Sveriges politik

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Förord
Jag hade tänkt beskriva lite grann om vårt samhälle och vår politik. Få dig att veta lite grann om partier och vårt egna svenska val. Politik är viktigt, vi behöver politik och partier för att vårt svenska samhälle ska funka på det sätt det fungerar.

Vi klagar mycket på våra politiker men ändå hade vi knappt överlevt ett dygn utan dom.
Men sanningen är nog att politiker till viss del ogillas är för att de inte anses prata ”folkets” språk. Utan det känns mycket som att de pratar för att få en att tro en sak, men egentligen menar något annat med sina listiga och kluriga ord. Med andra ord så säger de ofta inte rakt ut vad de faktiskt menar, och när de säger det rakt ut så är det inte 100 % säkert att det är sanningen. Utan de kan senare efter att de vunnit valet skylla på andra partier om något mål som ännu inte är avklarat, eller om något de sagt sig att fixa. Jag menar, om t.ex. vänsterpartiet säger att: ”Vi ska fixa 200 000 nya jobb om vi får makten!!” Så kan dom senare när dom väl får makten säga att ”Vi har som mål att fixa 200 000 nya jobb inom fyra år” Och det är då inte så troligt att dom kommer att uppfylla det målet. Eller så kan de också säga ”De andra partierna låter inte oss få det vi vill ha!”

Men om vi nu kollar lite närmare på Sveriges politik så du kan få lite kunskap, någonting du skulle vilja bli lite uppdaterad på. För mina synpunkter är ju trots allt inte dina.
Så jag kanske på något sätt kan vidga dina vyer. Och då är mitt mål uppfyllt.

Först ska jag beskriva hur ett Svenskt val går till som.
Sverige har val bland annat riksdagen, landsting och kommunalfullmäktige.
Valsystemet är densamma och dessa val hålls alltid samtidigt. Och det är alltid just på den s.k. valdagen. Valet är vart fjärde år, sedan det bestämdes år 1994 (Innan dess var det var tredje år som det hölls) Då i valet bestäms det t.ex. vilka personer i din kommun som ska styra och till riksdagen väljs vilka partier som ska styra Sverige. För att ens få rösta på partierna så måste man ha fyllt 18 år på valdagen, och någon gång varit folkbokförd i Sverige. Om man bor i EU:s medlemsstater , Norge eller Island, måste man ha varit folkbokförd i Sverige i minst 30 dagar. Om man är medborgare utanför Sverige, måste man ha varit folkbokförd i Sverige i minst 3 år.
Val
Riksdagen
Vid val till riksdagen är landet indelat i 29 valkretsar. Antalet valkretsar vid riksdagsval finns inskrivet i vallagen. Det är valmyndigheten som inför varje val räknar ut hur många fasta valkretsmandat (även s.k. platser) som varje valkrets ska ha.
Riksdagen har 349 platser och 310 av dem är fasta valkretsmandat. Valkretsmandaten fördelas beroende på hur många röstberättigade som bor i varje valkrets. De 39 riksdagsmandat som inte är valkretsmandat kallas för utjämningsmandat, utjämningsmandaten fördelas efter valet inom de olika valkretsarna.



Landstingsvalkretsar
I Sverige finns arton landsting och två regioner (Skåne och Västra Götaland).
Alla landsting är indelade i valkretsar. Landstinget beslutar om hur många mandat som hela fullmäktige totalt ska ha men det är länsstyrelsen som beslutar antalet mandat för varje valkrets. I landstingsfullmäktige är 9/10 av mandaten fasta valkretsmandat och resten är utjämningsmandat.

Kommunvalkretsar
Det är bara de stora kommunerna som är indelade i valkretsar.
Kommunfullmäktige beslutar om hur många mandat som hela fullmäktige ska ha men det är länsstyrelsen som beslutar om antalet mandat för varje valkrets.
Det finns bara fasta valkretsmandat i kommunfullmäktige, inga utjämningsmandat.

Information om Sveriges Regering och om Sveriges Riksdag
Riksdagen stiftar lagar, beslutar om statens inkomster (skatter) och om statens utgifter. Riksdagen granskar regeringen och myndigheterna och tar ställning till utrikespolitiken. Som underlag för riksdagens beslut ligger i de flesta fall förslag från regeringen. Riksdagen utser också Statsministern, och det går till genom att talmannen överlägger med vice talmännen och kallar företrädare för varje partigrupp inom riksdagen till samråd. Talmannen ger sedan förslag om ny statsminister till riksdagen. Riksdagen skall senast på fjärde dagen därefter, pröva förslaget genom omröstning om ny statsminister. Riksdagen skall senast på fjärde dagen därefter, pröva förslaget genom omröstning om ny statsminister.

