Idrott o Hälsa

9924 visningar
uppladdat: 2005-12-19
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
1,
I dagligt tal är stress alla slags påfrestningar på kropp och själ som
får en människa att känna sig stressad, dvs pressad, jäktad, bekymrad,
nervös eller ångestfylld. Någon skillnad mellan det som framkallar
stress, stressfaktorerna, och kroppens reaktion på dessa görs i
allmänhet inte. Stressbegreppet definierades av den kanadensiske
läkaren Hans Selye, som betonade organismens likartade fysiologiska
reaktionsmönster på skilda fysiska och psykiska stressfaktorer, dvs
dess generella svar på belastning av sjukdom, personliga konflikter,
ekonomiska svårigheter, dödsfall i familjen ect. Svaret, som Selye
benämnde adaptionssyndromet, inleds med alarmreaktionen, då kroppens
försvarskrafter mobiliseras bl.a. genom kraftig ökad
adrenalinproduktion. Därefter inträder motståndsfasen, då hypofysen
producerar stresshormonet ACHT, som stimulerar sekretionen av
glukocorticoider från binjurebarken.Om stresssituationen bemästras,
genom att svårigheterna övervinns, blir hormon produktionen åter
normal. I annat fall fortsätter överproduktionen, tills hypofysen inte
kan producera mer ACHT, varvid glukocorticoidhalten sjunker och
uttmattningsfasen inträder, som utmärks av att stressförsvaret bryter
samman med skadliga konsekvenser för organismen. Mängden frigjorda
stresshormoner kan mätas genom urin- eller blodprov. Olika människor
stressas mycket olika av samma stressfaktorer. Även starkt
lustbetonade upplevelser ökar produktionen av stresshormoner.
Stressjukdommar är sådanda sjukdommar eller besvär vartill stress
anses vara en starkt bidragande orsak, t.ex. högt blodtryck, magsår,
hjärtinfarkt, vissa ryggåkommor samt en stor mängd s.k. nervbesvär.

Vad kan man då göra för att undvika att utsätta
kroppen för höga halter av ACHT???

Att planera sin vardag på ett sådant sätt att man inte behöver sättas
i den situtationen att man behöver stressa. Visst, så kan det dyka upp
oväntade stressfaktorer varje dag, men om man har haft en lugn dag
innan tack vare god planering så blir det lättare att hantera
stressen. Och som jag nämde innan, Olika människor tål olika mycket
stress, så därför kan man ju inte heller dra alla över samma kant.
Utan det gäller att hitta den rytmen i vardagen som passar just dej,
då kommer du inte att utsättas för onödigt mycket stress.
Sen är ju det alltid bra att coola ner emellan åt. Läs en tidning, ta
en fika, sätt dej och lyssna på avkopplande musik. Att koppla bort
omvärlden en liten stund är jätte bra.


2,
Våran kropp är som en bil. Om du bara kör och aldrig tankar så
tillslut så lägger bilen av. Och om du bara fyller på med bensin, så
kommer motorn att kärva av att du inte fyller på oljan. Vad jag vill
säga är att man ska tänka på vad man stoppar i sej, och att man
stoppar rätt sorts "bränsle". Våran kropp behöver intag från 6
huvudgrupper varje dag. Proteiner, fetter, kolhydrater, vitaminer,
spårämnen samt vatten. Dessa 6 grupperna är väldigt viktiga att man
tillför kroppen varje dag för att man ska orka med att utföra sina
uppgifter på jobbet eller i skolan. Vad har då dom 6 grupperna för
funktion då??

Vi kan börja med Proteiner. Kroppen använder protein till att bygga
upp
kroppens muskulatur med. Protein är viktigt för att musklerna inte
ska förslappas för utan protein så blir musklerna svaga och det är
lätt att få muskelbristningar och liknande. Protein finner man främst
i kött i alla former men det finns också i linser.

Fetter är kanske inte något som man tror är bra för kroppen men man
klarar sej inte utan det för i fett finns livnödvändiga fettsyror och
vitaminer som tex A,D E och K. Fett är den överlägset bästa
energikällan och så länge man gör sej av med det bildas inga
fettlagringar i kroppen, men om man däremot inte gör sej av med
fettlagringarna kan det leda till övervikt och i värsta fall till att
sk åderförkalkning då blodkärlen får stora fettlagringar runt
kanterna. Detta kan leda till blodproppar vilket i sin tur kan leda
till döden. Men normal intag av fett är bra, eller rättare sagt
nödvändigt för kroppen. Det nyttigaste fettet sägs vara fett från
växt riket tex olivolja och rapsolja och för att inte glömma fisk fett
som nog är det allra bästa.

Kolhydrater är kroppens rena bensin. Kolhydrater ska bara in i kroppen
och förbrukas, det är deras egentliga funktion. Oförbrukade
kolhydrader omvandlas till fett som sedan lagras men eftersom man får
i sej fett i maten ändå så är det onödigt att lagra kolhydrater om man
inte ska köra vasaloppet några veckor senare eller nåt liknande.
Kolhydrater är indelade i snabba respektive långsamma kolhydrater.
Snabba kolhydrater är socker. Socker går direkt ut i blodet och ger
tillfällig energi kick topp men när sockret är förbrukat så känner man
sej tröttare än vad man gjorde innan. Långsamma kolhydrater är sådana
som tex potatis och pasta dessa lagras lite längre och går inte direkt
ut i blodet vilket gör att man kan ha kroppen i arbete under längre
tid utan att känna exrem trötthet.

