kroppen

Kroppen

1. Du har ätit en ostmacka. Utgå från beståndsdelarna i din ostmacka och berätta hur kroppen bryter ner den och tar upp de ämnen som kroppen behöver. Tänk på att redogöra för alla steg och delar av kroppen som vi har tagit upp.

Så hur blir den maten vi äter, idetta fall ostmackan, till den vitala energi vi behöver för att dagligen kunna röra på oss och för att kunna bli bättre och starkare samt större?? Processen är väldigt väldigt komplext fenomen, men det brukar fungera väldigt smidigt eftersom varje del av vårt magtarmkanal det innehåller matstrupen (svälja rör), mage, liten och tjocktarm, bukspottkörtel, lever och gallblåsa har ett specifikt jobb. Det är det jag kommer gå igeom (med egna ord) i detta svar , vi kommer att följa mat när den rör sig genom kroppen och förstå vad som händer. Det hela startar i vårna mun, munnen startar hela proccesen med att bryta upp ostmackan med våra tänder och börja smälta sockerarter med kemikalier som är  kallade för enzymer(det finns olika slags enzymer). Vår tunga driver maten till baksidan av munnen där den då slugas och reser nerför matstrupe till magen. Matstrupen "smälter" inte maten, men det är där viktiga jobbet med att trycka maten ner i magen och hålla det från att komma tillbaka upp i munnen sker,. Väl i magen och magsäcken så sker ytterligare en matsmältning. Magen producerar syra som hjälper till att döda bakterier i maten och andra bakterier som kan komma i mat under matsmältningen. Magen gör en enzym som börjar proteinfördelningen och släpper ut en molekyl som hjälper till med absorptionen av vitamin B12. När magen fylld med mat, så kan man säga att magen "maler" och krossar maten för att bryta ner det i små partiklar. Det trycker sedan de små partiklarna av mat in i den första delen av den lilla tarmen. Tunntarmen är där det mesta av matsmältningen och absorption av vår mat och nutrition sker. Nyfödda barn har ca 250 cm tunntarmen vid födseln och detta längden växer under hela barndomen till mellan 360 to 660cm i vuxen ålder, beroende på storlek av människan såklart ;). Den långa längden av tunntarmen behövs så att det ska finns tillräckligt med utrymme för att maten ska kunnas brytas ner i de mest elementära molekylerna så att det kan då absorberas. I tunntarmen bearbetas mat av olika kemikalier som är konstruerade för specifika komponenter i måltid. Proteiner, fetter och sockerarter ( även kända som kolhydrater) blir nedbrutna av enzymer som frigörs av bukspottkörteln. Ett rör från bukspottkörteln går ihop med tarmen och alla enzymer får "resa" tillsammans i tolvfingret när mat är "närvarande". Ett separat "rör" kopplar levern och gallblåsan till tolvfingertarmen. Detta så kallade "rör" tillåter galla som görs av levern,  och lagras i gallblåsan, att "blanda"mat i tarmen. Gall är viktigt för fullständig fettmjälkning och för nedbrytninen av fettlösliga vitaminer A, D, E och K. När sockerarter som vi äter har delats upp delvis av enzymer i bukspottkörteln, så använder tarmen sina egna enzymer för att fullständigt smälta sockerarterna. När proteiner, fetter och kolhydrater nersmälta, så sker en absorption i tunntarmen. De mesta av matsmältningen sker som jag tidigare har skrivit i den första delen av tunntarmen samtidigt så sker absorptionen av resten av de nedbrutna näringsämnen som vatten, vitaminer, och mineraler i resten av tunntarmen. 80% av vattnet vi intar dagligen absorberas i tunntarmen. När näringsämnen absorberas av tarmen passerar de in i blodflödet och transporteras till levern. Levern har hand om jobbet med att bearbeta alla näringsämnen, vitaminer, droger och andra saker vi äter och absorberar varje dag och i detta fall näringen från en ostmacka. Det kommer att omvandla protein, socker och fett till energi som, med hjälp av pankreas hormoner () som insulin, kommer att mata cellerna i vårt kropp. Levern gör sig  också av med biprodukter av droger och näringsämnen som vi inte behöver i gallan. I själva verket är gallan den primära sätt för kroppen att bli av med överflödigt kolesterol och tunga metaller som koppar som vi får i oss av små mängder. Tjocktarmen, har inget ansvar för katabolismen/matsmälltningen. Istället är syftet att tillföra vatten och elektrolyt (mineraler som finns naturligt i kroppen, t.ex. kalium, kalcium, natrium och magnesium) för absorption påbörjad av tunntarmen. De komponenter av mat som inte är nödvändiga eller inte kan absorberas utsöndras från kolonet till i avföring. Färgen på avföringen kommer från den lilla mängd gall som släpptes från levern. Processen att omvandla maten ( i detta fall ostmackan) vi äter till energin till våra celler behöver är en komplex och vacker process. Det är alltså såhär  alla de beståndsdelar från våran ostmacka bryts ned. Större delen av den slutar som koldioxid och vatten. Vår kropp kan göra om 70-90% av den energi vi får i oss till kemisk energi som den själv kan använda, vilket gör kroppen till en väldigt effektiv maskin, i jämförelse med en bilmotor som knappt utnyttjar 50% av bensinens kapacitet.