Regeringen styr och leder Sverige. Det sker genom att regeringen lämnar förslag till riksdagen och genomför de beslut som riksdagen fattar. Regeringen arbetsuppgifter är bland annat att de:
• Beslutar om regler som alla i Sverige måste följa
• Styr över de pengar som riksdagen delar ut i budgeten
• Anger ramarna för myndigheternas verksamhet
• Träffar avtal med andra stater
• Företräder Sverige i EU.
• Tar hand om överklaganden av myndigheters beslut
Hur bildas en Regering?
Talmannen presenterar sitt förslag till statsminister för riksdagen som röstar för eller emot och talmannen uppger samtidigt vilka partier som ska ingå i regeringen.
Därefter blir det öppen omröstning om vilka partier som ska ingå i Riksdagen.
Det är sedan statsministerns sak att bestämma om vilka ministrar som ska ingå i regeringen.
Kungen konstaterar därefter att regeringsskiftet ägt rum.

Det är endast de Svenska partier som fått en viss mängd röster på valdagen som får mandat och i olika mått kan bestämma hur Sverige ska styras. Valen som dyker upp vart fjärde år är allmän och valen ska vara fria, hemliga och direkta. Ingen behöver visa eller tala om hur hon eller han har röstat. Så var fjärde år går man till olika vallokaler där man får välja vad eller vem man vill röstar på, lägger sedan sin röst i en dold låda, och sedan räknas alla röster ihop offentligt. Sedan så väljs olika platser i t.ex. riksdagen och kommunalfullmäktige.
Man kan också göra personval, då man på valsedlarna kan kryssa i olika kandidater som man vill se ska styra. T.ex. någon person du vill ska styra i din kommun.

Småpartispärren
Vi har i Sverige något som kallas småpartispärr. Varför vi har det är för att det annars kan bli så många små partier som bara får någon röst men ändå kommer med i riksdagen.
Så istället har vi så att partierna måste få minst 4 % av dem som röstat för att komma med i riksdagen.
Det finns de som anser att 4 % är för hög gräns, som anser att det är lönlöst att rösta på vissa partier som de inte tror kommer att överstiga 4 % av rösterna. Men kanske de istället bör tänka på varför de inte får över gränsen på 4 %. Och sedan så tror jag nog inte att dessa människor som klagar, har bott och röstat på partier eller personer i Storbritannien… För där, är det överdrivet konstigt val. (Läs mer om det lite längre ner)
Med personval så menas att den enskilde väljaren i viss mån kan påverka vilken person som blir vald till ett visst politiskt uppdrag. Det allra mest renodlade personvalet förekommer i valsystem med majoritetsval i enmansvalkretsar där varje parti ställer upp med endast en kandidat (till exempel i Storbritannien). Personvalet sammanfaller då helt och hållet med partivalet. Man brukar med personval syfta på valsystem där väljaren kan välja mellan flera olika kandidater från respektive parti.
Efter en försöksverksamhet i vissa kommunalval 1994 infördes ett stärkt personvalsinslag i alla allmänna val i Sverige från och med år 1998.
Väljaren har nu möjlighet att sätta ett kryss för den person på valsedeln som han eller hon vill ska bli invald först av alla. En viktig gräns är dock att minst 5 % av ett partis väljare i den aktuella valkretsen (men i riksdagsvalet 8 %) måste sätta kryss för en viss kandidat för att han eller hon ska kunna bli invald genom personvalet.
I Sverige använder vi oss av Proportionella val och den s.k. uddatalsmetoden för att få reda på hur många mandat vi ska ha. Den går ut på att röstetalet stegvis divideras med sifferserien 1,4 – 3 – 5 – 7 osv. Innan använde vi oss av D’Hondts metod som inte är lika exakt som Uddatalsmetoden: Antalet personer som röstat på partiet divideras med antalet erhållna mandat + 1. Men då det var orättvist mot de mindre partierna så bytte man till Uddatalsmetoden. Men då även Uddatalsmetoden inte är exakt så har man i Sverige tillämpat fördelningen med utjämningsmandat, som fördelas med hela landet som utgångspunkt.
Jag tycker faktiskt att vårt svenska val är arrangerat på ett bra sätt. Då de låter även de partierna med relativt lite röster få komma med i riksdagen och i alla fall få sin röst hörd.
Då gränsen för partier som kan komma med i riksdagen nu är på 4 % av Sveriges folks röster, tycker ändå att det är helt OK. Om det istället hade varit på exempelvis 2 eller 3 %, hade vi fått så väldigt många partier i riksdagen, och då hade vi nästan omöjligt någonsin kunnat stå som ett enat Sverige. Jag tycker att det är rätt okej nu då det brukar vara ungefär 6-7 partier med i riksdagen efter varje val. Vissa är ju självklart mer mäktiga än andra.
Men det är ju ändå ett rätt bra demokratiskt val. De 6-7 parti som får mest röster styr Sverige. Är det så fel? Det tycker inte jag, så det här systemet kan jag tänka mig att fortsätta ha för en lång tid framöver.

