Judendom, Hinduism och Busshism fakta med jämförelse

Inledning
Detta projekt om religion handlar om judendom, hinduism och Buddhism. Jag har under tiden jag arbetat lärt mig väldigt mycket om religionerna och måste erkänna att mina kunskaper var usla innan. Religion är faktiskt mycket intressant med tanke på hur det påverkar människor.

Jag tror att utan religion skulle världen se helt annorlunda ut. Människor behöver helt enkelt något att tro på.
Judendom

Tron – En enda Gud
Det judiska folket tror på en enda Gud och han har skapat allt och tar hela tiden hand om sin skapelse. För judarna är Gud väldigt personlig och vänder sig direkt till individerna och kan hjälpa, förlåta eller bestraffa dem. Judarnas relation till Gud är väldigt stark.
Judarna har ingen riktig teori för vad som kommer att hända efter döden men de har i alla fall klart för sig att själen är odödlig. Händelsen efter kan man dock inte beskriva. Gud har makten över deras liv kan man egentligen säga eftersom de tror att Gud hela tiden har en plan där målet är fred på jorden.
Judarna är bara hans medhjälpare och är inte bättre än några andra människor den enda skillnaden är att judarna har förlitat sig till Gud. Deras uppgift på jorden är att framföra Guds budskap genom att följa Guds budord och visa kärlek till människorna runt omkring sig.
Människan är Guds avbild och kan välja den goda eller den onda vägen i livet. Alla människor kan vara goda eftersom det inte finns någon arvsynd dvs. att man inte kan födas som en syndare. Väljer man den goda vägen kommer Gud att hjälpa dig och vara vid din sida.

Judarna väntar fortfarande på Messias vars uppgift är att skapa fred på jorden. De tror nämligen inte på att Jesus var Messias eftersom han inte gjorde världen god. Mycket i judendomen påminner faktiskt om kristendomen fast egentligen så är det tvärt om eftersom kristendomen utvecklats ur judendomen. Messias kommer att hjälpa judarna när världen är som ondast.

Skrifter
Judarna tror på det gamla testamentet som innehåller de fem moseböckerna, hela denna skrift kallar judarna för Tora som betyder lära eller vägledning. Toran innehåller 613 bud som säger hur man ska leva som god jude.

Vem är jude?
Vissa judar påstår att mamman måste vara jude medan andra säger att pappan ska vara det. Är du född jude kan du inte så att säga lämna religionen men du kan däremot ansluta dig till judendomen när du vill, enda kravet är att du måste bli godkänd av en Rabbin.

Att leva som jude
Att vara jude betyder att följa det gamla testamentet (toran). De 613 buden innebär t.ex. att man följer Guds tio budord, älskar sina medmänniskor, ser till allas bästa, pojkar ska omskäras vid åtta dagars ålder då det startar ett förbund med Gud, genomgår en bar mitzva när man är 13 år om man är pojke eller en bat mitzva vid 12 års ålder om man är flicka.
Man får som jude inte äta vilken mat som helst och kött måste slaktas och behandlas på ett speciellt sätt. Judar äter så kallad Koshermat.
De har inte samma tidräkning som kristna eftersom de inte tror på Jesus, de räknar därför från jordens skapelse som enligt judarna var 3761 f.v.t.

Högtider
Shavuot – Firas för att man fick Toran
Rosh Hashana – nyår. Infaller i sep – okt och varar i två dagar. Då ser man tillbaka på det gångna året. Har man syndat ber man om Guds förlåtelse.
Jom Kippur – förlåtelsen. Högtiden infaller 10 dagar efter Rosh Hashana. Har man syndat ber man om förlåtelse till människorna som kanske blivit drabbade och man förlåter även andra.
Chanukka – glädjens högtid. Firas i december och då firar man minnet av återinvigningen av det heliga templet i Jerusalem år 164 f.v.t.
Pesach – Firas till minne av uttåget från Egypten som Moses ledde.

