Spänning som väcker tankar

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Djävulens Advokat är en film som döljer mer än vad man kan ana, och överraskar på många sätt. I början verkar den vara en helt vanlig dramafilm men visar sig snart vara mycket mer än så, och med övernaturliga medel fångar den tittaren på ett sätt som kan te sig en smula skrämmande. '
Dock vill jag inte kalla detta en thriller, för även om den många gånger framkallar rysningar så är det inte så att man blir mörkrädd. Däremot så är det en film som är väldigt intressant på många sätt om man som jag blir rädd när människor låter pengar och egoism gå före medkänslan och kärleken. Självklart så är det svårt att inte lockas av materiella ting som kan te sig förbättra ens liv, men det gäller att inse att allt är inte guld som glimmar. Det är därför svårt att klandra Kevin Lomax (Keanu Reeves) när han flyttar från en småstad i Florida till ett bättre jobb och en större och finare lägenhet på Manhattan. Pengar förblindar, och det är inte utan att det har sitt pris, vilket Kevin bittert kommer att få erfara.

Det handlar mycket om moral i denna film, och det är främst de kristna värderingarna som gömmer sig mellan raderna. Den spelar på högmod, lättja och girighet -något som man i filmens budskap menar ha ökat på modernare tid. Jag är absolut inte kristen, snarare tvärtom, men ändå så kan jag inte låta bli att hålla med om att det är något fel i dagens samhälle när advokater försvarar, fastän de vet att de gör fel. Materialismen har helt klart gått för långt, och advokater är i mitt tyckte en stark bidragande grupp som sätter sig själva framför vad som kan ses som moraliskt riktigt. Den frågan tar filmen upp väldigt bra, och det är väl egentligen det som är huvudfrågan i filmen. Förutom filmens budskap och moraliseringar så är det en film som aldrig låter tittaren fastna i sina egna dagdrömmerier, utan spänningen är hela tiden hög.

Skådespeleriet är överlag väldigt bra, med undantag för Keanu Reeves som är något blek i huvudrollen som Kevin Lomax. Det är i för sig passande för att karaktärisera den stele och karriärsinriktade advokaten som aldrig förlorar ett fall, men det är ändå något som fattas.

Utan att avslöja för mycket kan jag säga att Al Pacino spelar sin roll skrämmande bra, och griper tag med en enastående rollprestation. Även Charlize Theron i rollen som Kevins olyckliga och missförstådda flickvän, lyser upp filmen med sin starka närvaro och fängslande karaktär. Fotot i filmen passar väl in och miljöerna är väldigt trovärdiga vilket gör att det känns naturligt och verklighetstroget även fastän den har en del övernaturliga inslag. På något sätt känns det väldigt riktigt, fastän man ändå vet att det är overkligt. Antagligen är det är stark anledning till varför filmen är barnförbjuden, men enligt min åsikt är de läskiga scenerna för få och för korta för att den ska komma upp till det kriteriet.
Stämningen i filmen förstärks av musiken som verkligen lyckas med att fånga känslan, vilket leder till att filmen som helhet lyckas väldigt bra.

Djävulens Advokat är allt...