Syfte och frågeställningar

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är presentera några av Romarrikets uppfinningar och därefter komparera och kontrastera dem med det vi använder oss av idag.

Vilka likheter finns mellan Romartidens uppfinningar och det som används idag?
• Hur mycket är vi skyldiga romarna?
  Vilka olikheter finns mellan Romartidens uppfinningar och det som används idag?

Metod

I denna uppsats genomfördes två litteratursökningar; en via LIBRIS databas och en annan via sökmotorn Google. Genom sökinstrumentet LIBRIS fick jag 907 träffar och utav dem valdes engelsk och svensk litteratur ut för ytterligare genomläsning. En förutsättning för urvalet var att författaren hade en akademisk bakgrund och dokumenterade kunskaper om romartiden.

En annan att litteraturen belyste en längre tidsperiod, att den diskuterade uppfinningar och att man på relativt kort tid kunde få tillgång till böckerna. Sökningarna via Internet utgick ifrån det publicerade materialet där jag efter genomläsning identifierat olika områden som lämpliga att jämföras med nutida förhållanden – arkitektur och skådespel, urbanisering och bostäder, tillgång till vatten, läkarvetenskap och militär och försvar.

Dessa begrepp kopplades sedan till sökbegreppet "Ancient Rome". Detta förfarande gav väldigt många träffar och endast en begränsad selektion användes i uppsatsen. Viktiga kriterier var att endast använda mig av källor där författare angavs och där man fick ytterligare information om denne. I några fall används andra nyckelord för att säkerställa att information från en källa kunde beläggas av andra.  

Källkritik

Källkritik Eftersom material via speciellt Internet både kan vara vinklat och osant utfördes en noggrann källkritisk granskning innan materialet användes. Denna granskning gjordes med hjälp utav skolverkets riktlinjer. Till att börja med följdes endast de träffar upp som angav upphovsman. Detta innebär att en hel del material inte kunde användas.

Därefter kontrollerades upphovsmannens bakgrund genom att söka i http://libris.kb.se/ och http://www.bibliotek.se/. Trovärdigheten kontrollerades genom att endast använda material där författaren var en etablerad akademiker. Ett annan test var att försöka hitta stöd från andra då det gällde ett visst påstående. Genom detta förfarande känner jag mig rätt trygg med att det material som presenteras i denna uppsats är trovärdigt.  

Avhandling

Avhandling För omkring 2000 år sedan var Rom hjärtat i en av de första supermakterna. Med en början 31 f.Kr. till fallet 476 e.Kr. härskade kejsaren över en stor civilisation som under sin topp sträckte sig från Egypten i söder till Skottland i norr. Det var ett hänsynslöst kejsardöme, byggt på militär makt, som härskade över en femtedel av världens befolkning. För att romarriket skulle kunna överleva och expandera måste de, på samma sett som de moderna städerna gör idag, lösa problem. Genom att så göra lade de grunden för framtiden, där deras banbrytande teknik och kunskaper skulle spela en stor roll. Inte att förkasta är att allt detta skedde för mer 2000 år sedan, en tid då vi här i Sverige var ett jordbrukssamhälle där det kalla och fuktiga klimatet präglade den förromerska järnåldern.

Arkitektur och skådespel

En vanlig modern syn idag är att se tusentals fans på en stor arena hejandes på sitt favoritlag. För en trogen supporter kan varje match spegla en syn mellan liv och död. På ett liknade sett påminner gladiatorspelen mig detta, vilken kan beskrivas som en romersk uppfinning. Haken där var att ett "Sudden Death" verkligen kunde innebära skillnaden mellan liv och död. För att föreställa sig stämningen bland publiken kan man jämföra det med att gå på en fotbollsmatch – entusiasmen, ropen och ljuden går ihop som hand i handsken.

Möjligt att lukten skulle vara annorlunda med tanke på all blod som ständigt flödade. En viktig arena där detta "skådespel" utspelade sig var Colosseum i Rom, vilken var ett sofistikerat bygge som öppnades år 80 e.Kr. Med dess fyra våningar och raffinerade arkitektur kunde byggnaden rymma 50000 åskådare. Amfiteatern var ett genomtänkt arbete, inte minst med tanke på publiken.