Förföljelse
Judar har under en lång tid varit ett förföljt och kränkt folk. Det har varit med om mycket lidande men de ser på lidandet som om det finns en mening med det, det var en prövning från Gud.
Många kanske tror att det bara var nazisterna som kränkte judarna på 1900-talet men sanningen är att redan på 1200-talet blev de diskriminerade. 1290 utvisades faktiskt judarna från England och några år senare också från delar av Frankrike. Utvisningen togs dock tillbaka senare. Konstigt nog så anklagade man judarna för digerdöden 1348. Under slutet av 1400-talet tvingas de välja mellan att döpa sig eller flytta utomlands i många länder. På 1600 talet inträffade Chmelnitskijupproret då 10 000 judar dödas i Ryssland och den absolut värsta händelsen var andra världskriget då nazisterna dödade totalt 6 miljoner judar. 1943 skickades 44 000 från Grekland till Auschwitz.
Efter alla dessa hemska händelser försöker de kvarlevande judarna slå sig ner i Palestina men möts direkt av araberna. Tack vare FN fick judarna tillbaka Israel eftersom man delade Palestina men det kommer troligtvis aldrig bli fred om det landet.

Israel
Judarna menar att Israel tillhör judarna eftersom Guds heliga tempel fanns i Jerusalem. Man brukar nämligen kalla Jerusalem för bibelns centrum och då menar judarna att eftersom de tror på det gamla testamentet så är Jerusalem deras.
Enligt judisk lag får alla judar bosätta sig i Israel.
Det bor inte bara judar i Israel utan även kristna och muslimer. Jerusalem är nämligen viktig och symbolisk även inom Islam och Kristendom.
Israel och Palestina – en konflikt
Konflikten som troligtvis aldrig kommer lösas är tvisten mellan Palestina och Israel. Det började med att judarna slog sig ner i Palestina under 1900-talet i hopp om att sluta fred mellan muslimerna och de kristna som redan bodde där. Men judarna hade inte palestiniernas samtycke. FN beslutade år 1947 att Palestina skulle delas och att det skulle bli Israel, man ville helt enkelt gottgöra judarna för allt världen gjort mot dem. Detta är alltså grunden till konflikten och det finns väl antagligen ingen lösning på problemet.
Problemet är att Israel är heligt för tre religioner och dessa kan inte stå ut med tanken att dela på Israel.

Hinduism
Hinduismen är den en mycket gammal religion som växt fram med tiden. Hinduismen har alltså ingen grundare. Grundarna är folket.
Tron – vara en god människa
Hinduerna tror på det eviga kretsloppet (samsara). Det innebär att varje gång en människa dör återföds dennes själ till antingen något bättre eller något sämre beroende på hur man levt sitt liv. Det kallas för reinkarnation – att själen (atman) återföds i en annan kropp.
Karma är det som bestämmer vilken kropp man ska återfödas i. Detta innebär att har man gjort många dåliga saker sjunker karman respektive höjs om man gör bra saker. Hinduerna skyller därför motgångar och olycka på karman, det är dock inget de kan påverka i sitt nuvarande liv eftersom själen har levat dåligt i ett tidigare liv.
Målet i sitt nuvarande liv är att se till så att atman kommer återfödas som någonting bättre. För att tillslut ha så god karma att de inte behöver återfödas utan istället förena själen med brahman. Det kallas för Moksha.
Vad som kommer att hända i Moksha är det ingen som vet eftersom ingen har kunnat komma tillbaka och berättat. Alla har dock sin egna uppfattning.
Något som man måste förstå med hinduismen är att religion är väldigt öppen och inte alls så strikt. Vissa ber till gudar andra inte men det har ingenting med hur starkt troende de är. Huvudsakligen handlar hinduismen om att man ska vara en god människa.

Skrifter
Hinduismen har egentligen ingen riktig skrift som bibeln där det exakt och konkret står hur man ska leva. Vedaböckerna

Gudarna
Förutom det eviga kretsloppet tror hinduerna på många olika gudar (polyteism) som alla har olika betydelse för människorna. Det finns inte en gud som man är tvungen att tillbe. Vissa gudar är kända i hela Indien medan andra dyrkas i vissa byar. Men några av de kändaste är:
Brahman – skaparen av allt
Shiva – förgöraren och förintelsens gud
Sarasvati – kunskapens och vishetens gudinna
Lakshmi – Ger frukbarhet, framgång och lycka

Dessa gudar tillber ändå inte alla hinduer, sanningen är att det finns starkt troende hinduer som inte alls tillber några av gudarna. De tror istället på andliga krafter som brahman och man behöver inte be eller offra till krafterna. Det enda man behöver göra är att leva gott.
Anledningen till att vissa tror på flera gudar och andra inte är för att de befinner sig på olika platser i livet. Tillslut kommer man att inse att gudarna bara är bilder och symboler för brahman.

