Personlighet

Personlighet

Vad är personlighet och vad är psykologernas mål?

Vad innebär begreppet "personlighet" egentligen? Vi använder ordet väldig ofta i vardagen för att beskriva hur en person "är". Personlighet omfattar sättet att tänka, beteende, känslor, attityder och uppfattningar. Om man definierar personlighet ur ett ännu bredare perspektiv kan man komma till begreppet "psyke", alltså människans själ eller medvetande. Psykologi handlar egentligen om människans psyke och mycket om personlighet från olika synsätt. Det som psykologerna har kommit fram till är att människor har olika läggningar, personlighet och temperament. Det gör att alla människor är unika. Synsättet kallas idag för personlighetspsykologi.

Psykologernas mål är att kunna förutsäga hur människor kommer att bete sig i olika situationer utifrån kunskap om de personliga egenskaperna. De försöker beskriva och förstå "individens inre dynamiska organisation" som Gordon Allports beskrev. Allport var en av de första psykologerna som studerade djupt i personlighet. Han såg både med den psykoanalytiska synen men också med den behavioristiska synen. Han ansåg att personlighet är en kollektiv term för egenskaper som vi människor har och i höga grader. Förhållandevis är den också bestående. Han placerade personlighet i ett psykofysiskt system vilket han menar att basen ligger i psyket eller i fysiologi, kanske i båda.

Man kan dela in psykologerna i två grupper. Det finns personlighetspsykologer som undersöker generella teorier om människors särprägel. Andra psykologer studerar individuella skillnader i förhållande till psykologiska processer som social perception, problemlösning och minnesförmåga, man kallar det för den konventionella psykologin.

Det som vi kallar en persons "identitet" tycker jag är ungefär desamma som personlighet eftersom de definierar människans egenskaper. Det som bestämmer hur vi ska agera är oftast personligheten, människor har olika personlighet och gör att vi tar olika beslut och tänker olika. Jag tror att psykologer eller andra vanliga människor aldrig kommer att kunna förutsäga exakt hur en vald person kommer att bete sig i olika situationer. Eftersom ibland vet man inte ens själv vad man kommer att göra under en viss situation.

Hur ser man på personlighet ur de olika perspektiven?

Sigmund Freud såg från den psykodynamiska perspektiv. Han hade ett deterministiskt synsätt och lade vikten på dysfunktioner i personligheten. I början höll många andra psykologer inte med för att Freud målade upp en negativ bild av människan men de andra psykologerna drog liknande slutsatser. De förutsätter att personlighet uppstår ur konflikter man gått igenom. Grunden för hur man löser konflikter är desamma för alla men erfarenheter är det som gör oss unika. Vårt psykiska välbefinnande beror på vår förmåga att ta oss igenom konflikter och låta dem bidra till den personliga utvecklingen. Sigmund Freud hävdade att man kunde dela upp det mänskliga sinnet i tre komponenter, detet, jaget och överjaget. De arbetar tillsammans eller kommer i konflikt att forma personligheten. Individer skiljer sig åt beroende på hur de väl de lyckas hitta en balans mellan dessa strukturer. Försvarsmekanismerna ger också individuella skillnader. "Fixering" ansåg Freud var den främsta orsaken till personlighetsskillnader, beteendedrag som levt kvar från tidiga utvecklingsstadier förs vidare till vuxenlivet.  Psykoanalysen betonar den omedvetna delen och barndomsupplevelser är viktiga för personlighet i det vuxna livet. 

Erikson, en annan psykoanalytiker hade andra teorier. Enlig honom pågick personlighetsutvecklingen under hela livet och inte bara barndomen som Freud tyckte. En vuxen person kan lära sig att lita på människor trots en otrygg barndom med den rätta miljön. Eriksons teori är mer tillgänglig för empirisk bevisning och ett antal undersökningar har gett stöd för hans begrepp. Han ansåg att personlighet utvecklades enlig de genetiska förutbestämda mognadsstadierna men ordningsfölj och tempo beror på de sociala möjligheterna. Freud ansåg att det är främst den sexuella driften som driver oss genom livet och kallade utvecklingsfaserna för psykosexuella faser medan Erikson kallade sina för psykosociala faser.  Självkänsla infinner sig när man kommer närmare uppfyllandet av sina perfektionistiska mål. Han anser att en persons självkänsla är högre ju fler konflikter man har löst med gott resultat. Enlig Erikson uttrycks personligheten genom att en person karakteriseras av olika mycket positiva eller negativa drag från varje fas.

Inom den humanistiska teorin fokuserar man på möjligheter. De anser att människor strävar hela tiden efter en högre nivå på resurserna. Maslows behovstrappa visar vad människor behövs för att leva och vad man strävar efter. Så är det i samhället, man vill hela tiden leva bättre. Hur mycket en person strävar efter beror mycket på personligheten. Många människor blir nöjda med det de har men andra inte. Medan Maslow fokuserade på beteendeforskningen riktade Rogers på psykiska sammanbrott. Enlig honom kan individer tolka sig själv genom självuppfattning och idealsjälvet. Självuppfattningen kan stå i konflikt med verkligheten vilket skapar ångest. Jämfört med Maslow tycker Rogers att människor har en mindre fri vilja men både strävar efter att nå upp till beteendeidealet. Denna personlighetspsykologi frigörs från determinismens bojor.