Sedan läste jag om att t.ex. i Storbritannien, som använder sig av det äldsta systemet, det så kallade Majoritetsvalet. I ett Majoritetsval i kan en kandidat bli vald UTAN att ha majoritet, om det finns fler än två kandidater. Då måste istället väljarna överväga hur stora möjligheter den kandidaten eller det partiet har att bli störst. Om oddsen är dåliga för en kandidat som dom egentligen vill rösta på. Så kanske de istället nästan blir tvungen att välja en som de tror får flest majoritetsröster. Så då blir det tillslut kanske bara tre partier som man får välja emellan istället, då de har fått mest röster, så de är inte alls lika bred i politiken som vi.
Detta tycker jag är helt idiotiskt då man måste välja utefter hur man tror att andra väljer istället för att bara se hur man själv vill rösta. Om Sverige skulle ha så, så hade t.ex. aldrig vänsterpartiet eller miljöpartiet kommit med i riksdagen.
Om Sverige haft så hade det nog kunnat bli väldigt mycket konflikter mellan många i samhället, som är väldigt missnöjda. Speciellt med tanke på att man måste gå till valet och ha läst och tittat igenom så pass mycket medier och försöka få en uppfattning om vilka man tror kommer få majoritet. Då tror jag även att media får en väldigt stor makt i valtid då de kan få vissa partier att se bättre ut för att fler ska rösta på dem, då de spekulerar i att dom och dom är favoriter, och kanske säger att den man vill rösta på ligger dåligt till när de egentligen inte gör det, utan tidningarna som har olika ideologier bara är ute efter att smutskasta och förstöra. Så jag tror absolut att alla medier i Storbritannien har mer makt än vad svenska medier har runt den tid då valet äger rum, då vi får fler partier i riksdagen och inte behöver stirra oss blinda på vilka vi t.ex. tror är de absolut tre största partierna etc. Det här systemet som Storbritannien har tycker jag inte är rättvist. Då man nästan inte kan rösta på det man vill i lika stor uppskattning som man kan här i Sverige. I Sverige kan man rösta på Vänsterpartiet och veta att de med stor sannolikhet i alla fall får något mandat med i riksdagen, så att de ändå kan få vara med på ett hörn och bestämma. Men i Storbritannien hade det inte gett mycket att rösta på vänsterpartiet, då man då vetat att det inte har en chans att vinna tillräckligt mycket röster för att komma med och få bestämma i riksdagen. Snacka om idiotiskt egentligen. Oj vad många folk måste gå runt och vara irriterad och inte kunna få chansen att känna sig hörd för det där dumma systemet.
Då anser jag istället att våra system är mer rättvist, mer folk kan känna sig nöjda efter valet. Vårt valsystem är mer demokratiskt.

Fakta om ideologier
Konservatism som har som tradition som deras viktigaste utgångspunkt.
De gillar inte alls snabba förändringar utan vill mest ha kvar det gamla så mycket som möjligt. Och om det sker en förändring kollar de i alla vinklar för att se om den här förändringen verkligen är bättre. De med en konservatismisk synsätt på samhället är med andra ord inte de som tar risker i onödan. Det finns egentligen inga speciellt konservativa partier, inte vad jag kunnat snappa upp. Det närmaste jag kan komma ett konservatismiskt parti är iså fall moderaterna. Fast mitt ord är då snarare att det är ett liberalkonservatismiskt parti. Och inte enbart konservativt. Varför jag säger så är att de ideologierna är ganska lika på en del punkter. Då båda t.ex. tycker att sjukvård och undervisning kan skötas av privata företag istället för som nu då stat, kommuner och landsting sköter sådant.
Både liberala partier och de som är lite konservatismiska lägger stor tyngd på yttrandefrihet, tryckfrihet och religionsfrihet. Tror båda ideologierna menar att privat ägande är bättre och att det är grunden för ett välmående samhälle. Men om jag ska välja någon ideologistämpel på Moderaterna, så är det att de följer i konservatismen och liberalismens anda.

