Hur styrs Sverige?

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Fråga 1 - Hur styrs Sverige?

Så styrs Sverige
Sverige har ingen president eller kung som bestämmer allt. Visst har vi en kungafamilj men de bestämmer inte om det som sker i Sverige. Hur är Sverige uppbyggt då? Vem bestämmer?
Man skulle kunna säga att det gör vi alla. (Till en viss del)
Sverige är en monarki. Det betyder att vi har en kung eller en drottning som statschef. Statschefen är formellt landets främste företrädare men utan politisk makt.
Det är en av Sveriges grundlagar, successionsordningen, som bestämmer vem som får bli kung eller drottning. I successionsordningen står det att tronen ärvs av det äldsta barnet till den regerande statschefen.
Vi har demokrati i Sverige. Slår man upp i ordbok så står det att det betyder folkstyre, makten utgår från folket. Det innebär att folket i landet till viss del får vara med och bestämma. Medborgarna i Sverige har möjlighet till att delta och påverka beslut. Vi har allmän och lika rösträtt. Alla har lika värde och lika rätt till att påverka. Vi får rösta fram vissa frågor som gäller hela landet som t ex euro valutan som var en s. k direkt demokrati, folket får bestämma genom val och inte genom förtroendevalda, vilka som vi anser är bäst att styra landet, vilket parti vi gillar mest s. k indirekt demokrati. Vi väljer det parti som ska få bestämma om frågor om landet åt oss. Vi som röstar är 18 år fyllda och är svenska medborgare, vi får rösta till kommun, riksdag och landstingsval! Vi har alla 1 röst var. Nu är det val på söndag den 17/9-06 där vi ska rösta fram vilket parti som vi vill ska sitta i riksdagen, landsting och kommun och ta beslut. Genom detta är vi ju med och bestämmer lite om hur vi vill ha det i vardagen! Partiet som ”vinner” har en mandatperiod på 4 år i Sverige, det är den tiden de har på sig att genomföra sina ”projekt” för sen är det val igen!

Jag tycker att demokrati är jättebra. Vi som bor i landet får vara med och skapa vår framtid, och bestämma hur vi egentligen vill ha det nu. Ibland blir det inte alltid som vi vill då det är rösternas majoritet som vinner över minoriteten. Genom att ha demokrati kan inte de/den som styr ändra på t ex lagarna på stört, bara för att de känner för det en dag. T ex grundlagarna, dessa kan inte ändras på stört, utan man måste först ha 2 val med omröstningar emellan. Detta är jättebra och det ger en trygghet till landets folk. Man kan leva lite säkrare….
De kan inte vakna upp imorgon och bestämma sig för att man inte får rösta på vem man vill eller tvinga en till att visa vem man rösta på eller t ex att man inte ska få skriva vad man vill i tidningen längre. Allmänheten och medierna ska kunna granska makten och bilda sig en uppfattning om hur politiker och myndigheter förvaltar det förtroendekapital som väljarna gett dem. Vi kan kräva att få se vad våra politiker gör med skattepengarna och vi kan kräva att få läsa om oss själva i de offentliga registren. Demokratin mår bra av att granskas och ska vara öppen för insyn. ☺ Uppfyller Sverige verkligen kraven för att få kalla sig demokrati? Jo, det tycker jag, till stor del. Men man har efter granskade fall i domstolen sett efteråt att man någon gång dömt fel eller olika, beroende på vilken person det gällt. Kommer det in en rik och välklädd man så får denne ett mildrare straff, kommer det in en burdus och ovälklädd så går det åt andra hållet. Så där är det rättssäkerheten som ibland inte stämmer in. Sen så i en demokrati så ska man inte ha samma ledare & parti som sitter år in och år ut, vilket socialdemokraterna har gjort nu de senaste 10 åren. Visst har majoriteten av svenska folket valt dem, men det kanske vore dags för ett skifte nu. Det kanske skulle föra med sig många bra och nya förändringar. Vem vet? Demokrati kan ha sina nackdelar också, ta t ex Schweiz som låter sina medborgare göra direkta val om nästan alla frågor. Alla människor som röstar är inte så fullt insatta på politiken osv, och kanske gör ett dåligt val, eller inte röstar alls. Vilket resulterar i att det bara blir en liten skara som röstar, och de vinner. Är det demokrati det egentligen? Det visar inte vad alla vill, man orkar inte rösta och välja hela tiden. Man kan inte vara insatt om allt! Ibland är det bra att ha någon som bestämmer åt en, som vet vad som är bäst för landet. Så som vi har här i Sverige med förtroendevalda. Diktatur, som är demokratins motsats skulle jag inte vilja ha, för ingen kan ju i slutändan veta vad just jag vill. Men sammanfattningsvis tycker jag att demokratin i Sverige är bra.
Men ”demokratin” kanske inte alltid efterlevs som den bör. Som att man hör folk blir av med sina jobb, pga att de kanske säger för mycket eller för att de kritiserar sitt jobb/företag. Chefen avskedar på ett fint sätt, så att man slipper denna person. Det har ju lite med yttrandefriheten att göra. Nu till valet så har folkpartiet gjort en liten skandal, de har ”spionerat” på sossarnas datorer. De är förskräckligt tycker ja. De är folkvalda personer som ska föregå med gott exempel, och gör tvärtemot! Så demokratin följs inte riktigt där kanske…Regeringsformen – spelreglerna, är inte som de ska där riktigt…Att de t.o.m ljög i tv och snacka en massa och sen erkänner vad det gjort. Jättedåligt. Man vet inte vad som förse går bakom stängda dörrar i politikens värld. Sen en grej till jag tycker är lite dåligt är att Leif Zetterberg som är med i Centern och vill bli riksdagsledamot har skickat ut brev och dylikt till bara vissa personer, som han vet förmodligen han kan påverka och rösta på honom. Leif har ett företag som ger honom möjlighet att se vilka som jobbar inom jordbruksindustrin. Dit har han bara skickat sina kort. Detta har ha fått kritik för i tidningen och på radion. Han hade lika gärna kunnat skickat till en förskolelärare och dylikt. Han har helt enkelt utnyttjat företagets adressregister. Det har väl lite med opinionsbildning att göra.