2. Det är viktigt att vara ute i solen, varför då?

Men det är också farligt om man är ute i solen för länge, vad händer då?

När du är ute i solen och exponeras för UV-strålning bildar kroppen D-vitamin.

Solen håller skelettet och benen i bra skick och det beror på att våra kroppar producerar D-vitamin när den utsätts för solen. Det så kallade "solstråles vitaminen" hjälper kroppen att absorbera kalcium, vilket är viktigt för benhälsan. D-vitamin finns i fet fisk som lax och i starka mejeriprodukter, men det produceras också naturligt när solen skiner på huden och utlöser en reaktion som gör D-vitamin från kolesterol.

Solen är farlig på grund av UV strålar. Det finns olika typer av UV- Strålar som påverkar alla olika UV- Strålar är en typ av energi denna typ av energi är så skadlig för vårt land så avdelning för hälsa och mänskliga tjänster och Världshälsoorganisationen förklarade det cancerframkallande, speciellt av huden (det kan inte tränga in djupt i kroppens vävnader och organ). Beroende på våglängden för UV-strålningen som emitteras kan den klassificeras som UVA, UVB eller UVC-strålning.

UVA-strålning, vars A står för påskyndat åldrande, har våglängder mellan 320 och 400 nm som kan penetrera de djupare skikten i huden. Det är ansvarigt för åldrande, hudcancer och rynkor. Eftersom ozonskiktet knappt absorberar det står UVA-strålningen för 95% av UV-strålningen som träffar jorden.

UVB-strålning, vars B står för bränning, har våglängder mellan 320 och 290 nm och är mestadels fångad av ozonskiktet. Det utgör de återstående 5% av UV-strålningen som träffar jorden. UVB-strålning är ansvarig för produktionen av D-vitamin i våra kroppar, men överexponering för denna strålning orsakar skador på huden, mestadels toppskiktet, vilket leder till hudcancer, solbrännskador och till och med grå starr. Under de senaste åren, på grund av ozonskiktets utarmning, har fler UVB-strålar nått jorden, och sådana ökningar är korrelerade med en ökning av hudcancer.

Slutligen är UVC-strålningen, som har kortast våglängder mellan 290 och 100 nm, och därmed den högsta energin, den mest skadliga av de tre strålningarna. Lyckligtvis blockeras denna strålning nästan helt av ozonskiktet.

3. Man delar in muskler i 2 olika typer, vilken typ av muskler jobbar när en kvinna föder barn?

Det finns tre primära typer av muskler i vår kropp det är dem tvärstrimmig skelettmuskulatur, tvärstrimmig hjärtmuskulatur och glatt muskulatur.

Skelettmusklerna är den vi oftast pratar om och menar muskler. Dem fäster vid och flyttar ben genom att dra sig och koppla av som svar på frivilliga meddelanden från nervsystemet. Skelettmuskelvävnad består av långa celler som kallas muskelfibrer som har ett strimmigt utseende. Muskelfibrerna är organiserade i buntar som levereras av blodkärl och innerveras av motorneuroner.

Den tvärstrimmiga hjärtmuskulaturen finns endast i hjärtat. Hjärtväggen består av tre lager. Mittlagret, även kännt myokardiet, är ansvarigt för hjärtans pumpning. Hjärtmuskeln, som endast finns i myokardiet, kontraherar som svar på signaler från hjärt ledningssystemet för att göra hjärtfrekvensen. Hjärtmuskel är tillverkad av celler som kallas kardiomyocyter. Liksom skelettmuskelceller har kardiocyter ett striated utseende, men deras övergripande struktur är kortare och tjockare. Kardiocyter är förgrenade, så att de kan ansluta sig till flera andra kardiomyocyter, som bildar ett nätverk som underlättar samordnad sammandragning.

