Förändrad syn på pengar

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Pengar. Vi stöter på det begreppet dagligen, men vad betyder det egentligen för oss? Somliga förknippar det med rikedom, en ytlig lycka, samtidigt som andra ser det som det enda hoppet till överlevnad. Skillnaderna beror förstås på innehavet av pengar, var i världen vi lever, men framförallt i vilken tid vi befinner oss i. I nuläget, på 2000-talet, känns det som att pengar handlar mer om status en som en inkomstkälla till mat. Jag menar, om du idag lyckas få förhöjd lön kanske du unnar dig något extra – en snygg tröja, en ny tv etc. Du behöver kanske inte nödvändigtvis känna att du för en gångs skull kan köpa mat så din familj klarar sig. För hundra år sedan var det ingen självklarhet att människorna hade mat så de klarade sig, vissa dagar kanske de fick stå utan mat, medan de andra dagar nätt och jämnt lyckats skrapa ihop de pengar som behövdes för att täcka behovet. Vi kan i berättelsen brevet se att eftersom det endast var ett fåtal personer som hade så pass gott ställt att de kunde anställa människor gjorde att jobben inte var det lättaste att få tag på. Det var heller ingen fast anställning vi pratar om, utan oftast inte mer än en eller några dagars tjänst det handlade om. Oftast var det små jobb, som att hjälpa till med mjölkningen av kor eller städning exempelvis. Då man fått sin daglön och inte hade tillgång till mer arbete på detta ställe, fick man helt enkelt bege sig iväg på nytt sökande efter ett arbete som kunde bidra till att familjen inte svalt ihjäl. Genom detta kan vi förstå att i princip allt handlade om pengar. Möjligheterna var begränsade och att arbeta var enda chansen om man ville överleva, för de allra flesta, så det var bara att kämpa på!

En sak i berättelsen jag reagerade starkt på var att kvinnan tjänade cirka en krona om dagen, samtidigt som en liter mjölk kostade tio öre. Det är som att en mjölktetra skulle kosta hela 70 kronor i dagens läge! Om man jämför med dagens snittlön och procentdelen av den som mjölken kostade år 1900.
Hur kommer det sig förresten att människor i början av 1900-talet tjänade ungefär en krona om dagen och att vi i dagens läge tjänar cirka 700 kronor?
Det beror förstås på inflationen som ägt rum under i princip hela 1900-talet. Den har inneburit att producenter av någon anledning varit tvungna att höja priset på sina varor eller tjänster, vilket har lett till att konsumenterna begärt högre lön för att ha tillgång till de allt dyrare produkterna. När då företag måste öka lönen till deras anställda, så måste de ju öka någon annan inkomstkälla för att fortsätta gå på plus. Det är då vanligt att de höjer priserna på de varor eller tjänster företaget jobbar med. Detta leder ju i sin tur till att konsumenterna återigen kräver löneförhöjning osv. Det blir liksom en ond cirkel – en så kallad inflationsspiral. Detta gör ju att pengarna förlorar sitt värde, alltså du får mer i lön men du kan ändå inte köpa mer för den. Vi kan då dra slutsatserna att en krona år 1900 kanske har samma värde som 700 kronor år 2000. Nu är det visserligen inte riktigt så med tanke på att du kunde få tio liter mjölk för en krona år 1900 och 100 liter mjölk för 700 kronor år 2000, men rent teoretiskt sätt skulle det kunna vara så.

Att du fick så lite för din lön för hundra år sedan tror jag beror på att även producenterna (i detta fall mjölkbudet) hade så pass dålig ekonomi själva att de var tvungna att få in så mycket pengar de kunde genom deras resurser. Så i detta fall utnyttjade de antagligen faktumet att de troligtvis var det enda mjölkbudet inom området genom att sälja mjölken dyrt. Detta får då konsekvenserna att konsumenterna inte alltid har möjligheten att köpa produkterna, de kunde ju vanligtvis inte begära löneförhöjning eftersom att även producenterna hade dåligt med pengar. Detta gjorde att en inflation inte kunde bli då, vilket innebar att pengarna behöll sitt värde tills det ändå blev inflation tids nog.

Jag tror att människorna hade mycket större respekt för pengar för hundra år sedan än vad vi har idag. De var antagligen tvungna att ta till vara på vartenda öre de kunde skrapa ihop till och var troligen nöjda då de kunde täcka dagsbehovet av mat. Som en klok Siddharta Gautama en gång kom fram till;
”Allt lidande beror på begär, då begären upphör - upphör också lidandet”.
Det jag menar är att människorna förr nöjde sig med det de fick, det var t.ex. inga större problem att som i berättelsen gå flera timmar till posten för att hämta ett paket och inte ens veta när det öppnade. Idag skulle vi antagligen aldrig ens komma på tanken att göra en sådan sak, vi tar liksom förgivet att allt ska fungera precis som det är sagt. Står det att posten ska öppnar 10.00 ska jag definitivt inte behöva vänta till 10.10! Tid är pengar, som man brukar säga. Trots att vi har mycket mer pengar och resurser idag tror jag inte det gör oss särskilt mycket lyckligare. Jag tror att vi är mycket mer stressade i dagens läge och ser pengar som en självklarhet och i vissa situationer ett sätt att ranka andra människor på. Har du gott ställt har du råd att hålla dig välklädd, vara mån om ditt yttre. Vad jag menar med att ranka människor är att om vi säger att du ska anställa en ny person till din säljartjänst och så står det mellan två personer. Den ena prydligt klädd med god självkänsla och den andra med säckiga kläder och okammat hår. Vem väljer du? Svaret för de allra flesta skulle antagligen lyda det senare alternativet, hur kommer det sig? Jo, denna person lämpar sig bättre bland folk kan vi tycka och eftersom det handlar om ett säljaryrke vill de allra flesta förstås ha ett bra ansikte utåt. Detta antagligen på grund av att det är denna person som på sätt och vis representerar företaget. Det är på detta sätt vi kan ranka människor utan att överhuvudtaget känna dem, de ges ingen chans. Ekonomin, men också bekvämligheten avspeglar sig på människors yttre och det får andra att döma dem bara genom att titta på dem.

Jag tror att vi i nuläget knappt har tid att njuta över våran oftast välmående plånbok, eftersom vi hela tiden har begär efter ännu mer. När vi lyckats samla på oss mer växer bara begäret, vi unnar oss liksom aldrig att stanna till och njuta över vad vi åstadkommit. Den största skillnaden mellan synen på pengar på 1900-talet och 2000-talet tror jag alltså är begäret. För hundra år sedan blev barnen glada om de fick tillräckligt med mat, i dagens läge blir de arga om de inte skulle få det någon gång. Inställningen kan göra en sådan enorm skillnad.

När ändrades då denna skillnad, när förändrades synen på pengar?
Då industriella revolutionen tog vid tror jag mycket förändrades, visserligen var det ganska tidigt, men jag tror att inställningen har förändrats sakta men säkert efter det. Vi insåg liksom plötsligt att vi inte behövde göra allting med egna händer, utan maskinerna kunde göra en stor del av vårt arbete. Det var nog i det taget som en stor del av dagens lättja fick sin grund, folket blev bekvämare och började öka kraven på allting.

I Sverige kan vi också lite stolta påstå att i princip inga människor behöver svälta ihjäl. Det beror på den välorganiserade välfärden som innebär att bidrag delas ut. Alla arbetare betalar ju skatt (olika stor beroende på hur hög lönen är) till staten. Dessa pengar går bland annat till människor som har det svårt med ekonomin...