Mer än 90 % av alla växter och djur både på land och under vattnet dog ut. På den här tiden var klimatet väldigt olikt från idag. För det första så satt alla kontinentplattor ihop som en enda, denna brukar kallas Pangea, det stäckte sig från pol till pol och mittenområdet var nästan outhärdlig öken. Under sen trias så skedde många förändringar i djurriket, många nya arter utvecklades. Det var inte bara dinosaurierna som levde utan också flygande reptiler, så kallade Pterosaurier. Det levde även några djur som vi idag kan hitta i världen, t ex. sköldpaddor, krokodiler och de första däggdjuren. Vid trias slut så skedde ett nytt utdöende av olika djursorter, främst reptiler. Detta bidrog till att dinosaurierna började breda ut sig och bilda nya arter. Nu var dinosaurierna de enda stora landdjuren på jorden.


Sen jura (152-149 miljoner år sedan)

De första dinosaurierna var inte speciellt stora, de varierade mellan 1 till 4 meter i längd och då utgjorde svansen den störta delen av kroppen. Den växtätande Prosauropoden Plateosaurus var den första riktigt stora dinosaurien, den var ca: 9 meter lång. Prosauropoderna gick både på alla 4 benen och på bakbenen. När de gick på bakbenen så använde de sina framben för att bryta av kvistar och liknande från träd som de sedan kunde äta. De försvann på slutet av den tidiga juraperioden och deras plats övertogs av Sauropoder. Sauropoderna hade lika stora kroppar som elefanter och gick på alla 4 benen. Men vissa sorter av dem kunde resa sig upp på bakbenen med svansen som stöd. Alla dionosaurietyper som hittats från den här perioden förutom Anurognathus har hittats i Morrisonformationen. Detta område omfattar större delen av västa USA. Klimatet varierade från torrt i sydväst till fuktigt i norr. Under hela juraperioden så blev dinosaurierna mycket större, växtätarna var betydligt större än köttätarna så det är mest troligt att köttätarna gick på ungar eller unga växtätare. Orsaken till att vissa dinosaurier dog ut var att en del arter inte blev könsmogna förrän vid 70 års ålder och det var inte alla som nådde den åldern. Stegosaurus var en tidig bepansrad dinosaurie. Detta gjorde att den hade ett väldigt bra på att försvara sig, den hade t.o.m. bepansrade ögonlock. Dinosaurierna delas in i två huvudgrupper, beroende på bäckenbenets utseende: Ornithischier, med fågelbäcken, och Saurischier, med ödlebäcken. Förutom dessa jätteödlor på land så fanns det enorma varelser i vattnet. Dessa vattenreptiler fanns faktiskt långt före dinosaurierna.

En utav dessa odjur var Ichthyosaurierna, de kan liknas med dagens delfiner. Plesiosaurierna började komma fram under sen trias men utökade sig mycket under juraperioden. Det fanns två sorter utav den. Den ena var korthalsad och var havets farligaste rovdjur medans den andra långhalsade åt mindre fiskar och djur. De fanns även olika havskrokodiler under den här tiden som hade utvecklat en stjärtfena för att lättare kunna ta sig fram under vattnet.


Tidig krita (127-106 miljoner år sedan)

Under den tidiga kritaperioden så skedde många förändringar i djurriket på land. Ornithopoderna uppkom och de skulle bli de dinosaurier som det fanns flest utav. Dessa dinosaurier fanns redan under tidig jura men i mindre storlekar och det var först under kritaperioden som de blev en egen art. Ornithopoderna hade kindpåsar där de kunde hålla kvar sin mat medans de tuggade och på så sätt förkorta matsmältningsperioden. Denna förmån hade inte alla dinosaurier, de flesta var tvungna att ha stora kroppar för att kunna smälta maten under flera dygn. Dessa dinosaurier hade då breda munnar som vi kan se på dagen reptiler. Under denna tid utvecklades även Theropoddinosaurier. Dessa brukar kallas för ”raptorer” och den kändaste av dem är Velociraptorn. De var de mest fågelliknande dinosaurien som någonsin funnits och det är ifrån den som alla fågelarter härstammar.

Pterosaurierna är de största djur som någonsin har flugit. Med en vingbredd på uppemot 12 meter kunde de vara lika stora som ett modernt segelflygplan av mindre modell. Deras näbbar påminner om fågelnäbbar medans vingarna ser ut som vingarna hos en fladdermus. Blommande växter började utvecklas under sen juratid och tidig kritatid. De blev så småningom de vanligaste växterna i världen. Klimatet under den senare kritaperioden var väldigt lik det vi har idag bara att det fortfarande inte fanns något gräs.


Sen krita (65 miljoner år sedan)

Under denna tidsperiod så dog alla dinosaurier ut. Varför kan ingen riktigt veta men det finns många teorier, två av de är nog de mest sannolika. Den ena är att miljön förändrades till det sämre (gradualterorin) och det andra är att det hände med hjälp av någon slags utomjordisk påverkan (katastrofteorin). Gradualteorin visar att klimatet försämrades genom att det blev kallare och det försämrade läget för både landdjur och havsdjur. På land blev det betydligt kallare och havsnivån sjönk och strandsatte djur som levde i grunt vatten.

Katastrofteorin visar att en asteroid kolliderade med jorden i slutet av kritaperioden och ...