Djurförsök

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Vad är djurförsök?

Sverige och EU har två olika definitioner på vad djurförsök är. Den svenska lagen tar hänsyn till hela djurens livssituation och menar att även om inte djuren kommer att utsättas för lidande är de försöksdjur, exempelvis vid beteendestudier. Vid djurförsök utsätts djuren för olika ämnen eller levnadsvillkor för att se hur de reagerar. Man gör också operationer på dem för att se hur deras beteende påverkas.


Varför bedrivs djurförsök?

Djurförsök utförs av två skäl. De ska dels ge svar på frågor där svaren kan driva forskningen framåt på ett sätt som inga andra modeller kan erbjuda, dels kräver nationella och internationella lagar och förordningar djurförsök innan nya läkemedel eller behandlingsmetoder får testas på människor. Om man i ett forskningsprojekt behöver söka svar på sina frågor genom djurförsök är det flera hinder som ska passeras innan det kan startas.

Alla modeller som används inom den medicinska forskningen är dyra, men djurmodeller är extra dyra och vissa av dem är extremt kostsamma. När forskaren fått godkänt av sina finansiärer måste en ansökan göras till djurförsöksetiska nämnden. På en blankett ska den ansvarige fylla i uppgifter om syftet med försöket, hur det ska genomföras och på hur många djur. Graden av lidande ska beskrivas liksom hur man ska gå tillväga för att undvika onödigt lidande för djuren. För de vanligaste arterna av försöksdjur är det dessutom ett krav att de skall vara uppfödda för forskningsändamål. För att den djurförsöksetiska nämnden ska godkänna försöket måste det uppfylla bl a djurskyddslagens krav på att syftet inte kan uppnås på något annat sätt än genom djurförsök och att djuren inte utsätts för större lidande än vad som är absolut nödvändigt.

Djur som det krävs tillstånd för att få använda är alla ryggradsdjur, dvs. däggdjur, fåglar, och fiskar. Ryggradslösa djur som t ex maskar och insekter omfattas inte av lagstiftningen.

Den ansvariga myndigheten för den etiska prövningen är Djurskyddsmyndigheten. I sin prövning ska de väga nytta och allmänintresse mot djurens eventuella lidande. De får inte ha ekonomiska perspektiv på ansökan utan ska väga nyttan för människor och djur mot lidandet för djuren. Varje forskningsinstitution eller företag som genomför försök måste ha en veterinär som den ytterst ansvarige för djuren. Veterinärens uppgift är bl a att se till att djuren inte utsätts för onödigt lidande samt att de får bästa möjliga omvårdnad. Företag och institutioner som arbetar med försöksdjur lyder under djurskyddslagstiftningen och de regelverk som upprättats av Djurskyddsmyndigheten.


Vilka får bedriva djurförsök?

Alla som vill får ansöka om tillstånd hos djurskyddsmyndigheten för att bedriva djurförsök. Varje verksamhet måste ha en person som ansvarig för användningen av djuren och ha en veterinär kopplad till försöken som också ska godkännas av djurskyddsmyndigheten.


Hur används djuren?

Det finns fyra stora användningsområden av djur för djurförsök; grundforskning, tillämpad forskning, testverksamhet och undervisning. I grundforskningen används djur för att man ska få reda på hur levande varelser fungerar. Tillämpad forskning handlar om att få reda på mer om hur levande varelser fungerar. Att hitta behandlingsmetoder mot sjukdomar och skador går också in under tillämpad forskning. Man använder också djuren för försök till genmanipulering och kloning. Vid testverksamhet använder vi djuren till att testa risker och effekter med vaccin, kosmetika och läkemedel. I undervisning används djuren på högskolor och universitet vid tillexempel dissekering. Under 2003 användes 513 000 försöksdjur för medicinska och biologiska forskning i Sverige. Det är en ökning med 30 000 djur jämfört med 2002.


Vilka djur används?

De vanligaste djuren som används till djurförsök är möss och råttor, eftersom de är billiga att föda upp. Man använder sig också mycket av hundar, katter och apor eftersom deras kroppars funktioner är lika människans.


Lagar

Den svenska djurskyddslagen kom 1988 och behandlar rätten att använda försöksdjur. Djurskyddsmyndigheten ser till att lagarna och reglerna följs. Djurskyddsmyndigheten ger tillstånd att bedriva djurförsöksverksamhet och behandlar allmänna djurskyddsfrågor, utbildning och statistik. Djurskyddsmyndigheten har också som uppdrag att uppmuntra forskare att utveckla metoder som minskar behovet av försöksdjur eller som ersätter dem.


Lider djuren?

Frågan om djurs lider är en ganska ny fråga. Ända in på 1970-talet opererades djur utan smärtstillande medel. Det användes läkemedel för att hålla djuret stilla och inte för att minska smärtan. Det skedde även på människor. Nyfödda barn antogs inte heller uppleva smärta utan många ingrepp utfördes utan smärtlindring ända tills 1970-talet. Att djuren kan känna smärta råder det dock ingen tvekan om, säger universitetslektor Görel Nyman, lärare och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. Anatomiskt är de likadant byggda som människan och de reagerar på smärta på olika sätt. En del flyr, andra slåss eller bits, skriker eller gnyr, säger hon.

Det är svårt att mäta djurens lidande med instrument eftersom lidande mycket beror på rädsla om vad som väntar, stress, psykiskt och fysiskt lidande. Det krävs därför mycket kompetenta veterinärer och forskare för att kunna göra humana och etiskt riktiga bedömningar av djurens lidelser.


Avslutning:

Det finns delade meningar om frågan om djurförsök. Den handlar dels om hur man värderar liv och dels om vad som är mest praktiskt och vad som ger bäst svar. Är människans liv mer värdefullt än djurets? Många anser att människors liv går före djurens. Jag tillhör dem som tycker att man ska skapa ett bra förhållande för djuren och s...