Den glatta muskulaturen  finns i väggarna i ihåliga organ genom hela kroppen. Den står för smidiga muskelkontraktioner som är ofrivilliga rörelser som utlöses av impulser som går genom det autonoma nervsystemet till glattmuskelvävnaden. Arrangemanget av celler inom glattmuskelvävnaden möjliggör sammandragning och avslappning med stor elasticitet. Den glatta muskeln i organens väggar som urinblåsan och livmodern gör det möjligt för dessa organ att expandera och slappna av efter behov. Smidig muskel i matsmältningskanalen underlättar de peristaltiska vågorna som flyttar svalnat mat och näringsämnen. I ögat byter smidig muskelförening linsens form för att föra objekt i fokus.

Men vid födelsen så är det skelettmuskulaturen samt glatta muskulaturen som arbetar har jag fått höra.

4. Man brukar säga att “det sitter i ryggmärgen” om saker man är bra på eller saker man gör utan att tänka så mycket på. Till exempel att cykla, simma eller köra bil.

Är detta bara ett uttryckssätt eller finns det någon sanningshalt i “det sitter i           ryggmärgen”? Utveckla ditt svar.

Det finns en sanningshalt i det hela och det är något som kallas för muskelminne.

Den ryske fysiologen Ivan Pavlovl kallade dem inlärda reflexerna för betingade reflexer och för att få dessa betingade reflexer så är man tvungen att upprepa en rörelse flera 1000 gånger. Så när vi i början av livet så är dem inlärda reflexerna på noll och ju mer muskler vi får och ju mer träning vi får i varje rörelse desto mer utvecklade, inlärda beting får vi. Att kunna gå är ett praktexempel, när vi föds så kan vi inte gå men senare så lär vi oss och anstränger oss sen ju mer vi går desto mindre tänker vi på det-

5. Välj någon av följande delar i kroppen och berätta så utförligt du kan om denna

• Nervceller och nervkopplingar

• Hjärnan

Den mänskliga hjärnan är kommandocentralen för det mänskliga nervsystemet. Det tar emot inmatning från de sensoriska organen och skickar utdata till musklerna. Den mänskliga hjärnan har samma grundläggande struktur som andra däggdjurshjärnor, men är större i förhållande till kroppsstorlek än någon annan hjärna. Den mänskliga hjärnan är den största hjärnan hos alla ryggradsdjur i förhållande till kroppsstorlek. Den väger ca 3,3 kg. (1,5 kg). Hjärnan utgör cirka 2 procent av människans kroppsvikt. Hjärnan utgör 85 procent av hjärnans vikt. Den innehåller cirka 86 miljarder nervceller (neuroner) - den "gråa substansen". Den innehåller miljarder nervfibrer (axoner och dendriter) - den "vita substansen". Dessa neuroner är anslutna med trillioner av anslutningar eller synapser.

Den största delen av den mänskliga hjärnan är cerebrum, som är indelad i två halvkärmar. Under ligger hjärnstammen, och bakom det sitter cerebellums. Det yttersta lagret av hjärnbenet är hjärnbarken, som består av fyra lober: den främre loben, parietal benen, den tidiga lobben och den occipitala lobben. Som alla ryggradsdjurshjärnor utvecklas den mänskliga hjärnan från tre sektioner som kallas förhjärnan, mitthålan och bakbenet. Var och en av dessa innehåller vätskefyllda kaviteter som kallas ventriklar. Forkanten utvecklas till cerebrum och underliggande strukturer; midbrainen blir en del av hjärnstammen; och bakbenet ger upphov till regioner i hjärnstammen och cerebellumet. Hjärnbarken är starkt förstorad i mänskliga hjärnor och anses vara en komplex tankeplats. Visuell bearbetning sker i occipitalloben, nära skallets baksida. Den temporala loben bearbetar ljud och språk, och inkluderar hippocampus och amygdala, som spelar roller i minne respektive känslor. Parietalloben integrerar inmatning från olika sinnen och är viktig för rumslig orientering och navigering. Hjärnstammen ansluter sig till ryggmärgen och består av medulla oblongata, pons och midbrain. De viktigaste funktionerna i hjärnstammen innefattar: återupplämning av information mellan hjärnan och kroppen; leverera några av kranialnerven till ansikte och huvud; och utför kritiska funktioner för att kontrollera hjärtat, andning och medvetenhet

Mellan cerebrum och hjärnstammen ligger thalamus och hypotalamus. Thalamus reläens sensor och motor signalerar till cortex och är inblandad i reglering av medvetenhet, sömn och vakenhet. Hypothalamus kopplar nervsystemet till det endokrina systemet - där hormoner produceras - via hypofysen. Hjärnbenet ligger under cerebrum och har viktiga funktioner i motorstyrning. Det spelar en roll i samordning och balans, och kan också ha vissa kognitiva funktioner.

