Panikångest

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Panikångest blir allt mer vanligt, 2-5 % av befolkningen lider av detta, och dubbelt så många kvinnor som män. Enstaka panikattacker drabbar minst var tionde människa under något tillfälle i livet. Trots att panikångest varit en känd sedan 1800-talet, har människor i allmänhet ingen större kunskap om vad det egentligen innebär, och därför har många även svårt att identifiera vad det är som händer när de drabbas. Det pratas sällan om det, även om det faktiskt är minst lika vanligt som diabetes.

Attacken
Hjärtat bultar kraftigt, du blir yr, det flimrar framför ögonen och du känner stark oro, andningen blir tyngre och tyngre, du kanske börjar svettas kraftigt eller börjar darra och skaka. Du blir matt i kroppen och det verkar som att du lever någon annans liv, saker och ting ter sig overkliga, du känner rädsla inför att tappa kontrollen eller att dö. Du får frossa eller domnar i några eller flera kroppsdelar. Det kommer ofta helt utan förvarning. Oavsett i vilken takt eller ordning det kommer är detta klara tecken på en panikångestattack. Enligt läkare krävs fyra av de tidigare nämnda symptomen för att en människa ska kunna få diagnosen paniksyndrom. Många upplever det som ett kroppsligt problem snarare än ett psykiskt och uppsöker därför fel läkare. Många gånger under en attack kan de som drabbas få plötsliga infall att de ska ta livet av, eller skada sig själva.
När den drabbade får sin första attack blir de ofta rädda att det ska hända igen (förväntansångest), och undviker att göra eller gå någonstans där de kan tänka sig att det skulle upprepas. De undviker även platser som är trånga eller det skulle vara problematiskt att ta sig från fort t ex hissar, bussar, tunnelbanor. Man kan varken dö eller bli galen av en panikattack även om det kan kännas så.

Kroppen – Attacken
Ångest och panik delar ett sorts larmsystem som gör att vi reagerar snabbt vid livshotande eller farliga situationer. Det som händer under en panikångestattack är att detta larmsystem, det perifera nervsystemet aktiverar det sympatiska nervsystemet och kroppen förbereder sig för flykt eller kamp. Hjärtat klappar fortare, vi börjar svettas och adrenalinet pumpar i kroppen. Skillnaden för en som lider av panikångest är att allt detta sätts igång utan att en fara eller ett hot uppstår. När personen som drabbas upplever oro över att kroppen inte gör som den borde skickas ytterligare signaler upp till hjärnan, vilket innebär att attacken fortgår. En person kan inte fastna i en panikångestattack. Kroppen har ett försvar som lugnar ner kroppen efter fara eller panikattack. De stresshormoner som utsöndras under attacken bryts ner och det parasympatiska nervsystemet tar över och lugnar ner kroppen.

Vilka drabbas och varför?
I Sverige drabbas dubbelt så många kvinnor som män av panikångest, vad detta beror på finns inga forskningsresultat i och kan därför enbart spekuleras i. En panikångestattack kan utlösas av kriser, livssituationer, överkonsumering av koffein eller stress. De människor som föds med svaga nerver har också lättare att utveckla panikångest. De som exempelvis har svårt att säga ”nej” eller har för höga krav på sig själv har också lättare att drabbas. Det är enligt forskare också till viss del ärftligt.

Panikattack eller Paniksyndrom
Före vi går in på behandling måste vi göra klart för oss vad skillnaden mellan att lida av panikattacker och av paniksyndrom
Panikattacker kan förekomma vid en rad olika psykologiska tillstånd, inte bara vid paniksyndrom (t ex som reaktion på en spindel för en spindelfobiker). För att få diagnosen paniksyndrom krävs, förutom man har återkommande oväntade panikattacker, även att man har något av nedanstående.
• Ihållande ängslan för ytterligare attacker
• Oro för följderna av attacken (ex. mista kontrollen, få en hjärtattack, bli galen)
• En betydande beteendeförändring som orsakas av attackerna

Behandling
Om man misstänker att man lider av paniksyndrom ska man gå till sin husläkare. Får man av denne konstaterat att man lider av panikångest kan han/hon skicka en remiss till en psykiatrisk mottagning. Det finns många behandlingsmodeller att välja på. Den mest populära torde vara den kognitiva beteende terapin (KBT) kombinerat med kognitiv terapi (KT).
Denna form av behandling innebär att personen som har fått diagnosen färdigställd lär sig att själv framkalla symptomen. Genom detta får denne lära sig att det är denne själv som framkallar attacken, inte ”faran”. Han/hon lär sig även att hantera situationen så att attacken inte förlängs. Detta kan vara att personen i fråga hyperventilerar under attacken, lär sig att om hon/han stoppar huvudet mellan knäna andas denne regelbundet igen. Det leder i sin tur till att hjärnan får syre och hjärtat pumpar långsammare. Den kognitiva delen av behandlingen innebär att man ska ändra personens s.k. scheman om attackerna, alltså att ändra dess inlärning. Man vill ändra personens grundantaganden och på så sätt skapa nya scheman.
Ta t ex Anna som råkat ut för en bilolycka. Varje gång hon vet att hon måste ta sig någonstans med bil känner hon oro och drabbas ofra av en panikångestattack. Till en början får Anna sitta i en bil i ett garage, efter hand får denne åka bil i ett lugnt område i låg hastighet. Terapeuten är med hela tiden som stöd och hjälp för personen i fråga, ger beröm och råd om det skulle behövas. Efter ett tag när det fungerat bra upprepade gånger, ökar man hastigheten, dock sakta för att inte åstadkomma motsatt önskad effekt.
Om man ska kunna ändra personens scheman över attacken så måste man utsättas för situationen upprepade gånger, för att sakta men säkert lära sig att ändra på reaktionen. Om personen först får lära sig att hantera och minska sina symtom, blir det lättare att utsätta sig för situationen som utlöser attackerna.
Att göra så kallade katastroftolkningar hjälper också till att minska symtomen och skapa en mer objektiv synvinkel, terapeuten försöker få personen att tänka realistiskt. En katastroftolkning består av fyra olika delar; händelse, tanke, verklighet och värsta tänkbara scenario. Händelsen beskriver vad personen oroar sig för, tanke vad personen tror kommer hända, värkligheten beskriver vad som antagligen ko...