För att få kontakt med gudarna ber man under en högtid som heter Puja. Den sker hemma vid husaltaret och man sjunger och ber för gudastatyetter. Lovsångerna kommer från olika diktsamlingar som skrevs för tusentals år sedan.

Vem är hindu?
Alla som föds inom ett visst kast räknas som hindu. Det flesta hinduer kommer från Indien men även från Nepal med flera.
Att leva som hindu
Hinduismen i Indien påverkar samhället via kastsystemet. De högsta bland kasten kan man säga är präster och längst ner finns de kastlösa. Dessa får ofta jobb som städare eller gatsopare. Döden är inom hinduismen väldigt ”oren” och därför får ofta de oberörda jobba med material som läder och skinn.
Oberörda eller kastlösa är i allmänhet inte speciellt troende inom hinduismen men för att rena sig om de t.ex. hållit på med döda djur kan de bada i floden Ganges. Eld och rinnande vatten är nämligen det renaste som finns. De kastlösas situation har blivit mycket bättre på senare tid och det är till stor del tack vare Mahatma Gandhi som kämpade för de oberörda. Gandhi kom själv från en rik familj men ville ändå hjälpa de fattiga.

Kastsystemet är enligt lag förbjudet idag men det lever fortfarande kvar. När någon ska gifta sig brukar man t.ex. vara ganska måna om kast. Vem man gifter sig med är faktiskt ganska känsligt i Indien och döttrarna blir ofta bortgifta.

Kvinnans roll anses nog ofta vara ganska utestängd i hinduismen. I många skrifter skriver man om kvinnans roll som maka eller dotter. Alltså att de ska tillhöra mannen. Faktum är att kvinnan deltar mycket aktivt i det religiösa livet och håller i många ritualer i hemmet.
Hinduismen är också en av de få religioner som faktiskt har gudinnor och inte bara gudar att tillbe. Dock brukar dessa gudinnor sällan vara de goda gudarna och det har i media rapporterats om ”änkebränning” och mord på flickebarn i Indien.
Man kan alltså dra slutsatsen att kvinnorna deltar i religionen men fortfarande inte är fullt lika accepterade.

För att vara en god hindu ska man offra och be till gudarna dock är det ingenting som anses vara tvång inom hinduismen. Sedan ska man vara lojal mot sin familj och respektera äldre och deras vishet. På så sätt är hinduismen väldigt fin med tanke på att familj och vänner är viktig.
Vissa anser också att det är olämpligt att äta kött eftersom man inte bör skada levande varelser. Alkohol är också förbjudet i vissa delar av Indien.

För att uppnå ett högre kast i sitt nästa liv och därmed komma närmare Moksha kan man välja olika vägar i livet som
Yoga – Att uppnå brahma genom inre träning och meditation
Jainismen – Ickevåldets väg
Bhakti – Känslans väg. De troende upprepar gudens namn och sjunger sånger.
Vishetens väg – Genom att läsa heliga skrifter och meditera ska man uppnå brahma.
Försakelsens väg – Man lever medvetet ett väldigt fattigt liv som och vissa plågar och svälter sin kropp (kallas askes).

Högtider
Diwali – ljus och nyårsfesten. Under Diwali som sker någon gång i början av november. Man tänder då massa ljus i hemmet såsom oljelampor. Gåvor brukar också bytas inom familjen och med vänner. Anledningen till Diwali är annorlunda i Indien men firas oftast för att hedra någon av gudarna.
Holi – firas i mars eller april för att välkomna våren. Då tänder man eldar och slänger färg på varandra.
Kumbha Mela – var tolfte år samlas miljoner människor vid Allahbad som ligger vid Ganges floden. Det är en stor reningshögtid och man renar sig genom att bada i floden.

Kashmir
Kashmir är ett område på indiska halvön som det råder stora konflikter om. Den indiske härskaren över kashmir vände sig år 1349 till islam istället för hinduism. Därför tycker muslimerna att kashmir tillhör de och hinduerna tvärt om. Det är framförallt Indien och Pakistan som är inblandade i konflikten. Idag råder det fortfarande ingen ro på Kashmir och terrorism pågår dagligen. De civila människorna bli skadade pga. konflikten dör i bombdåd

Den heliga kon
I Indien går korna omkring på gatorna och de anses vara heliga. Står en ko mitt på vägen får du inte försöka flytta den utan bara vänta tills den själv har aktat sig. Det finns flera teorier och anledningar till varför man ska behandla och visa respekt till korna.
1. Korna ger så mycket till människorna såsom mjölk, bränsle (torkad spillning), gödning och isolering till husen samt föder upp tjurar som kan plöja åkrar.
2. Enligt gamla indiska böcker uppenbarade sig guden Krishna sig på jorden som en koherde.
3. De kräver så lite. Bara grödor som människorna ändå inte behöver och hinduerna tycker därför att korna är en bra föreblid för den vegetariska livsstilen.