Freuds teori om att personlighet uppstod genom konflikter och erfarenhet håller jag inte riktig med om. Jag tycker att människorna är olika redan från början. Man lär sig mycket genom konflikter och förändras men jag tror på att människor är formad med personlighet innan. Men hans teori: detet, jaget och överjaget är bra att användas när man vill veta mer om sig själv. Man kan fråga sig själv: vad tycker jag egentligen? Hur uppför jag mig? Vad strävar jag efter? Alla människor har de tre "orden" i sig själv. Olika personlighet som skiljer sig från person till person gör att vissa människor lever mer i "jaget" och kräver inte för mycket men låter inte heller "barnet" i sig själv komma ut för mycket. En del kanske anstränger sig alldeles för mycket för att nå upp till "överjaget" och inte tänker något alls på "detet". Jag tycker att den humanistiska teorin är också ganska realistisk. Alla människor har nog den del i personlighet att man vill nå upp till beteendeidealet men sen skiljs det när man kommer till hur mycket man kämpar för att nå dit. Ingen av perspektivena tycker jag har fel men alla kan inte stämma in i det man själv tycker. På det hela håller jag mer om Eriksons teorier på grund av att personlighetsutveckling sker under hela livet och enlig bestämda mognadsstadier.

Vad påverkar personlighet och kan den förändras?

Alla människors personlighet kan förändras men det är inte så lätt, speciellt när man har blivit vuxen för då har personligheten format till sig. Men under olika stadier och genom erfarenheter blir man mognade, tankar och åsikter ändras vilket gör att uppförande ändras också. Hos ett spädbarn syns inte personligheten så tydlig men när barnet blir äldre har föräldrar stora påverkan. Om barnet har en stökig personlighet och föräldern lugnar ner barnet så fort hon gör något kan hennes personlighet bli lugnare och försöker kontrollera sig själv. Jag tror på att generna kan påverka personligheten ganska mycket hos en människa. Om båda föräldrarna har en glad personlighetstyp har barnet stort chans också ha det. Allt från familj, skolan, kompisar och samhället kan påverka vår personlighet. Men hur lätt påverkas den? Hut lätt en person blir påverkad beror en del på personligheten som man har tycker jag. Vissa har lättare att genomföra förändringar som behövs. En del som skulle behöva eller vill förändra lite av sin personlighet har svårt att göra det. Det kan ligga i personligheten att man inte har tillräcklig mycket mod eller tänker alldeles för mycket och är rädd för förändring. Om man ignorerar andras åsikter kan en person ha en stabilare personlighet som har svårt att ändras.

Studier visar att regelbunden motion under en lång period kan ändra personlighet genom ökat vitalitet, bättre tålamod och humör. Självkänsla och självförtroende ökar, man drabbas också mindre av ångest och depression. Jag tror att det inte bara gäller sporter utan och andra intressen. Om man är duktig på något får man oftast en bättre självförtroende. Men hos vissa elitidrottare som deltar i hård konkurrens idrotter som fotboll kan sporter locka människor med aggressiva och konkurrenskraftiga personligheter.

Hur kan du och psykologerna ta reda på din personlighet genom personlighetstest?

Psykologer kan använda psykologiska test för att avgöra personlighet. Personlighetstester gör att man förstår sig själv bättre och med hjälpt av det har psykologerna lättare att hjälpa patienten. En så kallad psykometrisk test innebär att försökspersonerna får ett antal påståenden som beskriver olika sätt att reagerar och känna. T.ex. frågan lyder jag känner att jag inte har samma värde som andra kan användas för att mäta självkänslan. Försökspersonen svara stämmer inte alls eller stämmer helt. En värderingsskala kan finnas då man ger fem poäng för stämmer helt eller fyra för stämmer delvis. Sen lägger man ihop poängen och får ett resultat. Ett så kallad projekt test har sitt ursprung i den psykodynamiska psykologin. Man vill att individen ska överföra sin inre omedvetna personlighetsstruktur på testet. Oftast ber de patienten att beskriva bilder. Genom deras tolkning tar man reda på personligheten. På Internet kan man hitta många olika personlighetstester som jag tycker är ganska roliga att göra. Många kan märka att ibland vet man inte vilket alternativ man ska välja på frågan. Jag tror det beror på att man inte känner sig själv tillräcklig bra eller inte har en tydlig personlighet. Under tiden som man svarar på frågor får man chans att t.ex tänka vad man skulle göra under en situation. I vanliga fallet skulle man inte tänka på sånt.

Hur mycket av din personlighet döljs och visas?

Joe Luft och Harri Ingman utvecklade joharifönstret som delade in personligheten i fyra delar. Det kända fönstret är delen av dig som både du och andra känner till (ditt humör). Det blinda fönstret representerar den del som andra är medvetna om men inte du själv (såra andra). Det dolda fönstret är saker som du själv vet men inte andra (tankar & känslor). Det okända fönstret innehåller det som ingen vet (du missuppfattar situationer och leder till dålig stämning). Jag tycker att denna teori beskriver en människa och personligheten väldig bra för så är det i verkligheten. Trygga relationer gör att man låter andra får reda mer om det dolda fönstret, då övergår delen till det kända fönstret. Nära relationer handlar till stor del av att ta reda och få reda mer om det dolda fönstret. Beroende på vem det är som står framför visar man olika delar av det kända fönstret. Förutom att man kan jämföra obekanta med bekanta uppför man också olika mot t.ex sin chef och sina vänner. Din chef kan uppfatta dig som en lydig och seriös person medan vännerna kan uppfatta dig som en mer dominant och okoncentrerad person. Andra människor kan ha olika uppfattar om dig, antigen har du själv visat det och är medvetet om det eller försök...