Sverige har som sagt grundlagar, och inom dessa ramar ska de som bestämmer hålla sig.
→ RF Regeringsformen – hur Sverige skall styras, ”spelreglerna”
→ SO Successionsordningen – reglerar tronföljden - hur den svenska tronen ärvs, det vill säga vem som ska vara statschef.
→ TF Tryckfrihetsförodningen – att man får skriva vad man vill i böcker och tryckta skrifter
→ YGL Yttrandefrihetslagen - att man ska få säga vad man vill på tv och i radio

I Sverige har vi 3 demokratiska beslutssystem – hela landet (riksdag), landstingen och kommunen. De skiljer sig ifrån varandra men i grunden så är strukturen den samma. I dessa 3 nivåer så är det alltid majoriteten i församlingen som tillsätter regeringen, landsting och kommun.
Kommunerna i Sverige
I kommunerna bestämmer kommunpolitikerna om vad som skall hända och ske i kommunen på deras ort. Varje kommuns uppgift är att de måste ta hand om b. la Socialtjänst, barnomsorg, plan- och byggfrågor, hälso – och miljöskydd, renhållning och avfallshantering, räddningstjänsten, vatten och avlopp mm. Kommunerna får inte ägna sig åt det riksdagen och regeringen tar hand om, t. ex utrikespolitik. Kommunerna får om de vill ägna sig åt saker som de tycker är intressant för kommunen, t ex att bygga och ha en simhall. I Tierp kom detta förslag upp om att utöka Vendelbadet i Örbyhus men detta förslag gick inte igenom. Vilket jag tycker är tråkigt då jag tror att det hade ”lockat” fler att åka dit och bada, jag hade iaf gjort det! Varje kommun har en kommunstyrelse, som är ungefär som kommunens regering. Kommunfullmäktige utser kommunstyrelsen. Vi väljer de ledamöter vi vill ska sitta i kommunfullmäktige. Det är som kommunens riksdag, som fattar de viktigaste besluten. Idag så har varje kommun så kallat målstyre, staten säger inte vad kommunen måste lägga ut pengar på utan talar om vilka mål som kommunen skall nå. Politikerna i kommunen kan alltså bestämma själva hur de ska nå dessa mål. Va de vill lägga mest pengar på. Detta kan ju vara lite konstigt tycker man då det varierar så himla på vad de lägger ut mest pengar på i varje kommun. Är det här bra egentligen? Borde inte alla ha samma saker att utgå ifrån? Men alla e olika och man kanske inte blir nöjd vilket fall som helst! Om kommunen t ex bestämmer sig för att lägga mindre pengar på skolresor och mer på skolböcker så drabbas ju alltid någon. Det finns ett sånt fall i Tierp där föräldrarna höll barnen hemma för att barnen var tvungna att gå flera km till skolan. För att de inte fick någon skolskjuts! Jag själv nekades till skolskjuts för att jag ”bara” bodde 2,5 km från skolan, och för att få skolskjuts skulle man bo 3 km ifrån! Man orkar inte gå eller cykla till skolan i 1 meter snö på vintern och tung trafik som susar förbi i 2,5 km. Det kanske vore bättre som det var för med regelstyre. Då man fick uppsatt precis till punkt och pricka vad man skulle göra. Det var ju i af rättvist. ( Men det kanske är bättre som det är nu eftersom det har ju ändrat från regelstyre till målstyre..och det borde väl vara bättre då tycker man) Men jag tycker nog ändå att målstyre är bäst ändå, man kan i varje kommun besluta vad de anser att de behöver lägga ned mest pengar på.

