Marie Antoinette och Franska Revolutionen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Revolutionen i korta drag

Paris är nu i uppror. I maj 1789 hade riksdagen blivit sammankallad av Ludvig XVI, den hade inte blivit sammankallad sedan 1614. Detta då Frankrike hade hamnat i en lågkonjunktur då det var missväxt i jordbruket och konkurrensen inom industrin var stor från England. Detta ledde till att lönerna sjönk, arbetslösheten ökade och till följd av att det var brist på mat ökade också priserna på till exempel bröd som var viktigt för de redan fattiga. Det blev svält som i sin tur ledde till oroligheter.
När riksdagen sammankallades kom frågan om hur röstningen skulle gå till upp. Riksdagen bestod av tre stånd (präster, adeln och i huvudsak borgare). Enligt den gamla principen hade varje stånd en röst var. Detta betydde att de två välmående stånden (präster och adeln) skulle vinna. Men om man räknade att varje person hade en röst skulle borgarna vinna då borgarna hade 600 representanter medan stånden för prästerna och adeln hade 600 representanter totalt, då några av adeln och prästerna skulle rösta på samma som borgarna skulle de alltså vinna. Detta dilemma försatte riksdagen i ett dödläge som varade i sex veckor då det tredje ståndet helt enkelt förklarade sig vara nationalförsamling med rätt att stifta lagar och besluta om beskattning. Några dagar senare svors bollhuseden i ett bollhus av ledamöterna i den så kallade nationalförsamlingen.
Ludvig XVI tvingade då de övriga representanterna att ansluta sig till nationalförsamlingen. Detta gjorde Ludvig XVI enligt många endast för att vinna tid då han samlade styrkorna till huvudstaden.
10 dagar efter tronarvingens död stormade folkmassor den 14 juli den medeltida fästingen Bastiljen. Den 14 juli blev också Frankrikes nationaldag och den vita flaggan byttes till trikoloren.
Stormningen av Bastiljen ledde till att bönder på landsbygden gick till attack mot godsherrarna och plundrade och brände slott. Bönderna krävde ett slut på feodala systemet som hade gått ut på att godsherrarna hade all makt och jord.
Den 4 augusti 1789 infördes lika skatt för alla och den 26 augusti kom ”Förklaringen om de mänskliga rättigheterna”. 1791 kom en ny författning som bland annat innebar att alla män som hade fyllt 25 år och hade en viss inkomst hade rätt att rösta fram valmän som i sin tur skulle utse medlemmarna i den lagstiftande församlingen.
För att få upp ekonomin såldes kyrkans egendomar ut.
Det rådde dock oenighet inom den lagstiftande församlingen. Det fanns höger och vänster grupper som var mot varandra. Församlingens ledare drev våren 1792 igenom en krigsförklaring mot Österrike med anledning att ena höger och vänster grupperna. Kriget gick mycket dåligt för Frankrike.
Våren 1793 tog de radikala jakobinerna med Maximilian Robespierre makten. De skapade i juni 1793 en ny författning med allmän rösträtt för män. Denna författning trädde dock aldrig i kraft då folket krävde att en revolutionär diktatur skulle upprättas. I december 1793 fick Robespierre all makt.
Nu påbörjades Frankrikes avkristning och en ny kalender skapades.
Kriget mot Österrike gick sämre och sämre och fler länder anslöt sig till Österrikes sida. Frankrike förklarade nu krig mot Storbritannien, Holland och Spanien.
Frankrike lade alla resurser på kriget och armén bestod tillslut av över 1 miljon män. Fienderna blev tillbakaslagna.
En revolutionsdomstol inrättades 1793 för att döma de fienderna som fanns i landet. De dömde sammanlagt 30-40 000 människor till döden varav de flesta var bönder och arbetare.
Robespierre och hans närmaste anhängare blev tillfångatagna av en grupp som själva fruktade att bli avrättade och blev giljotinerade den 28 juli 1794.
I september 1795 skapades en ny författning av borgare som då hade den mesta makten. Här fick bara de rikaste rösträtt.
1799 genomfördes en statskupp av Napoleon Bonaparte och Sieyès och den franska revolutionens tid var förbi.


