Från proposition till beslut

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Jönssons förslag läggs till att börja med fram som en proposition för riksdagen. Riksdagen går då igenom förslaget och dess detaljer. Det röstas därefter om propositionen kommer att avslås eller att godkännas. I det här fallet godkänns propositionen, på grund av att den redan innehar en majoritet där. Däremot anses Jönssons förslag ha vissa brister, bland annat ses det inte ekonomiskt rättvist då det är alltför stora prisskillnader mellan exempelvis ett par löparskor och en mindre segelbåt, som var två av förslagen Jönsson givit som exempel. Det är den ena delen i förslaget som behöver arbetas om för att få det att gå igenom. Det andra är att Jönsson i det här fallet inte har en tillräckligt bra motivering till varför det endast är till barn i större städer som detta bidrag ska gälla. Riksdagen menar att, är det någonstans det finns möjlighet att finna en träningsform som passar, är det i storstaden med alla deras möjligheter. För övrigt godtas det positivt när alla i dagens samhälle är väl medvetna om den nya folksjukdomen som i stigande skala håller på och breda ut sig – nämligen övervikten, framförallt hos barn.

Nästa steg är att påbörja en tjänstemannautredning av propositionen inom departementet. I det här fallet är det hälso- och skoldepartementet som bär ansvaret för utredningen. Deras uppgifter är att besvara regeringens frågor kring propositionen och sedan presentera sitt förslag och utkast i en rapport.
Utkastet skickas på remiss till berörda myndigheter, organisationer och företag. I det här fallet till kommuner, landsting, idrottsföreningar och skolor runt om i landet. Efter att de granskat, läst igenom och vägt för- och nackdelar, besvarar de i sin tur remissen. Deras kommentarer är viktiga och innehåller väsentlig information, svar på frågor och efterfrågade uppgifter. Exempel på frågor som myndigheter och företag ställde rörande Jönssons förslag var:
- Kommer elevernas lärare nu få nya uppgifter? I så fall vilka?
- Ska de försöka stimulera och motivera barnen till motion och utomhusaktiviteter istället för dataspel och tv, som mer och mer tar över och leder till övervikt?
- Frågan ställs om det blir idrottslärarna eller klassföreståndarna som kommer bära ansvaret?
- Om barnen kommer få en bestämd summa till sportutrustning eller om det genom ett samarbete med något/några sportföretag kommer överens om ett en del produkter som barnen kan välja mellan?

Det har nu blivit dags för departementet att sammanställa och omarbeta utredningsfrågorna och svaren på dessa för att sedan remissa till en ny proposition. De kommer här fram till att samtliga barn kommer att få välja mellan ett visst antal sportsutrustningar/sportartiklar för en summa av 450 kronor (i Stockholm kommer barnen få nyttja 500 kr, detta på grund av högre priser där än i övriga landet). Elevens val av produkt kommer i samråd med klassföreståndare och idrottslärare sedan godkännas eller inte. Det har beslutats att barnen kommer att få välja artiklar från sportbutiken Intersport, hockeymärket JOFA, Dans- & balettbutiken AB samt från Sveriges Ryttarförbund.

Innan den nya propositionen läggs fram till riksdagen är det lagrådets uppgift att granska propositionen och se till att den inte bryter mot några lagar. Detta steg gick smidigt undan i detta fall. Ingenting i förslaget stred mot någon lag. Samma summa för flickor och pojkar, alla barn i hela landet får samma bidrag, med undantag Stockholm där en prisskillnad på femtio kronor fanns, men denna godkändes utan svårigheter med tanke på huvudstadens välkända, högre prisnivåer.

Den ”nya” propositionen var nu färdig att skickas vidare. Åter till riksdagen för att registreras och vidarebefordras till utskottet tillsammans med eventuella följdmotioner. Alla förslag som kommer in måste gås igenom av utskotten. Det är i utskotten som det mest omfattande och tyngsta riksdagsarbetet sker. Det utskott som fick Jönssons förslag var finansutskottet.
Utskottet behandlar sedan propositionen, och eftersom utskotten är proportionellt sammansatta utifrån regering, i detta fall en minoritetsregering, måste Jönsson få stöd i sitt förslag av andra partier, vilket hon får. Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstar för, och går i samråd med förslaget. Utskottet avslutar sitt arbete med förslaget genom att göra klart sitt betänkande och sedan skicka vidare detta till riksdagen. Väl i riksdagen bordläggs förslaget för en liten tid, riksdagsgrupperna informeras och får på så sätt tid att sätta sig in vad som händer samt få inblick i hur det kommer bli.

När det sedan var dags för riksdagen att votera om förslaget, var det inte tillräckligt tydligt med acklamation. Ett tydligt JA blev sedan det ...