Landsting (regional kommun)
Har samma gränser som ett län, leds av folkvald landstingsfullmäktige. Huvuduppgifterna är att planera för hälso- och sjukvård, kultur, trafik och regionutveckling. Denna verksamhet finansieras till största delen av skattemedel.



Riksdag och regering
Riksdagen har mest makt i Sverige. Det är det högst beslutande organ i Sverige. De fattar besluten och stiftar lagarna, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel ska användas. Regeringens främsta arbetsuppgift är att besluta om alla de olika regeringsförslag som de får. S k. proposition och förslag från riksdagsledamöter – motioner. De har olika debatter som t ex budgetdebatt osv. Det finns frågedebatter, som är av 3 olika typer till statsråden – interpellationer, fråga från riksdagsledamot till statsråd som blir en debatt, skriftliga och muntliga frågor. Man väljer ledamöterna till riksdagen var 4:e år. Riksdagens arbete sker i de 16 olika utskotten, de är specialiserade på olika områden, som t ex utbildningsutskottet och arbetsmarknadsutskottet osv. Varje utskott har 15 ledamöter, där alla partier ska ha minst 1 plats i varje utskott. JO - justitsieombudsmannen, dit kan vi vända oss om vi anser att vi blivit felaktigt behandlade av en kommunal myndighet. Statens arbetsuppgifter och ansvar är utrikespolitiken och försvaret, ordning och säkerhet i landet, rättsväsendet, samhällsekonomin på övergripande nivå, högre utbildning och forskning, större vägar och fjärrkomunikationer, arbetsmarknaspolitik och sysselsättningsfrågor, socialförsäkringar och transfereringar ex pengar till barn- och studiebidrag, sjukpenning osv.

Regeringen utför det riksdagen har beslutat, tolkar riksdagens beslut och ger förslag till riksdagen. Statsförvaltningen utför det som regeringen har beslutat och tolkar regeringens beslut. KU konstitutionsutskottet granskar och redogör hur regeringen skött sitt arbete.
Regeringen har sin statsminister och sina statsråd. Man kan säga att regeringen styr riket under ansvar för riksdagen. Så beskrivs den i grundlagen. Regeringen företräder också Sverige i Europeiska Unionens ministerråd genom att delta i EU:s ministerrådsmöten, och även genom att driva de frågor regeringen tycker är viktiga i ministerrådets olika instanser.