Vad ideologin Feminism innebär är inte alls svår att förklara.
Vi har ett ganska mycket feminismiskt parti här i Sverige. Och det är ganska lätt gissat vänsterpartiet. Även om alla partier sägs arbeta för mer jämställdhet så är det just vänstern som tydligast står på kvinnornas sida av våra svenska partier. Då de tydligt vill att kvinnornas makt i samhället ska öka. Vänsterpartiet menar att man bara behöver ta en titt på löneskillnaderna och hur stor kvinnornas makt i företag och framförallt inom politiken är för att förstå hur illa det egentligen är för kvinnorna. Jag skulle inte alls ha emot en ganska stor förändring inom just denna punkt då jag tycker de flesta med högre ställning och de med mer makt är män. Och det tror jag väldigt ofta inte beror på att männen är smartare eller behövs mer. Utan för att det har nästan alltid ansets att det är just mannen som ska ha högre makt än kvinnan. Jag tror att Sverige skulle må bättre och att en del företag skulle blomstra och utvecklas mer om kvinnan fick lite mer makt. Visst, det är mycket bättre för kvinnan nu än vad det var förut. Men Sverige har fortfarande en lång väg kvar inom jämställdhetsfrågan.

Moderaterna har nyligen blivit hela Sveriges nya ledande parti. Och just därför vill jag förklara hur deras politik egentligen ser ut. Vad kommer de egentligen att göra för Sverige?
Eller snarare, vad säger de att de vill göra för Sverige? Jag ska ta upp några punkter som jag anser viktiga för dig att få veta lite mer om.

Jämställdheten vill Moderaterna tydligen ska ökas markant. De vill att män och kvinnor ska dela på makten och ha lika stort inflytande i alla delar av samhället, på alla nivåer.
Tyckte personligen att det här lät lite roligt då jag skulle kunna tänka mig att något som låter så självklart för dom, kommer de nog att sega på med i 50 år innan det är ”som de vill ha det”.
För visst låter det bra, men om det har hänt innan min levnadstid är över skulle jag faktiskt bli lite förvånad. Jag tror inte moderaterna är rätt parti att prata om att de vill ge kvinnan mer makt. Faktiskt känns det som att det blir tvärtom när moderaterna har makten, då de vill att de rika ska bli rikare och mäktigare, och det är ju mest män som är rikare då de fortfarande har högre makt och ställning i samhället, så då blir det väll fler män som blir rikare och mäktigare, och de vill väll ha ännu fler män och kompisar högre upp skulle jag kunna gissa. Och ännu gladare blev jag när jag satt och tänkte på om Oskars Jungells parti Manligt initiativ skulle ta över. Hur skulle det bli inom den frågan då? Hahaha, ja rolig tanke var det i alla fall. Faktiskt.

Bostäder vill de ska byggas i massor. Och bostäderna ska vara billigare att bo så de skulle vilja sänka fastighetsskatten.

Äldreomsorgen ska skötas på ett bättre sätt. Så de vill öka resurserna till kommunerna så att de får mer pengar och även göra det billigare för de äldre så att de har råd att bo på äldreboende. De vill förbättra psykiatrin på så sätt att de vill göra en organisationsöversyn och en resursförstärkning till psykiatrin med 5 miljarder kronor inom 10 år.
Sedan vill de bland annat göra en förstärkning av den psykiatriska kompetensen i primärvården.
Är de vårt ledande parti även om 10 år skulle jag vilja se om de där 5 miljarder kronorna verkligen kommit till psykiatrivården. Personlighen tror jag att de kanske är lite vällvilliga med att försöka låta så bra som möjligt.

Inom tandvården vill de göra ett högkostnadsskydd så att om man ska få en räkning på 3000 kronor ska den minska med 50 %. Hade du vanligtvis fått en räkning på 15000 ska den ner med 85 %. Vårdköerna ska de försöka minska och ta de med mest behov före dem som inte har ett lika akut problem med sina tänder.