Vitaminer behöver man ett tillskott av varje dag för att klara av
olika processer i kroppen. A, D, E och K är fettlösliga och B och C
vattenlösliga. Vitaminer hittar man mycket i frukt.

Mineraler i bra mängd, får vi i oss med varierad kost. Mineralerna
reglerar de kemiska reaktionerna i kroppen. Den mineral vi får i oss
störst mängd av är kalcium. Kalcium utgör huvudstommen i skelletet
vilket gör det extra viktig att man tillför kroppen det så att inte
skelletet försvagas. Andra ex på mineraler är Järn, fosfor, kalium,
natrium och jod.

Vatten är det abslolut viktigaste kroppen behöver. Man kan inte leva
utan vatten mer än i några dagar. Våran kropp består till 2/3 av
vatten vilket gör det jätteviktigt att man fyller på med vatten ofta.





Lågenergiförbrukaren Normalförbrukaren Högenergiförbrukaren


3,
Snusning

1. Högt blodtryck
2. Tandlossning
3. Minskad salivproduktion
4. Nikotinberoende
5. Illa luktande

- Snunsning är mer accepterat är rökning och uppfattas inte som lika
farlig som rökning. Men ändå är det bevisat att det är farligt det
också. Det finns två slags snusare. Sport Snusaren och Tönt snusaren.
En tönt snusare är en sådan som har dåligt självförtroende och som
trycker upp halva dosan på en gång under läppen för att man ska lägga
märke till hur tuff han är. En sport snusare är en sådan som med små
fina portioner tar en snus ibland i sin ensamhet för att det är gott.
Tönt snusare lär det alltid finnas, men sport snusare kan man nog få
att sluta om man skrämmer dom riktigt med vilka konsekvenser snusning
kan innebära.



Rökning


1. Hjärt och Kärlsjukdommar
2. Rökare löper 10 gånger större risk att dö i
lungcancer
3. Rökare löper 10 gånger större risk
4. Manliga rökares spermier är färre och sämre
5. Rökare är oftare sjuka

-Allt det negativa med rökning är ju helt klart övervägande jämfört
med det positiva. Men ändå tror jag att vissa ungdommar ser sej
själva som tuffa och vuxna när dom står med cigaretten i handen. Och
att vara vuxen är alla ungdommars dröm. Då kanske man ser förbi vilka
ofattbart katastrofala konsekvenser rökning kan få.


4,
1. Ät inte kraftigt på kvällen, men gå inte och lägg dej hungrig, varm
dryck kan underlätta insomnandet.

1. Motion är bra för sömnen, men inte de två sista timmarna före
sänggåendet.

1. Prova med öronproppar om du störs av ljud.

1. Tänk efter hur många timmar du behöver sova. Bestäm därefter under
vilka av dygnets timmar du vill sova. Ligg inte till sängs utöver
det. Håll fast vid tiderna, särskilt vid uppstigning, även om du
inte sovit som du planerade.

1. Försök att varva ner, fysiskt och psykiskt, ett par timmar före
sänggående.

5,
Kvinnor får högre alkoholhalt i blodet än män av samma halt mängd
alkohol. Det når och påverkar alla vävnader i kroppen t.ex. hjärnan,
hjärtat och bukspottkörteln. Via moderkakan når alkohol också den
gravida kvinnans foster vilket gör att det tar skada när mamman
förtär alkohol.


6,

Dopingpreparat klassas idag som droger därför att dom oftast är
läkemedel eller narkotiska preparat. Allmänt kan droger jämställas
med knarkande.



Några av preparaten är:

-Central stimulerande, T. ex. Kokain, amfetamin, men också koffein i
stora mängder. Dessa medel gör att du kan träna hårdare och ta ut dig
utöver den naturliga gränsen.

-Hormoner, Vanligast är anabola steroider, som är konstgjort
muskelvävnadsuppbyggande manligt könhormon. Det finns en mängs olika
preparat. S k ryssfemmor, vita eller rosa tabletter, är vanligast.

Så här påverkas kroppen av doping:

Huvudet :

Håravfall, Huvudvärk, ökad aggressivitet, minskade hämningar,
påverkar tolkningen av verkligheten, Stärker självkänslan


Bröstet:

Bröstkörtlarna växer på män (s k bitch tits)

Hjärtat

Ökad risk för hjärt infarkt

förstoring av hjärtat
-påverkar hjärtrytmen


Levern


Gulsot, levertumörer


Njurskador

Prostatan
Tillväxt, svårt att kissa

Testiklarna
Tillbakabildas
Spermieproduktionen minskar
Sexualdriften minskar (ökar i början)

Huden

Finnar, främst ansikte, rygg


Blodet
Förändring av blodfetter

Längtillväxten upphör

Risken för skador ökar


7,
Syreupptagningsförmågan minskar. De små blodkärlen i huden vidgar sig
och du får svårt att reglera kroppsvärmen. Dina muskler får mindre
blod och kan därför inte arbeta effektivt. Eftersom levern måste
bryta ner alkoholen, får den mindre plats kvar för att bryta ner
mjölksyra. Medan alkoholen förbränns sjunker dessutom sockerhalten i
blodet - din uthållighet försämras.
"Dagen efter" kan jämföras med ett sjukhustillstånd, då din kropp
måste återhämta sej genom vila. Träning gör då mer skada än nytta.

8,
Jag tror gar...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Idrott o Hälsa

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2005-12-19]   Idrott o Hälsa
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=5411 [2024-04-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×