Buddhismen
Siddharta Gautama var en prins i ett litet rike i norra Indien. Han levde i lyx och lycka tills han en dag såg fattigdom och svält. Senare bestämde sig prinsen för att lämna slottet oh bli en tiggarmunk. Siddharta kallades senare för Buddha och är grundaren till buddhismen.

Tron – Ingen Gud
Buddhisterna tror inte på någon gud alls. Deras tro baseras helt på Buddhas liv och sätt att leva. Hela religionen handlar hel enkelt om hur man ska leva. De hittar inte sin hjälp från några gudar utan hjälpen kommer inifrån dem själva. Det är därför många buddhister mediterar.
Precis som hinduerna tror buddhisterna på reinkarnation som betyder att själen hela tiden återföds och lever vidare (dock i en annan skepnad). Målet för själen är att komma till upplysningen (Nirvana) som är en sorts befrielse från återfödelsen. Karma pratas det om även inom buddismen och lever du gott kommer du att återfödas som något bättre respektive sämre om du gör dumma gärningar.

Nirvana
Målet med livet är att leva gott så att ens själ ska hoppa av återfödelsens kretslopp och kunna nå nirvana. Alla har olika tankar och idéer om vad nirvana är, det kan vara en plats eller ett tillstånd fast ingen kan veta säkert. För att nå nirvana ska man leva på ett visst sätt och buddhismen är uppdelad i två olika grupper (theravada och mahayana) som har sina egna varianter.
När Buddha dog blev det diskussioner om vem som kunde uppnå nirvana och buddismen splittrades därför i två olika riktningar.
Mahayanabuddister menar att alla kan komma till nirvana och det finns olika sätt att komma dit, inte bara genom meditation. Dessa är majoriteten av de två inriktningarna.
Theravadabuddister tycker att endast munkar kan uppnå nirvana eftersom de lever som Buddha gjorde och att mahayanabuddisterna har lagt till saker som Buddha inte menade.

Skrifter
När Buddha dog samlade hans lärjungar och följeslagare ihop skrifter om hans lära. De består främst av tre olika samlingar men den viktigaste är Tripitaka som innehåller tre böcker. Den första säger hur munkarna ska leva, den andra om Buddhas predikningar och den tredje innehåller texter som säger hur läran ska tolkas.

De fyra ädla sanningarna
När Buddha hade levt ett tag och fått insikt i hur livet egentligen fungerade skrev han de fyra ädla sanningarna.
1. Allting är lidande
Vårt liv är fyllt med otillfredsställdhet. Även om du tror att du är lycklig kommer du en dag att förlora det du håller kärt. Du åldras och dör.
2. Orsaken till lidandet
Människan har ett begär, vilket ger följderna till att vi återföds. Vi vill utföra saker och vara glada och lyckliga. Buddha anser att det är längtan efter liv som är orsaken till lidandet.
3. Lidandet kan upphöra
Först när livstörsten helt har upphört, kan den totala utslockningen ske, nirvana.
4. Vägen ut ur lidandet
För att nå nirvana måste all sinnlig njutning upphöra. Man måste sluta göra roliga och trevliga saker. Det betyder inte att man ska leva ett trist liv, att plåga sig själv är minst lika felaktigt. Det gäller att hitta en balans. Följer man den enda rätta vägen, Buddhas väg, uppnår man ro och visdom och till slut nirvana.

Vem är buddhist?
Vem som helst kan ansluta sig till buddhismen . Du måste själv bara inse att Buddhas väg är den rätta vägen för dig och inse att de tre juvelerna stämmer in på dig. (”Jag tar min tillflykt till Buddha”, ”jag tar min tillflykt till Dharma” och ”jag tar min tillflykt till Sangha”). Buddhismen är bara ett sätt att leva och vill du leva så kan du det. Många buddhister ”föds” också till det men det finns inget tvång att följa dess regler.