Marie Antoinette och äktenskapet med Ludvig XVI

Marie Antoinette var dotter till den tysk- romerske kejsaren Frans I och Maria Teresia av Österrike. Hon föddes i Wien den 2 november 1755 och döptes till Maria Antonia Josepha Johanna von Habsburg- Lothringen.
Marie Antoinette giftes bort den 16 maj 1770 med den blivande franske kungen Ludvig XVI när hon var 15 år och han blott 16 år. Giftermålet arrangerades för att stärka förbundet mellan Österrike och Frankrike som nyligen skapats. Äktenskapet mellan de två är inte någon succé, de sover allt som oftast i skilda sovrum och lyckas inte få tillstånd någon tronarvinge. Täta brevväxlingar mellan Marie Antoinette och Maria Teresia i Österrike för att förbättra förhållandena i äktenskapet gör att Marie Antoinettes och Ludvig XVI’s kärleksförhållande sprids över hela kungahuset då breven innan de blir iväg skickade går igenom kopister och arkivarier. Enligt historiker har Ludvig XVI någon sorts hudförträngning som lätt kan operas vilket han dock vägrar att göra.
1774, efter Ludvig XVI’s farfar Ludvig XV’s död kröns Ludvig XVI till kung och Marie Antoinette till drottning.
Marie Antoinette var enligt historien mycket road av fester och nöjen. Hon älskade att gå på operan och maskerader. I början var hon också mycket älskad av folket då hon var charmig och mycket vacker.
När Marie Antoinette är 23 år födds till allas glädje Marie – Thérèse den 19 december 1778. Det skjuts 21 kanonskott, hade det varit en prins och därmed en tronarvinge hade det blivit 100 kanonskott. Marie – Thérèse får titeln Madame fille du roi (fru dotter till kungen) och kallas för Madame Royale (kungliga frun).
Den 22 oktober 1781 får Marie Antoinette sitt andra barn och tronarvingen Louis Joseph.
Den 27 mars 1785 kommer det tredje barnet, en son till. Han blir döpt till Louis Charles och får redan vid födseln titeln hertig av Normandie. Det är också han som enligt många är son till Axel von Fersen.
Det fjärde barnet födds den 9 juli 1786 och det blir en flicka som döps till Sophie och tituleras Madame Sophie. Sophie blir väldigt sjuk och avlider tyvärr endast elva månader gammal.
Den 4 juni 1789 dör Frankrikes tronarvinge Louis Joseph efter en lång tids sjukdom samtidigt som Paris stod inför revolutionens kant.
Vad som gjorde Marie Antoinette mycket impopulär hos folket var inte bara hennes slösaktighet och hennes stora motvilja mot etikettsreglerna utan även att hon var inblandat i en ytterst smutsig affär, L’affair du collier (halsbandsprocessen) 1786-1787.
Halsbandsprocessen var uppgjord av en ung adelsdam vid namn Jeanne Saint- Rémy de Valois. Hennes familjs gods hade blivit beslaget av kungens soldater och hennes far hade blivit misshandlad och bortförd mitt framför hustrun och dottern (Jeanne Saint- Remy de Valois). Modern dog kort därefter. Jeanne gifte sig med Greve Nicholas de la Motto och blev grevinnan de la Motto. Jeanne vädjade till Marie Antoinette om att få tillbaka familjegodset men då kungafamiljen ville krossa familjen Valois nekade de henne detta. Jeanne krävde då hämnd. Jeanne lät kardinalen Louis de Rohan som var känd för sina kärleksliv och som hamnat i onåd hos Marie Antoinette efter att ha förfört mer än halva det österriska hovet, att brevväxla med någon som han trodde var Marie Antoinette. Kardinalen ville efter några månader av brevväxling träffa Marie Antoinette vilket Jeanne ombesörjde genom att låta en prostituerad som var lik Marie Antoinette spela henne. Hon lät även kardinalen bli spådd av greve Cagliostro som var känd som en internationell lurendrejare och som spådde att om kardinalen spelade sina kort rätt skulle han inte bara få drottningens gunst utan även premiärministerposten, en post som hans pengar inte kunde köpa honom. Några dagar efter kardinalens möte med den så kallade Marie Antoinette övertalade Jeanne honom att köpa ett mycket speciellt halsband till henne. Halsbandet bestod av 647 diamanter och i dagens valuta hade det varit värt 35-55 miljoner kronor. Man vet inte vad som hände med halsbandet efter det här men troligtvis plockades det itu av Jeanne, hennes man och hennes kompanjon. Bitarna såldes sedan var för sig. Vad man vet är att Jeanne köpte tillbaka sitt familjegods och levde där med hennes älskare tills det att hon blev upptäckt. När bedrägeriet upptäcktes trodde fransmännen på Marie Antoinette och Jeanne arresterades i sitt hem. I den följande rättegången frikändes kardinalen, Jeannes kompanjon landsförvisades och Jeanne blev brännmärkt med ett ”V” för ”Voleuse” (tjuv). Marie Antoinettes egen inblandning blir antagligen aldrig helt känd men hennes popularitet minskade efter halsbandsprocessen.
Marie Antoinette gick under smeknamnet ”Österrikiskan” då hon inte kunde prata bra franska.
Ludvig XVI giljotineras 21 januari, 1793 för förräderi. Vid denna tidpunkt gick han under namnet ”medborgare Louis Capet”.
Marie Antoinette blev efter Ludvig XVI’s död inspärrad i La Conciergerie.
Marie Antoinette döms också till döden efter en domstolsförhandling där hon blev åtalad för att ha haft hemliga förbindelser med fienden, satt igång inbördeskriget, incest mot hennes son och hon ska ha lärt honom att onanera. Marie Antoinette uppges att ha vägrat att tala om anklagelserna, inte förrän i slutet lär hon ha yttrat: ”Jag vägrar att tala om detta. Jag vädjar till alla mödrar.”
Marie Antoinette giljotinerades den 16 oktober 1793 under namnet ”änkan Capet” endast 38 år gammal. Enligt historien ska hennes sista ord ha varit ”Min herre, jag ber om ursäkt, jag gjorde det inte med flit” då hon trampade bödeln på tårna.


