1800-talet

1800-talet HISTORIA-PROV

Industriella revolutionen kallas de omfattande sociala, ekonomiska och teknologiska förändringar som tog sin början i Storbritannien i slutet av 1700-talet, och som påbörjade industrialiseringen av världen. Industrialiseringen tar först fart inom textilindustrin där man införskaffar spinnrockar (spinning Jenny). Man börjar med ett slags fabrik-tänk, där man samlade alla arbetare i samma rum för att enklare kontrollera produktionen. Arbetarna specialiserar sig på vad de själva är bra på. Muskelkraften ersätts så småningom med fabriker och maskiner.

Storbritannien industrialiserades först därför att:

• Det fanns gott om idérika personer med driv (entreprenörer). De drevs av dåtidens anda – utilitarism = Strävan efter största möjliga nytta för största möjliga antal.

• I Storbritannien hade staten en positiv syn på handel. Man ansåg att handel var av godo, därav liten statlig inblandning.

• Gynnsam, tryggande lagstiftning kring handel, ägande etc.

• God tillgång på riskkapital ⇒ Investeringar i nya bolag. - Pengar/överskott skulle återinvesteras.

• Man hade god tillgång på arbetskraft. Hade skett genom effektiviseringar i jordbruket och befolkningsökning.

• Storbritannien var rikt på råvaror och naturtillgångar som stenkol, bomull, ull och vattendrag.

• Hemmamarknad och annan avsättningsmarknad.

• Fungerande infrastruktur: Vägnät, hamnar, vattendrag, järnväg.

• Politisk demokrati.

Jordbrukets effektivisering ledde till att färre personer kunde producera lika mer än vad fler kunde göra tidigare. à Arbetslöshet, bönder söker sig till städer och blir arbetskraft inom industrin.

• Befolkningsexplosion som senare kom ledde till en negativ miljöpåverkan.

• Man gick från att låta jorden vila 3 år (3-års-cykler) till att låta jorden vila 4 år (4-års-cykler), genom att börja variera vad man odlade. à Detta ledde till att jorden inte blev lika näringsfattig som under 3-års-cyklerna, och produktionen ökade.

• Skiftesreformen samlar och delar upp jorden à Småbönder blir utkonkurrerade. Färre jordägare, istället stora produktionsmarker. Småbönderna söker sig till städer för att arbeta inom industrin. Allmänningen tas bort i och med skiftesreformen.

• Nya redskap och verktyg (järn) underlättade och påskyndade arbetet.

Nationalism är en ideologi där man för ett ”vi mot dem”-tänk. Gemensamt inom nationalism är religion, kultur, historia och språk.
Man vill ena lika länder och skapa NATIONEN. Detta kallas enande nationalism. Nationer med större rike och många folkgrupper ville splittras vid nationalistiskt tänk, detta kallas splittrande nationalism.
Nationalism anses vara födaren till rasism (”Vi är bättre än er”), därför förknippas de två ofta med varandra. Nationalism brukas ibland som ett politiskt verktyg, men resulterar oftast katastrofalt.

Napoleons och fransmännens härjningar skapade nationalistiska tankar bland de ockuperade ländernas folk (Länder som tagit över andra länder).
Wienkongressen 1814-1815. Denna fredskonferens sammankallades av den Österrikiske utrikesministern Metternich. Länderna som deltog var Österrike, Ryssland, Preussen, Storbritannien och Frankrike. Syftet var att undvika krig genom att förhindra Frankrike att bli aggressivt. Detta skedde genom att stärka upp grannländer runt om Frankrike.

Resultatet av Wienkongressen:

• Belgien och Holland slås ihop till ett land. (Stärker upp mot Frankrike från norr).

• Preussen fick direkt landgräns mot Frankrike. (Mitten)

• Schweiz förklarades som neutralt. Det blev en buffertzon mellan stormakterna

• Österrike stärks genom nya landområden i nuvarande nord-Italien. (Stärkte Syd)

• Storbritannien stärkte sin position som herre över haven.

• De tyska furstendömena, som innan Wienkongressen hade varit över 400 stycken, minskades till 38 st.

Tysklands enande skedde efter Wienkongressen då flera missnöjda furstar som mist sina furstendömen. Innan Wienkongressen hade furstarna förhoppningar om ett enat Tyskland.

1848 sammankallas alla 38 tyska stater till ett alltyskt parlament i Frankfurt am. Main. Där erbjuds Preussens furste att bli kejsare över ett enat Tyskland, men fursten avböjer förslaget. Detta p.g.a. att grannländer direkt hade startat krig mot Preussen, därför tänker fursten rusta upp en armé.

Otto Von Bismarck var statsminister i Preussen ”Genom stål och blod skall Tyskland enas”. Preussen bryter ut med tre stycken snabba krig. Första är mot Danmark ca 1860 då Slesvig-Holstein erövras av Preussen. Sedan mot Österrike 1866, vilket leder till att Tyska förbundet upplöses. Till sist krigar Preussen mot Frankrike 1870-1871 för att få med sig alla 38 Tyska stater. Det enade Tyskland utropas i spegelsalen i Versailles, Frankrike 1871. Ett fullständigt förnedrande för Frankrike, vilket föder det enorma hat som skall finnas mellan nationerna en lång tid framöver.

Imperialism/Kolonialism innebär en stats strävan efter att erövra områden utanför det egna imperiet.
Detta gjordes möjligt av (industrialiseringen):

1. Transport. Ångkraft ersätter vindkraft (segelfartyg ersätts med ångfartyg) àKortare restider. Världen blir mer åtkomlig och ”mindre”.

2. Vapen. Skjutvapen och maskingevär uppfinns à Färre personer behövs för att kontrollera fler människor.

Varför-motiv:
Ekonomiskt: Råvaror och avsättningsmarknad (industriförädling, kunskap) à Usel affär för kolonierna. Detta resulterar i U-länder som inte har någon egen industri.

Politiskt: Ju fler kolonier, desto mer makt (täcker stora områden i världen). à Mer pengar à Större armé.

Religiöst och rasistiskt: Synen på omvärlden under 1800-talet var nedlåtande. Mest såg man ned på Afrika (satte spår till idag). à”The white mans burden” = Vita människors uppgift att uppfostra besten (Afrikanen), genom att sprida bl.a. kristendom och kultur. à Större delen av Afrikanska kulturen blir förintad.

Militärt: Erövra kontroll över strategiska hamnar och öar för att kunna bunkra stenkol för att kunna ta sig över haven.

Befolkningspolitiskt: Överbefolkning i koloniernas länder leder till uppmuntring att flytta till kolonierna. T.ex. britter till Sydafrika och Australien. à Skapa nytt livsrum. Befolkningsvågen går sedan åt andra hållet efter självständigheten à Mångkulturella nationer som Frankrike uppstår.

För att motverka krig bland kolonierna:
1895 hålls Berlinkongressen, där man förhandlar hur man ska dela upp Afrika så kolonier slipper stöta in i varandra och starta krig (Ritar med linjal, därav dagens landsgränser). à Raserar allt i Afrika, splittrar flera byar och folk. Kongressen hölls för att förhindra krig mellan kolonierna, särskilt efter att engelsmännen och fransmännen stött på varandra, men istället för att skapa konflikt backade fransmännen. Sedan dess har Frankrike och England varit allierade i alla krig.

Inte förens i slutet av 1800-talet koloniserades centrala Afrika, ...