Dinosaurier

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Biologi

Den väldiga storleken hos många arter ledde till att man trodde att dinosaurierna inte kunde leva ett normalt liv på land. Man förutsatte att de stora växtätarna tillbringade största delen av sitt liv i sjöar och insjöar där de åt vattenväxter. Byggnaden hos de dinosaurier som gick på två ben hade starka fjädrande senor, vilket visar på att de kunde springa. Man måste alltså tänka sig att en 12 meter lång Tyranosaurus sprang på marken som en struts. Man har beräknat med hjälp av fotspår att stora dinosaurier kunde nå en hastighet av 30 km/h. De stora fyrfotade dinosaurierna hade en benkonstruktion som liknar dagens elefanter. Allmänt kan man konstatera att alla dinosaurier hade överarms- och lårben som var riktade neråt och inte utåt som ödlor.


Indelning och utveckling

Dinosaurierna brukar indelas i två olika huvudgrupper, vardera med ordning. Den dominerande uppfattningen har varit att ödlehöftade och fågelhöftade dinosaurier utgör två olika grupper av arkosaurier, som blivit storvuxna och oberoende av varandra. Men trots alla olikheter så tillhör alla dinosaurier en och samma grupp. De första dinosaurierna var ödlehöftade och gick på två ben. I början var rovdinosaurierna och växtätarna ganska lika varandra, och en del av dom kan ha varit allätare. Rovdinosaurierna kom att hålla sig till två ben hela tiden under tiden som växtätarna utvecklades till fyrfotingar. En del av rovdinosaurierna fick sina framben så underutvecklade att det är tvivelaktigt om dom verkligen hade någon viktig funktion. Andra rovdinosaurier, Allosaurus, Gorgosaurus och Megalosaurus liknade Tyrannosaurus men var mindre. En del dinosaurier utveklade horn som kanske användes till strid om honor eller revir. En del dinosaurier blev mindre och mer strutsliknande, en stackare blev inte större än en höna. De redan då stora växtätarna växte och blev ännu större och samtidigt fick dom större och mer pelarliknande ben med stora fotsulor. Växtätarna hade mycket långa halsar, sannolikt kunde en del av dom (t.ex. Brontosaurus och Diplodocus) stå på bakbenen och beta högt uppe i träden. Brachiosaurus (upp till 75 ton) hade en lite annan byggnad, den kunde när den stod på alla fyra nå 18 meter upp i luften med sin uppåtriktade hals. Näbbdinosaurierna utvecklades troligen från växtätarna. Anknäbbs-dinosaurierna var djur som stod på fyra ben men som antagligen kunde ställa sig på bakbenen för att beta i träden. Stegosaurier skyddades ofta av taggar och benplåtar i huden. Noshörningsdinosaurierna hade stora kragar för att skydda halsen och att reglera temperaturen. Den vanligaste noshörningsdinosaurien är Triceratops som hade tre imponerande horn på upp till 1,5 meter som utgjorde ett effektivt vapen mot även de största rovdinosaurierna.


Utbredning

Dinosaurierna borde ha funnits över hela världen. Mycket rika fynd har gjorts i bl.a. Nordamerika, Östafrika och Kina. I nordvästra Skåne har man hittat skelettrester och tänder samt fotspår.


Utdöendet

Mycket har skivits om dinosauriernas utdöende. Men det är värt att notera att växtvärlden har varit med om katastrofer innan och gjorde stora ändringar i faunan och det var antagligen en sådan ändring som fick de klenaste dinosaurierna att gå under. med dom så följde dom små rovdinosaurierna men sedan repade sig alltid naturen sig. därav alla frågetecken. Det lutar mot att en katastrof tätt följt av ett meteoritnedslag slog ut dom sista dinosaurierna. Andra lösningar är sjukdommar men dom flesta dinosaurierna hade otrolig motståndskraft jämfört med däggdjuren på den tiden. Däggdjuren kan omöjligt ha konkurerat ut dinosaurierna efterssom dom var så underlägsna och knappt hade utvecklats något. Utdöendet var dock inte totalt, dagens fåglar är släktingar till dinosaurierna, deras fjädrar är utvecklade fjäll som har uppfransats någon gång på rovdinosauriestadiet. Dagens varaner är ganska nära släktingar till dom medelstora rovdinosaurierna och kan bli upp till 4,5 meter långa och väga 60 kg, dessa finns i Indonesien och runt det området.


Några rekord

Längst
Den längsta dinosaurien som har knallat fram på Jordens yta är Breviparopus som uppnådde den enorma längden av 48 meter! Detta innebär att Breviparopus är det längsta kända ryggradsdjuret.

Högst
Den största och högsta dinosaurien man känner till är Brachiosaurus brancai som blev upp till 22 meter hög, och vägde upp till 78 ton.

Största rovdinosaurien
Den största rovdinosaurien (och det största landrovdjuret) man känner till är Tyrannosaurus rex som höll till i USA och Canada för 70 miljoner år sedan. Det största hittade exemplaret var 14 meter långt och bör ha vägt ungefär 12 ton.

Minsta
Den minsta dinosaurien som kilade omkring på Jorden var inte större än en storvuxen höna och vägde runt 1 -1,2 kg.

Snabbaste
Med hjälp av fotspåren från en dinosaurie kan räkna ut dess rörelsehastighet och den snabbaste dinosaurien var en liten köttätare som gjorde över 65 km/h (100 meter på 5,4 sekunder) och vägde c...