Agent orange

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Innehållsförteckning
1. Framsida
2. Innehållsförteckning, inledning
3. Vad är Agent orange?
4. Hur har Agent orange använts?
5. Vad har Agent orange för följder?
6. Agent orange idag
7. Reflektioner
8. Källförteckning


Inledning:
Jag fann Agent orange intressant då jag hört talas om användandet av det under Vietnamkriget. Det gav mig en chans att kunna sätta mig in i hur vietnameserna och miljön drabbats av amerikanernas omänskliga krigsföring. Arbetet kommer dock att skrivas främst ur en mänsklig synvinkel då information om miljöföljder är svårt att hitta. Jag har valt att jobba huvudsakligen genom Internet.


Vad är Agent Orange? var den första frågan jag ställde mig då jag valde att arbeta med detta område, det visade sig vara mer komplicerat att hitta på Internet än vad jag först trodde, men med din hjälp då du berättade att Agent orange innehöll Hormoslyr så började bitarna falla på plats.

Agent Orange är ett namn på ett antal samlade gifter, avlövningsgifter samt växtgifter. Namnet Agent orange kommer ifrån de orangefärgade tunnorna giftet förvarades i, själva giftet var däremot rosabrunaktigt till färgen. Men Agent orange är bara namnet på just detta gift som användes under Vietnamkriget (1957-1975), i andra sammanhang hade det namnet Hormoslyr.
Hormoslyr var endast ett varunamn på medlet som användes för att avlöva träd, det innehöll giftena Fenoxisyra och Dioxin.
Fenoxisyran såldes alltså under namnet Hormoslyr. Preparat som innehåller fenoxisyra blev förbjudet att användas i bekämpning mot lövsly i Sverige år 1992. Fenoxisyran innehåller dioxiner.
Dioxin används som samlingsnamn för 210 olika ämnen, det som skiljer dessa ämnen ifrån varandra är antalet kloratomer och var kloratomerna är placerade på molekylen. Dioxiner bildas i små mängder i t.ex. förbränning av plaster och i andra kemiska processer.
Första larmet om att dioxin kunde vara farligt kom på 50-talet från en tysk hudläkare vid namn Karl Heinz Schulz. Han fick en rad med patienter som fått mystiska hudirritationer, de jobbade alla på ett företag som tillverkade fenoxisyror och när han senare fick en patient som var kemist med samma symptom så började han se sambandet. För att besvara sin teori penslade han på dioxinet TCDD på sin underarm och fick exakt samma hudirritation som sina patienter; kloracne. Han skrev om detta i en rapport år 1957, men den fick dessvärre ingen större genomslagskraft och ignorerades, idag används den dock som underlag inom forskningen av just dioxiner.
Dioxinet TCDD var det ämne som fanns i Agent Orange. TCDD beräknas vara en av de giftigaste molekylerna människan skapat.



Hur har Agent orange använts?
Agent orange användes av USA under Vietnamkriget (1957-1975)under tio års tid för att komma åt de vietnamesiska trupperna och gerillorna, samt för att förstöra vietnamesernas skördar i syfte att terrorisera och underkasta vietnameserna, de blev tvungna att flytta in till storstäderna eller till de amerikanska lägrena som var inmurade och patrullerades av amerikanska soldater, alltså ett helt omänskligt sätt att leva på.
Främst södra och mellersta delen av Vietnam drabbades av besprutningen med ca 72 miljoner liter Agent Orange, i senare beräkningar har man uppnått siffror på 140-150 miljoner liter. De finns även dem som menar på att amerikanerna grävt ner stora mängder Agent orange i marken, och att detta nu börjar läcka ut i den vietnamesiska naturen.

Agent orange med det andra namnet Hormoslyr som välbekant innehåller Fenoxisyra och Dioxin användes som avlövningsmedel av svenska bönder och skogsbrukare fram till 1977 då det blev olagligt. Då hade flera av svenskarna som hanterat medlet drabbats av cancer, det har också hänt att barn till föräldrar som arbetat med medlet har fötts utan ben och armar. En skogsbolagsdirektör var till och med så trött på debatten om att medlet skulle vara farligt, att han drack en ren klunk av hormoslyret, han dog några år senare i just cancer.



Vad har Agent orange för följder?