Marie Antoinette och Axel von Fersen

Marie Antoinette ska enligt många historiker ha haft en affär med Axel von Fersen. Axel von Fersen var en svensk diplomat som tillbringade mycket tid i Paris. Marie Antoinette och Axel von Fersen möts för första gången på Marie Antoinettes bal i Versailles i januari 1774. Denna gång blir det dock inte mer än hälsningsfraser. Det är några år senare i augusti 1778 som deras vänskap på riktigt inleds. De umgås ofta i Marie Antoinettes lantliga idyll Trianon som var ett gods där man kunde återgå till det naturliga. Allt påhittat. Här fanns välryktade kor och får med sidenhalsband, utklädda bönder, pigor och tjänstefolk.
Nio månader efter en stor fest i Trianon där över två hundra gäster närvarar föder Marie Antoinette Louis Charles. Enligt många är Louis Charles son till Axel von Fersen. Kung Ludvig XVI lär ha skrivit i sin dagbok om dag så här: ”Stor mässa, vesper och salut. Drottningen har nedkommit med hertigen av Normandie kl 7 ½. Allt gick likadant till som när min son föddes…”
Enligt dagboken och breven till systern lär Axel von Fersen varit förtvivlad då han i Bryssel nåddes av nyheterna om att Marie Antoinette blivit avrättad.
Axel von Fersen håller under hela sin vänskap till Marie Antoinette tyst om deras förhållande. Det är bara systern och dagboken som får veta.

Den stora flykten

Under kungafamiljens fångenskap i Tuilerierna dör Mirabeau som officiellt är Nationalförsamlingens mäktigaste man men som i det tysta vill behålla monarkin. Han hade gjort upp några försiktiga planer om kungafamiljens flykt. Då han dör får Marie Antoinette ta saken i egna händer då Ludvig XVI är totalt handelsförlamad. Marie Antoinette har under fångenskapen tagit mer ansvar och Mirabeau lär ha sagt: ”Kungen har i sin omgivning bara en man, och det är hans hustru”.
Marie Antoinette och Axel von Fersen börjar nu planera den stora flykten från Tuilerierna, Paris till Belgien natten mellan den 20 och...