Det ska bli mer anställningar, så inom jobbsektorn ska de tydligen göra stora krafttag.
Det vill att det ska vara billigare att anställa, man ska få ett s.k. nystartarjobb, där arbetsgivaren helt slipper betala arbetaravgifter ett år.
De vill göra det enklare och billigare att starta egna företag. Också vill de sänka skatten för dem som tjänar minst. De vill att alla ska tjäna minst en tusenlapp mer i månaden.
De vill alltså att man ska tjäna på att gå från bidrag till arbete.
De vill göra det mer lönsamt att arbeta. Och sänka skatten för alla som jobbar men mest för dem som tjänar minst.

Lärarnas status i skolor ska förbättras, och det ska ske genom att alla lärare ska ha lärarutbildning och utbildning i det ämne och för just den åldersgrupp som undervisningen avser, och de måste räknas som behöriga lärare för att lära ut och få vara anställd.
Varje lärare ska ges möjlighet till akademisk fortbildning. De vill att lärarna ska ha en särskild läsa-räkna-skriva med eleverna de första åren så att eleverna har en större chans att lyckas och förstå mer och bättre senare i studielivet. Då de då tror att elever får bättre motivitation då de förstår mer, och då kan och vill de också lära sig mer.

Nu har du nog kanske fått en liten inblick på vad Moderaterna har för målsättning vad gäller deras politik och människorna i samhället. Visst jag tycker att det låter bra, men om man bara hade kunnat få se alla nackdelar, alla bidrag de tar bort, vad de sänker och höjer.
För det de minskar på någon punkt, t.ex. minska skatten för de som jobbar, måste de ju säkerligen höja skatten på något annat för att få det att gå ihop. Så man vet ju inte riktigt hur man ska se på saken, när man bara får se saker som är positivt positivt positivt. Men det är ju därför många anser att politiker är så hemlighetsfulla och ofta anses ”ljuga” då de säger så mycket men ändå gör så relativt lite. Det måste väll nästan alltid bli +/- 0
Moderaterna har ju makten, men vad gör de egentligen med deras makt, det skulle jag vilja veta, på gott och ont.

Men vad skiljer egentligen de olika partierna åt, vad gör att ett parti egentligen är ett eget parti? Moderaterna vill inte att staten, kommunerna och landstingen ska äga och driva t.ex. sjukhus och tandvård. Medan t.ex. Socialdemokraterna menar att det är tvärtom.
Att det är endast genom att just att staten, kommunerna och landstingen äger sjukhusen, som gör det så stabilt, och att det är på så sätt det hålls flytande. Socialdemokraterna tror kanske att det kommer bli så krångligt och för avancerat för folk att förstå hur det ska göra när de blir sjuka eller skadade. Eller kanske de är rädda för att priserna kommer att höjas för mycket o.s.v. Men jag tror personligen att privat ägande inte är så farligt som många vill påstå.
Om det bara får en viss ruljans i det hela så tror jag att det kommer gå bra.
Just nu är priserna så väldigt höga, så en förändring är nog på sin plats.
Jag tror att om det blir mycket privat ägande, att priserna då kan gå ner, då jag tror att det blir mycket konkurrens om patienter. Medan det som nu inte finns så mycket konkurrenter för att en prissänkning tydligen ska anses nödvändig.

Men sedan om vi ska ta likheter så är både Centerpartiet och Miljöpartiet ense om en sak. Och det är just ekologiskt tänkande och miljöhänsyn. Men centerpartiet skiljer ändå en del från sina miljögrannar. Då miljöpartiet tänker väldigt mycket på djur, ekologi och miljön.
Så inriktar sig Centern mer på att skatterna ska sänkas för människor mer normal inkomst, bättre villkor för småföretag OCH SEDAN har vi att de vill kolla mer på vår miljöhänsyn. Centern är lite mer bred än miljöpartiet som nästan bara har miljö, jordbruk och ekologi som sina huvudpunkter.
Varför inte miljöpartiet är ett säkert kort att bli invald i Riksdagen är nog kanske inte så svårt att förstå. De vill ha bort kärnkraften, ha bättre miljö, bättre jordbruk, bättre ekologisk.
Men sen då? Hur vill de ha det med oss människor egentligen?
Det känns nästan som att dom är lite bakåtsträvare. De vill tydligen inte lika mycket som andra partier att Sverige ska komma framåt i utvecklingen. N...