Att leva som buddhist
Många buddister är munkar medan andra lever ett relativt normalt liv. Munkarna lever annorlunda jämfört med oss. Vi känner nog igen munkarna som rakade män med en konstig klänning till klädesplagg och det stämmer faktiskt till stor del. Munkar lever ofta i celibat vilket betyder att man avstår helt från sexuellt umgänge.
De lever ofta utan saker och får bara äga några få nödvändiga saker som ett bälte av tyg, en nål, två orangefärgade livklädnader, en matskål, en rakkniv och en vattensil. Alltså får de inte äga några roande eller som de säger onödiga saker. De brukar ofta vara vegetarianer.
Gåvor får dock tas emot och att ge en gåva till en munk är mycket fint och det är givaren som ska tacka munken för att han fått ge honom den.
Meditation utövas av buddhister och det är ett sätt att arbeta med sinnet för att få bättre självinsikt och koncentration. Då handlar det bara om sitt eget inre och inte om någonting som händer runt omkring. Meditation är ett sätt att uppnå nirvana.

Den åttafaldiga vägen
När man pratar om buddhismen nämns ofta den åttafaldiga vägen. Den säger ungefär hur man bör leva utan att ha konkreta regler. Det är alltså så som man bör leva. Du ska ha:
1. Rätt uppfattning
2. Rätt förståelse
3. Rätt tal
4. Rätt handlande
5. Rätt liv
6. Rätt strävan
7. Rätt medvetenhet
8. Rätt meditation

Sedan finns fem regler för hur en buddist ska leva och påminner lite om guds tio budord.
1. Jag lovar att inte stjäla
2. Jag lovar att inte döda
3. Jag lovar att inte ljuga
4. Jag lovar att avhålla mig från alkohol
5. Jag lovar att inte missbruka sexualiteten.

Kvinnan
Kvinnor inom buddhismen anses inte vara sämre men de är ändå inte fullt accepterade. Däremot inom mahayanabuddhismen anses kvinnor vara jämställda med män.

Högtider
Buddhismen har inte högtider som firas samtidigt av alla buddhister. Man firar några av händelserna i Buddhas liv som t.ex. födelse, hans upplysning med flera.


Analys/jämförelse
Tron – gudar
Rent fakta mässigt har judendomen en enda gud, hinduismen massvis och buddhismen ingen. Att jämföra detta är ganska svårt men man kan ställa sig frågan varför det är så. Jag själv är inte alls troende inom någon religion och tycker därför att buddhismen är rimligast.
Jag menar absolut inte att tron på en gud är fel, tvärtom. Många ser nog gud/gudar som ett hopp när till exempel motgångar och olycka visar sig.
Hinduernas sätt att dela in människorna i samhällsklasser (kast) känns dock ganska fel med tanke på att du som kastlös t.ex. inte kan ta dig upp i samhället. Att du sedan ska försöka hitta ett hopp i livet genom att tro på gudar tvivlar jag på. När man redan från födseln vet att ens liv är begränsat och det finns vissa saker man inte får göra känns det nog ganska svårt att hitta hopp genom gudar.
Judarnas enda Gud finns för att hjälpa människan. Judarna kan alltså hitta svar via Gud. De brukar också beskriva relationen till Gud som väldigt stark men varför ska de bara ha en gud? Antagligen för att han representerar allt och är som en individ som styr hela världen, skulle det finnas flera gudar så brukar de ofta vara kanske kärlekens gud, visdomens gud mm.
Jag kan helt enkelt inte jämföra detta eftersom religionerna är som raka motsatserna men jag fått insikten i att det spelar ingen roll vad man tror på bara man tror på något och att människor runt omkring respekterar det.

Liv & Död – vad händer efter döden?
Vad som händer efter döden tycker jag är de viktigaste sakerna inom religion. Det är sådana frågor som religion är bra till för att få människor att tro på något som de egentligen inte har någon aning om. Hinduerna och buddhisterna ser på döden på liknande sätt. Man återföds hela tiden tills själen har samlat på sig tillräckligt med goda gärningar.
Anledningen till att man ser så många likheter mellan buddhisterna och hinduernas sätt att se på döden beror förmodligen på att de har ursprung från samma land.
Judarna tror att själen alltid kommer att leva kvar men var den hamnar är det ingen som vet.
Det som är lite mystiskt med en människas död är att varje person förlorar ungefär 21 gram och då menar vissa på att detta är själen som lämnar kroppen. Forskare har tagit reda på att det är vissa vätskor som lämnar kroppen och därmed försvinner ca 21 gram.

