Ichigo och Svärdet

Det var en gång en pojke som hette Ichigo, han vaknade som vanligt vid 5 tiden och gick till skogen för att mata djuren där. När han gick dit sprang hans kompis Sayumi till honom och sa:

- Vi har fått en uppgift av din pappa! Skynda dig, han vill möta oss.

De båda konvergerade sig till Ichigos pappas lilla stuga, Ichigo tittade omkring och hörde de fina fåglarna sjunga. När de var framför stugan kom Ichigos pappa som heter Metano, han är den person som ger uppgifter.

De mötte deras andra kompisar inuti stugan och de heter Amaya, Tsunade och Kai. 

- Jo, som ni redan vet så har vi hållit den heliga svärdet i säkerhet i alla dessa år. Men nu måste konungen Trigun ha svärdet för att han har hört ryktena om att den hemska Trigun ska slå till. Och jag ger er uppgiften om att ge den heliga svärdet till konungen Trigun. 

Kompisarna tittade på varandra och sa: Ja!

Dagen efter vaknade de tidigt på morgonen, de var på väg till Konungen Trigun. De fick med sig  en karta och det heliga svärdet. Tsunade bar på svärdet, hon är en älva och kan det urgamla språket Hetti. Ichigo hade kartan och han styr gruppen till slottet, när han tittade på kartan såg han att vägen dit kommer vara svårt. 

Ichigo brukar som vanligt lyssna efter djuren eftersom han älskar djur, han har mycket bra kunskap om djur, Sayumi tänker på alla de nya idéerna hon har, hon är den bästa på att planera. Amaya bär på sin väska med trolldrycken, hon kan göra både giftiga och botliga dryck. Tsunade fortsätter bära på svärdet och kliar på sina älvöron, Kai springer och joggar eftersom han tänker att han alltid måste vara beredd på att slåss. 

Det började mörkna och de var hungriga så de stannade under ett stort träd, Sayumi som kan mycket om livet ute startade en brasa och gick att humma i floden nära trädet med Kai. De fångade fem fiskar så att alla fick varsin. Efter de ätit de utsökta fiskarna gick de och lade sig på de mjuka ljusgröna gräset. 

Ichigo vaknade av att Sayumi skrek, han ställde sig upp och tittade runt, och sedan tittade han upp. 

- Vakna! Vakna! Treien har fångat Tsunade och det heliga svärdet, sade Ichigo. Treien är en drake med tre orm huvuden, och han bor i Ormarnas land tillsammans med Hamator. "Treien letar säkert efter något att äta" tänkte Ichigo i sitt huvud. Men eftersom Treien är tjock flyger han långsamt, Ichigo och hans kompisar springer efter.

Amaya tog upp en trolldryck som får saker att få huvudvärk, Treien fick huvudvärk och föll ner på marken, de sprang dit och räddade Tsunade och den heliga svärdet. 

- Snälla döda inte oss, vi var bara hungriga, sade en av huvudena på Treien. Treien övertalade de och sade att de aldrig skulle äta människor, sedan gick Treien iväg för att leta efter något gott att äta igen, men inte människor. 

Kompisarna satte sig ner och andades ut.

- Jag trodde ni icke hörde mig skrika, säger Tsunade.

- Men vi är inte hörselskadade, sade Kai, vi kan ju faktiskt höra saker. 

- Ja, det vet jag nu, skrattade Tsunade och alla andra. 

De vilade där under trädet i någon halvtimme och sedan fortsatte de mot äventyret. De gick längs med en lång gångväg, men man såg att gångvägen tog slut vid en dörr. De gick fram till den svarta dörren och de såg sig omkring. Det finns inga täcken på liv förutom de själva. 

- Hur ska man öppna den här dörren, det funkar ju inte att öppna den normalt, sade Kai.

- Man kanske ska leta efter en hemlig nyckel? svarade Amaya. 

De tänkte i ungefär en halv timma och då såg Tsunade tre texter på dörren.

- Vänta lite, det står tre olika texter på det gamla språket hetti på dörren.

- Läs de högt, sade Ichigo. Tsunade började läsa den första texten och då hörde man ett lås innanför dörren låsas upp. Sedan läste hon den andra texten, men då hörde man att det öppnade låset stängdes igen. 

- Man kanske ska läsa de i någon ordning, föreslog Sayumi. 

- Jamen såklart Sayumi, du är bäst! svarade Tsunade till henne och gav henne en kram. Den här gången läste hon första texten, sedan tredje texten och till sist den andra texten. Dörren låstes upp och öppnades sakta. 

- Bra jobbat Tsunade, sade alla till henne. 

De gick genom dörren och började gå till Konungens stora palats. Ichigo fascinerades av Konungens fina palats, han hade aldrig sett något finare. De gick stolta fram till slottet och en vakt släppte in de och visade de vägen till Konungen Trigun. 

När de gick in i den stora salen såg de någon strypa Trigun. När vakten såg de tog han upp sin snäcka och blåste i den, det kom ett högt ljud från den och man kunde höra en massa andra vakter springa till salen. Men just då stängde ormarna dörren. 

- Kom igen, vi måste skydda Trigun, sade vakten som förde de till salen. 

- Tsunade och Kai spring och putta den där typen som stryper Hamator, sade Sayumi. Tsunade lägger ifrån sig svärdet och springer mot attackeraren med Kai. 

- Hjälp! Hjälp! skrek Konungen. Kai och Tsunade hoppar på attackeraren och håller fast honom.

- Visa mig hans ansikte, sa Trigun. Kai drar bort masken som var svart och vit, under masken såg Konungen sin broder. 

- Broder?!

- Ja, det är jag, skrattar Konungens broder, jag behöver den där förbaskade svärdet! Ge mig den!

- Vi ska aldrig ge dig den broder! Lyssna på mig, det är bättre att stämma i bäcken än i ån.

- Samma gamla du! Jag tänker döda dig och alla människorna förutom alla mina magiska varelser och älvorna. 

- Varför vill du bli av med din kära bror?

- Hahaha, skrattade Hamator, så du förstår inte ännu. Kommer du ihåg den gången, då pappa sade att jag skulle bli kung?

- Ja.

- Vad bra att du kommer ihåg det, men när fader dog så tog du min plats! Och därför ska jag låta dig åtra det. 

- Broder, lyssna, när fader dog såg jag hur ledsen du var, så jag tänkte att jag inte skulle pressa dig. Därför tog jag kungaplatsen tills du skulle bli, som förut, glad och omtänksam. 

- Sluta ljug för din bror. 

- Jag ljuger inte, kommer inte du ihåg vad vi två lovade varandra?

Hamator svarade inte. 

- Vi lovade varandra att aldrig göra något dumt mot varandra. Att inte hata något eller någon, att vara snäll mot allt och alla. Efter regn kommer solen.

Trigun gick fram till Hamator och kramade om honom, Hamator kramade tillbaka.

- Broder, skulle du kunna förlåta mig, förlåta mig för alla dumma saker jag sagt, gjort och tänkt på att göra. Förlåt mig.

- Kära Hamator, det gör inget mig, vi får bara hoppas på att folket förlåter dig. 

Efter denna konversation blev Trigun och Hamator bästa bröderna. Folket beslöt sig att förlåta honom om hans ormar skulle hjälpa de med till exempel att förflytta på saker. 

Tre dagar efter.