För om man hade gjort den större, så skulle personerna som satt längst upp ha svårt att se det som hände på scenen. Även med moderna mått sett var detta ett enormt bygge. Efter 90000 ton betong, 270 ton järn och tusentals arbetare stod byggnaden klar för invigning nio år senare. För att ge byggnaden stabilitet användes betong, en uppfinning som romarna lånat av etruskerna. Romarna kom på att man kunde förstärka betongen genom att använda en tillsynes ny och ovanlig ingrediens – vulkanisk aska.

Romarna hade nu skapat en allsidig blandning, så bra att den ansågs vara upp till 5-8 gånger starkare än etruskernas variant. Likt Colosseum fanns även Circus Maximus, en kapplöpningsbana där kuskar åkte runt en bana med häst och vagn samtidigt som upp till 385000 åskådare satt hejandes med sina satsade pengar i högsta hugg. På grund utav åtskilda jordbävningar och dylikt finns inte Circus Maximus kvar idag, men efter rekonstruktionen i början av 300-talet e.Kr. har man fått klarhet i hur det såg ut.

Spelet går att jämföra med dagens travverksamhet där kuskar tävlar åkandes runt en bana, vilka folk satsar pengar på. Den liknar även en löparbana i sin byggnadskonstruktion. Förutom cement och betong, som tidigare nämnts användes, visade dokumentären The lost pyramid att romarna använde sig av stenblock från pyramiderna. Enligt denna dokumentär vandaliserade romarna pyramiden Abu Rawash i Egypten för att använda stenblocken till sin arkitektur, främst gällde detta vägnätet.

Ytterligare eftersökning i samband med denna uppsats kunde inte finna några källor som styrkte detta påstående, och det är därför svårt att avgöra om det är sant eller inte.

Urbanisering och bostäder

En konsekvens av den stora urbaniseringen som började i slutet av 1700-talet är att nästan hälften av all världens befolkning idag bor i städer och förorter. Men den livsstilen är, per definition, ingen modern innovation, eftersom romarna även här var först ute. Rom var en fascinerande stad med imponerande byggnader och med en infrastruktur utöver det vanliga. Storstäder som New York och lyxparadis som Dubai är kända för sina lägenhetskomplex och höga skyskrapor. Men idén att bo på höjden är inte heller ny. Redan romarna insåg, liksom dagens byggnadsarkitekter, att bristen på plats är ack så bekymrande, då städerna oftast låg innanför murar vilket begränsade ytan.

Därför var de, som idag, tvungna att bygga på höjden. Flervåningshus med fem våningar var inte alls ovanligt, och det var även frågan om en viss klasskillnad. I litteraturen nämns ofta att de rika bodde längst ner i byggnadskomplexen och de fattiga högre upp. En möjlig förklaring till det kan vara att det inte fanns hissar i byggnaderna, något som innebär att man var tvungen att gå upp och ner för trapperna, vilket tämligen tärde på krafterna.

 Idag kan man säga att det är i princip tvärt om med tanke på hissens innovation i det moderna samhället. Nu anses det finare att ha sina kontor högst upp i skyskraporna. Inte nog med att det fanns flera våningar, lägenheterna var i stora drag omformade på samma sätt som idag. De finaste lägenheterna hade nödvändigheter som vardagsrum, toalett och kök. Men till skillnad från idag så hade det romerska köket inte lika stor status.

Anledningen kan bero på att kockarna oftast var slavar, vilket kan kopplas till att det även här var frågan om en klasskillnad. Det urbana livet i Rom genomgick alltså samma revolution som här skedde i mitten av 1900-talet vad gäller bekvämligheter. Det som kan tyckas märkbart är att vår livsstil knappt förändrats på mer än 2000 år. Fascinerande nog tror jag det bara säger något om människors natur – att man kan gå från det antika Rom till en modern storstad och bevittna i princip samma företeelser.

Motsatsen här är att lyx oftast associeras med snabba bilar, skinnade guldhalsband och kanske en ny platt-tv. För romarna däremot var lyx en nymodighet som vi idag tar för givet, ett exempel är fönsterglas. Med sitt logiska tänkande tog romarna sin uppfinning ännu ett steg längre genom att tillverka dubbelglasade fönster. Det ledde till många möjligheter, bland annat att de förmögna nu kunde införskaffa sig mer ljud- och värmeisolerade rum.