• Hormonsystemet

Mat och Hälsa

7. Läroboken beskriver orsakerna till ätstörningar som en början på bantning eller nedstämdhet. Kan det finnas någon annan orsak till ätstörningar? Vad tycker du?

Ätstörningar är väldigt väldigt  komplicerade och påverkar alla slags människor på olika sätt, det kan påverka människor direkt och indirekt. Jag tror att risskfaktorer för alla sorters ätstörningar innefattar en rad psykologiska, biologiska och sociokulturella problem. Dessa faktorer kan påverkar olika i olika människor och i olika situationer, så två personer med samma ätstörning kan ha mycket olika perspektiv, erfarenheter och symtom. Ändå har forskare funnit stora likheter med att förstå några av de största riskerna för att utveckla ätstörningar. En utav dem vanligaste ätstörningarna kommer och grundar sig ur vårat sociala samhällsstruktur tror jag, alltså till exempel att retas eller rent ut sagt mobbning är ett av dem. Att bli plågad eller mobbad, särskilt omen känslig sak så som vikten, framträder som en riskfaktor i många ätstörningar tror jag. Som tur är så har lyckligtvis de skadliga effekterna av mobbning  fått ökad uppmärksamhet av sociala medier och stora nyhetsmedier de senaste åren och ibland även startat en viktig nationell debatt. Jag skulle till och med kunna koppla metoo till ätstörningar. Många oftast tjejer säger att dem drabbats av ätstörningar efter att mobbning bidrog till utvecklingen av deras ätstörningar. Jag tycker helt klart att detta är fel.

8. När man tränar, så ökar kroppen syreupptagningsförmåga. Berätta hur det går till och vad som händer i kroppen.

Syreupptagningsförmågan är egentligen då kroppens celler använder sig av syre för att genrera energi som kroppen sedan använder vid olika fysiska aktiviteter. När man först börjar med löpning, så kämpar många löpare med att springa och andas på ett effektivt sätt. Många har förmodligen hört termen VO2Max som används kontinuerligt i löpningen och är något jag använder mig i min fotbollsträning. Och många vet att det är bra att ha en hög, men de flesta är inte helt säkra på vad det verkligen står för. Termen betyder faktiskt V (volym per tid), O2 (syre), Max (max). Det är även de som vi kallar för syreupptagningsförmåga.