Arbetsfördelningen mellan riksdag (stat), landsting och kommun
Arbetsuppgifterna mellan dessa 3 har länge flyttas fram och tillbaka, från kommun till staten och från staten till kommunen. T ex polisen och arbetsförmedlingen är det idag staten som sköter, tidigare var det kommunerna. Idag har kommunerna hela ansvaret för skolan, tidigare ”delades” detta med staten. Fördelningen mellan dessa är kanske inte bäst? Staten ligger över kommunernas nivå då det är de som stiftar lagarna som ger de grundläggande villkoren för kommunernas verksamhet. Myndigheterna övervakar också kommunen i vissa områden. Man kan också säga att staten indirekt har stort påverkande över kommunerna, genom den ekonomiska politiken. Staten låter kommun och landsting bestämma väldigt mycket själva. Kommunerna och landstingen har sitt ansvar över barnomsorgen, äldreomsorg, skolutbildning och hälso- och sjukvård. Man kan säga att det sköter servicen! Staten delar vissa områden med kommun och landsting som ex bostadspolitiken. Staten sköter grundläggande regler och finansiering medan kommunerna sköter planering och investeringsbeslut för själva byggandet.

Jag tycker att fördelningen av arbete mellan dessa verkar bra. De som jobbar i kommunen vet ju hur det är hos oss där vi bor, det är ju lokala människor som jobbar i kommunen, som oftast bor här i kommunen. De vet vad vi behöver här. Jag tror inte att det skulle bli bättre för oss i kommunerna om någon snubbe satt och bestämde i Stockholm om våran kommun. Det är bra att riksdagen ger riktlinjerna till kommunerna så att det har nåt att gå efter och hålla sig efter.
Många vill att sjukvården ska privatiseras, att inte landstingen ska sköta om detta. Men jag själv tror inte på detta. Jag tror att det skulle bli dyrt, och de vill hålla kostnaderna nere så mycket som det går för att gå i vinst, och jag tror inte att det skulle vara bra för den enskilde personen i längden.

Samhällsutveckling
Jag tycker att företag och personer som syns mycket och är i tv osv, självklart påverkar samhällsutvecklingen. Det är ett faktum att vi och även jag själv påverkas av tv och radio. Och det vi påverkas av och gillar kanske vi röstar på sen, om det t ex skulle handla om politiker, och de i sin tur påverkar samhällsutvecklingen. Det räcker med att någon satsar och bygger upp ett stort företag i en ort, man får fler jobb åt folk och det lockar människor att flytta dit. Det är utveckling på orten! Ett stort företag som satsar i kommunen, som t ex Dragon Gate i Älvkarleby kommun, som drar in pengar till kommunkassan bidrar till samhällssutvecklingen genom arbetstillfällen och att folk blir intresserade av den kommunen pga den restaurangen och hotellet. I sin tur bidrar det till att turismen ökar. Motorvägsbygget bidrar till att huspriserna däromkring ökar, folk flyttar ut till landsbygden och detta ökar omsättningen i ex. mataffärerna. Orten kan satsa mera på affärer och dylikt. T ex Anders Wall i Heby som är egen företagare och som nu vill satsa på villa och bostadområden med hästnäring.
I hur stor grad de privata intressen påverkar samhällsutvecklingen är nog väldigt olika. Ett stort privatägd företag med många anställda och med en produkt som är viktigt för Sveriges näring, för t ex export kan nog i stor grad påverka samhället.