Men den nya uppfinningen var särskilt viktig inom ett annat område av det romerska statslivet – baden. I vår tid har bubbelbad och spaanläggningar blivit allt mer populärt, men tillskillnad från då går man nuförtiden inte dit för att diskutera politik. Eftersom de var renhetsfanatiker, så var deras behagliga bad med värmesystem en del av vardagen för dem. Badet fungerade även som en social samlingspunkt, och var ett utmärkt ställe att träffa nytt folk.

Onekligen så var det bara män som vistades där eftersom det fortfarande var en stor skillnad mellan män och kvinnor. Utöver badhusen hör de 144 offentliga toaletterna som oftast var anslutna till baden. En möjlig tes kan vara att man genom att använda det gamla vattnet från baden, kunde nyttja det till att spola kanalerna i toalettsystemet. Hädan över, om låt oss säga 100 år, tror jag att denna metod att bygga badhus kommer att upphöra.

Det grundar jag på att vi redan nu har kommit till det stadium där man inte längre behöver använda ugnar för att värma upp bassänger, som man var tvungna till att göra under romartiden. Med det sagt vågar jag ända påstå att Roms byggteknik var en av de bästa vi någonsin skådat, och att det minst sagt inspirerat många av dagens arkitekter.

Tillgång till färskt vatten

Alla nya uppfinningar hittills har i synnerhet varit beroende av ett viktigt element – vatten. Vare sig man lever på romartiden eller idag så klarar man sig inte utan det. Moderna städer behöver miljarder liter vatten varje dag, och för att transporterna det använder de sig av samma princip som romarna gjorde för över 2000 år sedan. Problemet romarna stod inför var att komma på ett effektivt sätt att transportera det rena vattnet från de avlägsna källorna i bergstrakterna till Rom.

 Med hjälp utav gravitationen kunde man under åren 312 f.Kr. till 226 e.Kr. konstruera 11 akvedukter vilka kunde tillgodose Roms befolkning med vatten. Då Rom var som störst, med en miljon invånare, kunde varje person få tillgång till 1 kubik meter vatten varje dag. Detta kan jämföras med vår tid då sötvatten är en bristvara i vissa delar av världen. Bortsätt från länder där vatten företrädesvis inte finns på grund utav torka är en sak.

 Men att folk ska behöva lida på grund utav de s.k. virtuella vattnet är förfärligt. Att man ska vara tvungen att förbruka 16000 liter vatten för att tillverka 1 kg nötkött är fel, inte minst i frågan om en hållbar utveckling. Istället borda man, enligt min utsago, flytta upp produktionen mot svalare breddgrader för att på så sätt minska det virtuella vattnet och gynna de befintliga vattenresurserna.

Läkarvetenskap

Under tidig romartid var läkarna självlärda och hade en låg status. Sina olika försök att hitta boteme-del prövade de direkt på patienten vilket ibland innebar att patienten blev förgiftad. Detta kan jämföras med dagens läkemedelstillverkning vilken måste testas många gånger innan den kan ges till patienterna. En märkbar antydan om läkarnas ställning i samhället är det faktum att Julius Ceasar år 48 f.Kr. gav romerskt medborgarskap år utländska läkare som var verksamma i Rom. Fyra år senare, i samband med hans död då det fleråriga inbördeskriget härjade, fick läkarna på allvar en högre status.

 Augustus, som blev kejsare efter Julius Caesar, gav dem denna speciella status eftersom han insåg att de spelade en väldigt viktig roll för att rädda livet på soldaterna. Kirurger fanns med på slagfälten och successivt ökade de sina kunskaper genom en form av "trial and error". Detta innebar att de på sikt blev väldigt skickliga och än idag har vi nytta av deras kunskaper. Det var inte enbart männen som var läkare utan även kvinnorna fyllde en viktig funktion. Kvinnliga läkare blev experter på kvinnors hälsa och förlöste barn vilket ibland kunde innebära kejsarsnitt.

 Men till skillnad från idag var det inte något som man gjorde för att rädda barnet och modern, utan som en sista utväg för att slippa begrava dem tillsammans. Man trodde att Julius Caesar var född med hjälp av kejsarsnitt men bevis som motsäger detta är att hans mamma, Aurelia, levde en lång tid efter det att Julius Caesar föddes. Något som vittnar om deras utomordentliga kompetens är att vi i dagens samhälle använder oss av liknande metoder som den romerska läkarvetenskapen utvecklat, både vad gäller kirurgi och bedövning. För att bedöva patienterna krossades opium.