Ibland refererar man till VO2 max som maximal syreförbrukning, maximal syreupptagning, toppsyreupptag eller aerob kapacitet. Men det står i grunden för den maximala mängd syre din kropp kan ta in och faktiskt utnyttja vid maximal ansträngning. För att göra det ännu enklare, så kan man säga att om du ökar ditt O2-upptag, så springer du snabbare, cyklar snabbare och / eller simmar snabbare. Din prestation i någon aerob uthållighet aktivitet skulle förbättras med en ökad eller hög VO2Max. Att bara andas snabbare eller tyngre kommer inte att öka din VO2Max. Vi har alla sett löpare som huffar och puffar som ser ut som om de är på väg att hyperventilera (och om jag ska är ärliga, kan jag  med all sannolikhet inkludera mig i den gruppen på ett eller annat ställe). Nya löpare upplever ofta snabb och stark andning. När en ny löpare ökar, känner hans kropp automatiskt att den behöver mer syre, så det är naturligt att andas snabbare. Anledningen till att detta inte är till hjälp är att andningen är vanligtvis för så kallad “grund” och även om löparen andas snabbt, får han inte syre djupt in i lungorna där det tas av blodflödet till muskeln för att göra energi. En så kallad nyare löpare måste koncentrera sig på djupt andas och en stor andas för att rensa lungorna av CO2 (koldioxid). Att fokusera på magandning (att buken expandera med varje andetag snarare än bröstet) hjälper nya löpare att få mer syre djupt in i lungorna. Mängden luft som inandas och utandas med varje andetag är din såkallade tidalvolym. Den ökar från 0.4 till 1L i vila till så mycket som 3L under aerob träning. En aerobiskt o aktiv persons tidalvolym kommer att bli mindre bra än en aerobiskt passande person. En person som är aerobiskt för dåligt aktiv kommer inte heller att ha ett stort nätverk av kapillärer (de minsta blodkärlen vävda genom muskelfibrerna) på muskelnivån. En person som har en högre tidalvolym och ett mer störe system av kapillärer på muskelnivån kommer att kunna få mer syre i lungorna som kommer att få in i lungblodet och ta sig ner till kapillärnivån till de många mitokondrier i muskeln. Mitokondrier finns i cellerna, och de är kraftproducenterna. Mitokondrier är där cellulär andning sker, vilket ger bränsle för cellens aktiviteter som jag skrev i början av texten. Den goda nyheten är att du kan öka din tidalvolym ganska snabbt och enkelt, expandera ditt kapillärnätverk och öka antalet mitokondrier du har. Genom att göra konsekvent aerob träning (springa, cykla, simma, osv.) ökar du alla ovanstående. Ju mer du kör, så kommer din kropp faktiskt att öka och bygga det viktiga nätverket av kapillärer i musklerna och när det händer, kommer du faktiskt att öka antalet och storleken på mitokondrier i vävnaden. När det händer blir din kropp effektivare vid att utvinna om vi nu ska säga så syre från blodet och få det till muskeln där det behövs för energiproduktion. För erfarna löpare, kommer mer intensiva träningspassar som intervaller och backlöpning att hjälpa till med deras VO2Max.

Vi kan sammanfatta det med att konditionsnivån som avgörs av syreupptagningsförmågan i cellerna som bestäms av hjärtfrekvens och mängden blod som pumpas ut i varje slag.

Titta på följande klipp: https://www.youtube.com/watch?v=Z6xZEKSEBpQ&list=PL7Z3Vse9Yl6EnmRLUMWLsAA-6dVg8DK-T&index=12

9. Är informationen ny för dig?

Nej det är den inte.

Vad har du för tankar om hur din hälsa kommer att se ut om 25 år?

Om jag nu inte får någon allvarligare sjukdom som jag inte kan påverka så kommer den se ut som idag!

Vilken form av träning kommer du att ägna dig åt och i vilken omfattning?

Allsidig träning” allt från Crossfit till löpning till fotboll till tyngdlyftning till basket och jag ommer göra det så ofta som möjligt!

10. Beskriv skillnaden mellan en bakterie och ett virus.

Bakterier är encelliga, prokaryota mikroorganismer som finns i överflöde i både levande värdar så som människor med dem finns även på i princip  alla andra delar av planeten (till exempel i såsom jord, vatten osv). Beroende på deras natur kan de vara antingen "bra" (fördelaktiga) eller "dåliga" (skadliga) för hälsan hos oss människor men även växter och andra djur som kommer i kontakt med dem. Ett virus är acellulärt (det betydar alltså att den har ingen cellstruktur) och kräver att en levande värd ska överleva. det orsakar sjukdom i sin värd, vilket orsakar ett immunsvar nästan som en parasit men en parasit lever. Bakterier lever, medan forskare inte är säkra på om virus lever eller inte lever i allmänhet anses de vara icke levande. Infektioner orsakade av skadliga bakterier kan nästan alltid botas med antibiotika. Medan vissa virus kan man vaccineras mot, är de flesta som till exempel HIV obotliga, även om deras symptom kan behandlas, vilket betyder att den levande värden måste ha ett tillräckligt starkt immunsystem för att överleva infektionen. Virus orsakar många sjukdomar, till exempel förkylning och influensa. Virus har en förmåga att byta ut de partiklar på proteinhöljet som kroppens immunförsvar kan lära sig att känna igen i syfte att förstöra viruset. När dessa partiklar förändras får kroppens immunförsvar svårt att skydda kroppen mot en ny infektion. Det finns antivirala medel att använda mot virusinfektioner, och vaccin för att förebygga dem.                 

       “

Centralt innehåll:

• Samband mellan individens hälsa, dagliga vanor och livsstilar i samhället, till exempel i fråga om träning, kost, droger, konsumtion och påverkan på miljön. Hur naturvetenskap kan användas som utgångspunkt vid kritisk granskning av budskap och normer i medierna.

Bedömning: