4 Juli

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

4 juli


Under 1700 talet lade Storbritannien beslag på de franska bessitningarna i Nordamerika, efter en kamp om kolonierna mellan Storbritannien och Frankrike. 20 år efter freden tvingades Storbritannien gå med på att en del av de nordamerikanska kolonierna blev självständiga.


Britterna hade tagit för sig ett mäktigt område i Nordamerika, som var uppdelat i 13 kolonier. De hade ett gemensamt styre genom Storbritanniens kung och parlament. Men varje koloni hade ett eget statstyre som skulle liknas med parlamentet, men det var fortfarande Storbritanniens parlament som beslutade frågor om utrikeshandel, relationer till andra makter och tull. Det var oklart om britterna hade rätt att ta upp skatt av sina kolonier och man kom inte heller fram till någon lösning när kolonierna började sin frihetskamp. Kriget uppstod av konflikter, och att kolonisterna ville bli självständiga, men även att Storbritannien tog så höga tullavgifter.

1764 skapades Storbritanniens parlament en lag som gav större tullintäkter på kolonierna och britterna förklarade den som en kostnad av koloniernas försvar. Kolonisterna var trötta på att bli överkörda av britterna, de var helt maktlösa och hade ingenting att säja till om. Man krävde att om de skulle kunna få in så mycket pengar från kolonierna, så skulle de minsann få vara med och fatta besluten, för kolonierna hade inte en röst i parlamentsvalen.

Många anser att ”Boston tea party” var start skottet på det amerikanska frihets kriget. ”Boston tea party” är en händelse som inträffade hösten 1773 . Det var tre av det Ostindiska kompaniets fartyg som lades i hamn i Boston, de fick inte på några om ständigheter få ut lasten förrän det betalat tullen, och sista dagen var den 16 december. Det var ett hundratal kolonister som den 16 december, på kvällen, smög sig ombord på skeppet och krossade de 342 lådorna med te och slog ut tebladen ut i havet.
Boston tea party var en symbolisk handling som visade att man vågade trotsa Storbritannien. Ett par år senare var kriget i fullgång.

I september 1774 skickade alla de 13 kolonierna representanter till kontinentkongressen som hölls i Philadelphia. Kongressen enades om att bilda en organisation som skulle ordna en bojkott mot Storbritannien. Kongressen uppmanade varje stat och ort att utbilda en milis för att kunna göra motstånd mot britterna.
Kontinental kongressen samman kallades i Philadelphia den 10 maj 1775, kongressen kom överens om att upprätta en stående koloni arme, en gemensam arme med soldater från alla kolonierna som skulle kriga mot Storbritannien.
Alla var beredda på krig, och man beredde sig genom att samla förråd och övade sig i vapen. Den första stora samman drabbningen mellan kolonisterna och de engelska trupperna skedde 19 april, 1775 vid Lexington, och det var då det Nordamerikanska frigetskriget startade (1775-1783). Efter ett års krig utropade de 13 staterna sig självständiga. Situationen blev ohållbar för britterna efter kolonierna ingått en allians med Frankrike, och 1783 kunde ett fredsföredrag slutas.


Den första stat som röstade för självständigheten i april 1776 var North Carolina. En månad senare gjorde Virginia samma sak. Under juni månad utformades självständighets förklaringen. Det var New York och Pennsylvania som var de sista kolonierna att gå med på självstyre
Den 11 juni 1776 utsåg kongressen en kommitté, de fick i uppgift att förbereda självständighetsförklaringen. Det första utkastet skrevs av Thomas Jefferson och den slutgiltiga texten godkändes av kongressen 4 juli, 1776. Kolonierna bildade de Förenade kolonierna som i september samma år ändrade namnet till de Förenta...