 På grund utav att ett fåtal romerska handböcker bevarats i sin helhet har vi idag fått en klar uppfattning om tidens medicinska kunskaper, och genom den romerska läkaren Galenos har vi fått kännedom om att kirurgiska ingrepp förekom.

Militär och försvar

Det moderna samhällets polis- och militärteknik har i hög grad inspirerats av militärmaskinen i Rom under första århundradet både vad gäller skottsäkra västar och sköldar, men även artillerivapen som på flera kilometers avstånd kan skjuta mot dess fiender. På grund utav att romarna var en av de första civilisationerna, som i sin armé, både hade yrkessoldater och värnpliktiga gav det dem enorma fördelar.

Yrkessoldaterna tjänstegjorde i 25 år vilket innebar att de under dessa år fick en stor kunskap om det militära livet och olika strategier. Att romarnas armé hade den mest utrustade militär under sin tidsepok råder det absolut inget tvivel om. Soldaternas viktigaste vapen var ett spetsigt svärd som kallades gladius. Den används på nära håll för att skära och slå dess fiender, snarare än att hugga ner dem. På längre avstånd tog de hjälp utav spjut som på ett avstånd av 30 meter kunde vara dödligt.

 Till skillnad från andra kastvapen som fiender kan kasta tillbaks, är att romarna använde en helt ny teknik för att skydda sina män. De hade konstruerat spjutet så dess spets var hård och stark medan halsen var mjuk. Strukturen var så genomtänkt att spetsen utan svårigheter kunde genomborra en sköld vid kast vilket gjorde den omöjlig att kasta tillbaks eftersom dess ohärdade hals var helt krökt efter kastet. Men det var inte bara fotsoldaterna som använde sig av modern utrustning utan även dess tunga artilleri.

Den s.k. skorpionen är ett bra exempel på det, vilken i stora drag fungerar som en sorts armborst. Det är ett skjutvapen som idag främst används av hobbyentusiaster och jägare under jakt. Dess huvudsakliga syfte var att skjuta, i början av ett anfall, järnspetsiga pilar mot fienden. Trots att den var ett effektivt vapen var den till ingen nytta när man angrep större objekt.

Här kom de s.k. stenkastarna in i bilden vilka fungerade på samma sätt som skorpionen bortsett från att de var större. De slungade iväg stora svartmålade stenar så högt upp i luften att de kunde krossa motståndarnas murar. För att undvika skador hos soldaterna användes en liknande skyddsprincip som dagens polis har. De romerska soldaterna använde sig utav en plåtbrynja som bestod utav överlappade järnplåtar sammanbundna med läderremmar. Den var så effektiv att den utan problem tålde fientliga pilar. Visserligen gjorde pilen en buckla på brynet, men inte mer än så.

Jag skulle nästan vilja påstå att skydden hos hockeyspelare fungerar på ett liknade sätt. Dess lätta och sammanbundna skydd ger bra rörlighet för spelaren. Inte nog med att vapnen och skyddsutrustning var avancerade detsamma gällde den militära taktiken. Romarna visste precis hur de med hjälp olika strategier skulle bekämpa fienderna. De använde sig utav en formation kallad testudo som betyder sköldpadda på latin. Legionerna gick samman i en klunga och bildade på så sätt ett skyddande skal. Denna formation var lika effektiv i försvar som i anfall. Precis på samma sätt var kravallpoliserna formaterade under kravallerna mot EU-toppmötet i Älvsjö den 24 mars 2001.

En viktig sak att belysa i samband med detta är att man inte med 100 procents säkerhet kan säga hur artilleriet verkligen fungerade. Då syftar jag mest på att vapnen till stor del var tillverkade av trä, vilket innebär att man inte funnit några kvarlämningar då de ruttnat. Några pragmatiska fynd har med andra ord inte hittats idag. Däremot finns det många avbildningar som visar hur det såg ut. Arkeologer har därför under senare tid återskapat dem, och har på så sätt fått klarhet i hur de fungerade.

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats var att beskriva några av romarrikets uppfinningar för att sedan komparera och kontrastera dem med modern tid. Jag koncentrerade mig på fem olika områden, nämligen: arkitektur och skådespel, urbanisering och bostäder, tillgång till vatten, läkarvetenskap och militär och försvar. Sett till arkitekturen var Romarna...