I taket lyser stjärnorna

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

I taket lyser stjärnorna av Johanna Thydell.

Johanna Thydell är 23 år gammal och boken hon debuterade med är den här, i taket lyser stjärnorna
Boken handlar om en 13 årig flicka som har en mamma med cancer. Det Johanna beskriver om cancern, mamman, sina vänner och de olika killarna är i stort sett sanning. När Johanna själv var 13 år gammal hade hennes mamma cancer, man kan tänka sig själv att få beskedet att sin mamma lider av bröst cancer och kan dö, de måste kännas hemskt. Johanna beskriver hela denna svåra tid i boken. Boken berör mig väldigt mycket, och man får sig en tanke ställare.

Jag fick boken förra julen (2004), när jag fick den så tänkte jag att den nog inte skulle vara så bra, jag är nämligen en sådan som tittar på omslaget och på vad boken heter, och ser det inte bra ut, anser jag den som ointressant. Men några månader efter julafton tog jag fram den och tro mig jag läste ut den på två dagar. Jag släppte den aldrig, jag läste den till och med långt in på natten. Den berörde starkt, jag har aldrig läst en sådan bok som faktiskt var så verklig, så berörande och så bra!

Boken handlar om en tjej som heter Jenna som bor tillsammans med en cancer drabbad mamma, Liv. Boken beskriver allting som livet handlar om, kärlek till både kompisar och killar, skolan, mobbing, om en jobbig mormor som bara ska ändra allting och som hela tiden påminner om att livet långt ifrån normalt. Boken handlar framförallt om rädslan för döden, men samtidigt även rädslan för livet.
Jenna har precis börjat ny skola, hon har börjat 7.an. Det hon borde oroa sig för, som alla andra tjejer i hennes ålder, är kärlek, att vara skit cool, inte bli mobbad, sin vikt och framför allt varför hennes bröst aldrig växer. Men hon har inte sådär jätte mycket tid att ägna sig åt det. Hemma hos Jenna finns nämligen en mamma döende i cancer. Hela lägenheten är anpassad till en sjukling. När mamma mår som sämst, kommer alltid mormor för att hålla ställningarna och Jenna HATAR mormor. Hon får bara livet att låta ännu värre och hon påminner hela tiden om att mamma faktiskt kan dö, som om jenna inte visste det. Jenna vill hälst förtränga att mamma kan dö. Hon leva ett normalt liv utan jobbiga mormor som kommer och hälsar på allt oftare. Jenna vet att det är förbjudet att tycka synd om sig själv när det är hennes mamma som är sjuk, men hon kan inte hjälpa det. Mormor tjatar hela tiden om att Jenna bara tänker på sig själv. Mormor har lite rätt, Jenna vill hälst inte veta av cancern hon vill leva ett normalt liv, med en normal mamma och i en normal lägenhet. Jenna skäms till och med för sin mamma ibland, men Jenna vet att det är förbjudet. Allt hon önskar är bara att mamma ska bli frisk.
Jennas bästa kompis heter Susanna och den Jenna älskar och är kär i är Sakke, Sakarias, de bor i samma trappuppgång och är grannar. Ullis är också granne med Jenna, hon går i samma klass, men till skillnad från Jenna så är Ullis den populäraste och snyggaste tjejen i hela skolan. Till en början hatar Jenna, Ullis. Men vart efter upptäcker hon att de har en del tillsammans kanske förstår Ullis bättre en vad Susanna någonsin gjort? Ullis mamma är alkis, Jennas mamma är döende i cancer.
I taket i Jennas rum hänger stjärnor, som en stjärnhimmel. Bakom en av stjärnorna finns en dikt som Jenna skrivit. Om du dör mamma, då tar jag livet av mig.

Boken är jätte bra, författaren har verkligen lyckats fånga mig som läsare. Jag kunde inte lägga ifrån mig boken en minut och jag stormtjöt genom halva boken. Den berör verkligen och man tänker på den även efter att man läst den. Den har ett bra budskap. Boken är skriven för tjejer, den beskriver så mycket hur tjejer tänker. Boken får mig att ta livet på allvar, den påminner om att man faktiskt bara lever en gång. Vi ska njuta av det vi har, så länge vi har det. Jag känner att det inte finns ord att beskriva känslorna man får när man läser boken. Jag rekommenderar starkt att läsa den! Man älskar den verkligen. Språket i boken tycker jag ibland kan vara lite jobbigt, författaren upprepar ord hela tiden som ett exempel, Sakke snygg snygg snygg. Ibland kan det vara joggigt att läsa ord om och om och om igen. Annars är den lättläst och bara för bra. Boken var detaljerad beskriven, så bra beskriven att det kändes som om det var jag som var Jenna. I boken finns mycket fördomar om allt och alla, man lär sig att man inte ska döma någon efter utseende eller hur någon verkar vara. Man ska lära känna, sedan kanske döma. Boken kan läsas om och om igen. Jag tror jag läst den fyra gånger. Jag tröttnar aldrig. Boken är väldigt sorglig men mycket läsvärd. Den är nog skriven för yngre tjejer runt 11 -15 åringar men jag anser att vem som hälst kan läsa den.

Om fällda tårar skriver jag, om skrattade skratt skriver jag, om saker som hände och som inte hände skriver jag. Nu är det dags att resa sig från önskebrunnen, det är dags att fortsätta gå, fortsätta framåt o...