Utbredning
Som du säkert vet finns det nästan bara hinduer i Indien och lever hinduer i andra länder kommer de ganska säkert från Indien. Buddhismen däremot sprider sig över hela världen och får fler anhängare för varje dag som går. Judarna har spritt sig över hela världen med tanke på att de behövde fly och gömma sig efter/under andra världskriget men ändå lyckats hålla ihop. Varför har det då blivit som det blev?
Kanske är det så att hinduismen inte är så populär och den inte hinduiska befolkningen tycker illa om levnadssättet. Jag har faktiskt ingen aning men jag kan tänka mig att folk ogillar kastsystemet i religionen. Hinduismen är helt enkelt inte lika populär att konvertera till som buddhismen.
Varför växer då Buddhismen? Min teori är att buddhism har blivit mode. All denna nyttiga vegetarisk mat och meditation lockar många kändisar och i och med det vill många andra också göra det. Ärligt talat så håller kändisarna ständigt på och ansluter sig till sekter och religioner lite som de vill och självklart får de med sig fans och andra människor på köpet.
Judarna är ju som sagt utspridda över hela världen och håller enligt mina uppfattningar fortfarande samma relation till Gud och följer samma regler som de alltid har gjort. Judarna tror jag är väldigt stolta över sin religion.

Skrifter
Buddhisterna har faktiskt ganska stränga regler över hur man ska leva. Jag trodde faktiskt att det var så att buddhismen var väldigt öppen och egentolkande men kravet är ju att leva likt Buddha och då tillkommer strikta regler. Sanningen är att hinduismen är den fria religionen eftersom deras skrifter mest bygger på sånger och dikter.
Jag tror att eftersom det inte fanns någon grundare till hinduismen var det ingen som lärde ut hur man skulle leva. Buddhisterna dyrkar Buddha nästan som en gud och vill därför leva såsom han gjorde
Toran som är judarnas heliga skrift kan man nog säga är ganska konkret med tanke på att den innehåller 613 saker som man får/inte får göra. Toran är en gammal skrift som därför fått stor betydelse och judarna vill följa buden eftersom de då anses vara en god troende.

Att leva som troende
Buddhister, Hinduer och judar påverkas dagligen av sin religion. Det är speciell kost som ska ätas, ritualer som ska utföras och böner som ska sägas. Skillnaden är än en gång att buddhisterna ser på meditation som något frivilligt likaså har hinduerna ett val vilka gudar de vill tillbe. Judarna har sin Gud som de visar respekt och kärlek till. Därför är det viktigt att be och visa att du förlitar dig till honom.

Både hinduer och buddhister äter inte kött (finns undantag). Hinduerna gör det för att de inte vill skada något levande. Att vara vegetarian i Indien tror jag fungerar väldigt bra eftersom många är fattiga. Värmen skulle bara göra så att köttet blev dåligt och det skulle bildas bakterier. Kanske har vegetarianismen med hygien att göra från början. Det står ju också i de heliga skrifterna att man inte bör skada någon annan levande varelse.
Judarna äter så kallad koshermat som är behandlad på ett speciellt sätt kanske också har med hygien att göra. Det började med att någon kunde hålla köttet rent och fräscht och behandlade det noga. Tillslut kanske denne person blev köttsäljare och därmed kanske koshermaten tillkom. Fast ärligt talat har jag ingen aning.

Sättet att leva då. Hinduer kan välja flera sätt att komma till Moksha t.ex. yoga eller någon av vägarna. Försakelsens väg säger dock att man ska plåga sin kropp för att kunna nå Moksha. Vissa hinduer plågar sig medan buddhister vårdar sin kropp och judarna vill egentligen bara vara en god medmänniska. Det är alltså ganska stora skillnader.
Själv tror jag att jag gillar Buddhisternas sätt men även judarnas eftersom de tar hand om sig själva och hjälper andra. Nu menar jag inte att hinduerna inte hjälper alla men att plåga sig själv för att nå ett mål i livet känns onödigt.

Hur man ser på folk runt omkring sig (familj, vänner mm) skiljer sig ganska mycket mellan alla de tre religionerna.
Buddhistmunkar har ingen familj alls men visar gärna kärlek till sina vänner. Andra buddhister lever troligtvis helt vanligt utan speciella regler om vem man får gifta sig med.
Hinduerna har sin familj som de håller kär me...