Makt
Jag har inte så mycket makt själv, om jag arbetar politiskt kan jag påverka och ha makt, är jag egen företagare, och företaget gynnar Sverige så har jag ju lite makt. Jag och folket kan ju välja vilka affärer vi vill handla i t ex, och kanske bara handla utländska varor, detta är ju inte så bra för den svenska näringen. Så man har makten där. Nu har det kommit många europeiska affärer som ex Lidl och Netto, som är billigare än den idylliska svenska lanthandeln. Jag kan köpa svenskt tillverkade bilar eller inte. Eller att man får gå med politiskt och jobba upp sig i ett parti och försöka bli nåt där. Men vad är makt egentligen? Makt i sig säger sedan ingenting om det är gott eller ont, det är en moralisk fråga för den enskilde att ta ställning till vid varje given situation. Makt är ett sätt för den som har makten att genomföra någonting eller underlåta att göra någonting. Exempel: I den svenska debatten hörs ibland Maud Olofsson säga att "Socialdemokraterna vill bara sitta vid makten". Uttalandet förtjänar en närmare granskning. I sak har hon antagligen helt rätt. Det är väl närmast självklart att Socialdemokraterna vill ha makt för att kunna genomföra sina idéer. Men på precis samma sätt vill antagligen Maud Olofsson ha makten. När hon väl har makten blir fler beroende av henne och hon får större spelrum att genomföra sina idéer. Och hon kommer antagligen att föra en helt annan politik och sitta vid makten med ett helt annat politiskt innehåll. Makt i sig är alltså varken dålig eller bra. Det är innehållet som räknas. Så länge vi har en regering som i hög grad verkar för idéer som jag gillar kommer jag heller inte att verka för att rösta bort regeringen enbart av anledningen att den anses ha eller har större makt än någon annan. Jag hörde i radion att det är ett företag i Sverige som hotar att lägga ned sitt företag, för att elen är så dyr. Göran Persson säger att om han vinner valet så ska han ge företagare/fabriker billigare el. För att företaget inte skall lägga ned. Jag kommer inte ihåg vilket företag det var. Den personen som äger företaget har makt.Det skulle kosta pengar av staten om många blir arbetslösa, så självklart vill man att företaget ska vara kvar. Göran Persson har lite makt när han säger detta inför valet. Större företagare kommer kanske rösta på honom nu pga detta uttalande, om han håller vad han lovar! Om en person som syns mycket och berör många så har den förmodligen makt att få oss andra till att göra vad den personen vill då vi påverkas så mycket, som Hitler under andra världskriget…

//Linn Eriksson komvux studerande.


Svar på kommentar på arbete av lärare RÄTTAT AV LÄRARE!!:
Vad innebär rösträtt ?

Svar: Rösträtt innebär att man har rätt att rösta i allmänna och politiska val. För att rösta till riksdagsval, landstingsval, kommunval och val till europaparlamentet krävs det att man fyllt 18 år. Val till Sveriges riksdag har samtliga svenska medborgare som bor i Sverige rätt till rösträtt, även svenska medborgare som bor utomlands har rösträtt under vissa förutsättningar. Om man ska kunna rösta till val i kommun,- och landstingsfullmäktige har svenska medborgare som är folkbokförda i kommunen och landstinget rösträtt. Val till europaparlamentet har samtliga rösträtt som har rösträtt i riksdagsval, medborgare i andra EU – länder kan ha rösträtt om de är folkbokförda i SWE och anmält att de vill rösta i SWE i Europaparlamentsvalet istället för sitt eget land. En EU – medborgare får bara rösta i ett EU land, men det behöver inte vara det land där man är medborgare i. Lika rösträtt innebär att alla personer har 1 röst och bara en röst per person.

Du tar upp några bra exempel där Sverige inte är så demokratiskt nedan. På vilket sätt är Sverige bra på demokrati?
Svar: Sverige är bra på demokrati då de finns många och olika partier att välja mellan till riksdagsval. Det finns nåt parti som de flesta sympatiserar med. Så att det inte bara finns 2 att välja emellan! Så det är verkligen folkomröstning i SWE. Det är långsiktigt stabilt här att veta att man bara inte kan ändra grundlagen till en diktatur över en dag. Sverige är ett ganska fredligt land utåt och detta tror jag är pga. av våran demokrati. Vi har det så öppet i Sverige, vi ska kunna se alla handlingar som myndighet förvarar, förutom sekretess belagda och vi får veta mycket om de regerande i SWE, vad som kommer att ske härnäst och hur det påverkar mig som enskild person. Jag kan om jag vill skriva en insändare till tidningen och säga att jag t.ex. inte alls gillar skolornas sätt att lära ut, genom yttrandefriheten. Detta tror jag inte man ”vågar” i ett land med diktatoriskt styre. Jag känner att vi har ett sånt fritt land. Jag är glad att jag bor i SWE faktiskt. Demokatin ser inte lika ut i alla länder, demokrati handlar inte bara om allmän rösträtt. För att man ska ha en folkmakt i sitt land krävs yttrandefrihet, organisationsfrihet och ett fungerande rättssystem som garantera medborgarnas fri - och rättigheter. Jag tycker även att demokrati ska vara ett visst mått av jämlikhet. Jag tycker att SWE tar dessa "krav" på stort allvar och att det efterlevs. T.ex. i ett land där endast rika personer har makt över tv, press och radio så hindar detta majoritetens krav och synpunkter att komma fram. Så demokratin i SWE är bra i jämfört med andra demokratiska länder. Detta märker man när man pratat med en utländsk person som bott i ett annat land en längre tid och sen kommer hit. Det säger att det är en sån stor skillnad att de verkligen gillar sverige. Att det inte är så styrt.Att man verkligen kan ha sina åsikter och stå för dem, utan att bli nerklankad. Man kan diskutera fritt på bussen vad man tycker och tänker. Detta berätta en gymnasieklasskompis till mig som då nyligen flyttat till Sverige. Hon berättade att hon aldrig skulle kunna tänka sig att ens säga emot en lärares åsikt eller en politikers.