På många platser i Vietnam har regnskogen helt försvunnit och människor har tvingats flytta från sina hem då dioxinhalten i jorden, vattnet och växterna varit för hög för att kunna leva i.
Även den vietnamesiske fisken tros ha dioxin i sig och sprider sig den vägen in i människors kroppar, det är dock inget Vietnam vill veta av då en stor del av deras exportvaror är just fisk.

Vietnamesiska befolkningen har också drabbats hårt då minst två miljoner direkt eller indirekt fått skador alternativt dött av Agent Orangebesprutningen. Minst 58 000 barn har fötts med missbildningar. Det är många som idag, 27 år senare i tredje generationen, fötts med missbildningar eller andra symptom då deras far eller morföräldrar drabbats av exponeringen. Av detta finns många bilder vilket är bra då man inte får glömma vad som hänt.

Dioxinförgiftning kan b.la ge tumörer, hjärnskador, försämrat immunförsvar, hudskador och missbildningar. Missfall är väldigt vanligt i Vietnam då mammorna är drabbade av för höga halter av dioxin, även spädbarn kan drabbas då de blir ammade.


Agent orange idag:

Nu har ju trots allt detta skett och det är inget vi kan ändra på, men vad gör omvärlden för att hjälpa till att bygga upp Vietnam igen? Det hela skulle ju vara rätt så tragikkomiskt om inte USA hjälper till med bistånd, men det gör dem. Det är enligt min åsikt det minsta dem kan göra. Min mormor som jobbar med ett projekt för synskadade i Vietnam har även berättat att Vietnam nu satt upp en lagstiftning som stärker funktionshindrades och personer drabbade av Agent oranges rätt i samhället, ett steg i rätt riktning. De har även så kallade fredsbyar där Agent orange offren får den vård de behöver, byarna kan dock bara ta emot 500 personer åt gången vilket gör att det planeras att bygga fler.
I Sverige har vi ett landavtal med Vietnam där vi ger budgetstöd som Vietnam sedan själva disponerar. Bidraget går främst till arbete för ”Mänskliga rättigheter och demokratisk samhällsstyrning” efter det är bidraget till hälsa och sjukvård störst. Det svenska engagemanget för Vietnam blossade upp, inte helt oväntat, under Vietnamkriget. En hel del organisationer som Röda korset och mindre ideella organisationer bidrar också med pengar de samlat in för att hjälpa.


Reflektioner:
Hur USA kunde spruta detta farliga ämne över Vietnam blir för mig och också säkert för många andra en bestående frågeställning! De menar på att de inte visste om farorna med Agent orange men då börjar i alla fall jag fundera lite på deras IQ-nivå. Om USA nu valt att spruta ut Agent Orange över stora delar av Vietnam, under flera år även fast de inte vetat mer om medlet än att det avlövar träden så är det en stor brist på ansvar, om USA nu var ”tvunget” att spruta detta medel över Vietnam och dess invånare så är det väl det minsta man kan begära att de också vet om för och nackdelar, innan.
En grupp amerikanska soldater stämde bolaget som producerade Agent orange för sina skador efter kriget och de beviljades skadestånd, antagligen p.g.a. av att det räknades som arbetsskador. En grupp vietnameser som hade släkt och som också själva drabbats av besprutningarna gjorde det samma, men de fick avslag då företaget menade på att de inte visste om att Agent orange var farligt. De har nu överklagat domen.
I en artikel i arbetarsocialisten (länk nedan) så menar Bo Dahlby på att det är väldigt konstigt att Vietnamkriget aldrig rubriceras som massmord, och jag tycker faktiskt han har en poäng. Vi säger att ett annat land; t.ex. Zambia skulle gå in i Angola och spruta ut mängder av giftiga ämnen som dödade/skadade 2 miljoner människor, inte skulle vi komma på tanken att kalla detta för något annat än folkmord/massmord i så fall. Nej, jag tror det i grund och botten handlar om USA som stormakt, hela världen är på ett eller annat sätt påverkade av USA, imperialismen som omedvetet smyger sig in och också media som starkt påverkas av hur USA förhåller sig till saker och ting. För visst visar vi fler nyheter från USA än från Zimbabwe, även fast läget i Zimbabwe är mycket mer relevant att skriva om.
Man kan tycka att USA kan ha förändrats i och med att åren faktiskt gått, men jag tycker speciellt avslaget på stämningen av den vietnamesiske gruppen tyder på motsatsen, inte ens nu är de villiga att svälja sin stolthet. Och det pinsam...