Vad kallas det?

Svar: Det kallas Parlamentarism och detta innebär att det är ett statsskick där en regering är beroende av stöd av ett folkvalt parlament. regeringen är ansvarig inför riksdagen, regeringen är beroende av riksdagen och kan alltid avsättas av riksdagen. Regeringen måste ha stöd från riksdagen, för att regeringen ska få igenom sina förslag så skall riksdagen godkänna detta.

Här verkar du vara lite oense med det jag läste på förra sidan gällande kommunernas uppgifter. Förtydliga dina åsikter om målstyrning av kommunerna.

Svar: Jo, jag är nog lite oense om mitt svar! Jag skrev ned alla mina tankar om detta och det blev ingen riktig slutsats på det hela!
Jag tycker sammanfattningsvis att målstyre är bra för kommunerna. Det väger upp med fördelarna att ha målstyre i en kommun. Varje kommun har sina behov, och behöver lägga ned mer pengar på det som kommunen anser är viktigast. Sen så kanske inte alla personer i den kommunen är nöjda med deras beslut, men så är det i livet! Sen så får inte kommunerna bestämma helt och hållet själva, utan de har ju riktlinjerna att gå efter. Man får hoppas att de som sitter i kommunfullmäktige vet var vi i kommunen faktiskt behöver! För att målstyrning skall fungera i en kommun och ge sken av att förbättra och utveckla kommunen så krävs det att man har en ständig dialog mellan såväl politiker, förvaltningar, verksamhet, brukare och medborgare. Och om detta fungerar så tror jag att målstyre är jättebra för kommunen och dess innevånare. Jag har fått den uppfattningen att de flesta i SWE gillar målstyre i kommunerna

En del tycker även att landstingen inte behövs och vill lägga ansvaret för sjukvården på kommunerna? Ser du några fördelar och nackdelar med det?

Svar: Jag tror inte att kommunerna skulle klara denna uppgift, pga av att en del redan har sålt ut sina tjänster för att spara pengar osv till privata företag, till den billigaste kostnaden. Se ex i Uppsala, där en äldre man fick ligga i sin egen avföring pga oubildad personal, och få personal och ett dåligt vårdbolag. Vad har de för kriterier för god omvårdnad egentligen? Landstinget är en stor organisation där de folkvalda bestämmer hur mkt pengar vi ska ha till sjukvården etc etc...kommunerna har inte råd att bedriva sin egen vård, så hur ska dem kunna ta hand om sjukvården? ex Björklinge hemtjänst personal där uppsala kommun sålt sina tjänster till ett privat danskt vårdbolag, då har personalen fått mindre semesterdagar, som man har rätt egentligen. De är förjävligt rent ut sagt för oss i samhället, som måste arbeta för såna företag, den enskilda personen får lida pga av detta att kommuner väljer att sälja ut sina tjänster till andra utländska bolag. Så hur ska de kunna fixa sjukvården om det inte kan fixa sina sysslor som de har nu? Får se nu hur det blir med den nya regeringen., då de är väldigt intresserade av privata företag. Jag kan förstå att många vill att kommunen ska ta hand om sjukvården, för då kommer vi kanske ifrån långa tel köer och resor, och får träffa sin läkare fortare, nu är det ganska opersonligt. De...