EU och Turkiet

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning:
I texten kommer jag att besvara nedanstående frågor och analysera Turkiets situation och EU:s inställning till Turkiet i form av en uppsats. Jag kommer också att ta upp ett kapitel ur Turkiets historia (ottomanska riket) och granska vilken/vilka konsekvenser det ledde till.


 Vilka krav ställer EU på Turkiet?
 Vad är Turkiets svar?
 Vad är det som är ”problemet” med Turkiets medlemskap?
 Hur bedömer du möjligheten till landets eventuella EU-medlemskap?
 Vad har en stat att vinna/förlora med medlemskap?
 Argumentera och ge fakta som talar för eller/emot Turkiets medlemskap i EU
 Kommer EU att behandla Turkiet rättvist? Argumentera
 Vad blir konsekvenserna om Turkiet blir/inte blir med i EU
 Historisk analys

Kraven EU ställer på Turkiet är att de turkiska hamnarna och flygplatserna ska öppnas för cypriotiska fartyg. Dessutom kräver de att Turkiet ska erkänna Grekiska Cypern som en EU-medlem i tullunionen som är mellan Turkiet och andra EU-länder.
Turkiet har stäng sina hamnar och flygplatser eftersom de anser att norra delen av Cypern (turkcyprioterna) inte tar del av fördelarna från EU. Turkiet vill också se att löften från EU om att hjälpa norra Cypern uppfylls. Utöver det vill Turkiet att man tar upp frågan om ett enat Cypern i FN för att lösa konflikten. Turkiet har alltså begått ett avtalsbrott genom att inte öppna sina hamnar och flygplatser för grekiska Cypern, när turkcyprioterna heller inte har tillgång till fri handel och andra fördelar som följer med ett EU-medlemskap.
Konsekvenserna blir att Cypern förblir delat och om Turkiet fortsäter att envisas på det sättet kommer de med stor sannolikhet att inte bli medlem i EU.
EU vill också att Turkiet stryker bort lagen om äktenskapsbrott och dödsstraff och tar också hänsyn till kurdernas och armeniernas rätigheter.
Just nu har förhandlingarna om ett turkiskt medlemskap mött hårt motstånd och står på spel. Det är på grund av många saker:
1. EU anser att Turkiet inte har gjort några framsteg sedan förhandlingarna om ett medlemskap inleddes i oktober 2005.
2. Turkiet har stängt sina hamnar och flygplatser för grekcypriotisk trafik och därmed begått ett avtalsbrott trotts att Cypern är EU-medlem i tullunionen. EU har inte lyckats lösa konflikten, men med hård politisk press förmåddes man tvinga Turkiet att skriva på tullunionsavtalet även med Cypern.
3. Yttrandefrihet är ”liksom” inte fullständig: man dömde den amerikanske skribenten Hrant Dink till fängelse för sitt uttalande som gäller folkmord på armenier som den ottomanska armén begick under åren 1915-1917 och som Turkiet inte medger som ett brott mot folkrätten.
4. Europaparlamentets utrikesutskott godkände en rapport som innehåller skarpa krav för att medlemskapet ska godkännas. Rapportören anklagade Turkiet för att ha ihärdiga brister på mänskliga rätigheternas områden: kvinnors jämställdhet och yttrandefrihet ä begränsad. Och enligt Köpenhamnskriterierna måste en stat som vill ingå i ett EU-medlemskap leva upp till vissa krav eller villkor. Det är bland annat: att staten ska garantera demokratin, rättssäkerheten, mänskliga rättigheter samt skydd av minoritet. Enligt rapporten har Turkiet inte uppfyllt dessa krav till hundra procent och det innebär att det blir tveksamt om man låter de bli medlem.
5. Europaparlamentet har vetorätt angående medlemskap, vilket betyder att eftersom Cypern är EU-medlem kan de försvåra förhandlingarna mellan Turkiet och EU. Detta kan också leda till att man inte behandlar Turkiet rättvist på grund av att Cypern kan påverka besluten som fattas.
Just nu är EU medlemmarna oense om Turkietfrågan, en del tycker at EU borde genomföra sanktioner medan andra anser att man borde vara ”mildare”
Efter att ha fått hårt motstånd och insett att förhandlingarna snart kommer att läggas på is har Turkiet gjort ett smart utspel och kompromissat genom att öppna sina hamnar och flygplatser för grekcypriotisk trafik under ett år. I gengäld krävde Turkiet att också en hamn på norra Cypern (turkiska) öppnas för internationell trafik men grekcyprioterna godtar inte det och anser att det skulle vara ett steg mot självständighet.
Man väntar också på åtgärder från EU:s sida för att bryta isoleringen för turkcyprioterna. Turkiets eftergift kom precis i sista stund för att rädda förhandlingarna.
Jag tror att EU behöver Turkiet i Unionen väldigt mycket, men samtidigt tvekar de. Orsakerna till att de behövs är flera:
Turkiet är med i NATO och det betyder att EU drar på sig en viss typ av påttryckningar från USA. Dessutom är Turkiet ett stort land och har bra ”position på Världskartan”, d v s att EU kommer att få någon nytta av att låta ett land som ligger nära Mellanöstern bli EU-medlem. Turkiet har också visat sig villig att kompromissa och ge efter med många saker för att bli en medlemsstat.
Landet gränsar också till Iran (som just nu är västvärldens största fiende), Irak och har endast Svarta Havet mellan sig och Ryssland som också är en oroande stat. Så det finns många fördelar med att låta Turkiet vara med.
Med det som får EU att tveka är att Turkiet är ett muslimskt land, även om den formellt är en sekulariserad stat. Om ett år är det parlamentsval i Turkiet och det kan komma sig att islamister tar makten genom demokratiska val. Enligt Uffe Elleman-Jensens artikel i DN fredagen den 24 november 2006 är det ett sorgligt faktum att en stor majoritet av väljarna i EU är emot turkiskt medlemskap. Man kan nog fråga sig varför: ”Men det hade krävt ett EU villigt att sätta kraft bakom försöket att hålla det turkiska EU-tåget på rälsen. Den kraften finns inte i en Union där antimuslimska stämningar och rädsla för en utvidgning spelar stor roll i länder som Frankrike och Nederländerna”, (DN, lördag 2 december, 2006)
I samma artikel står det att i en folkomröstning som ägde rum i april 2004 där grek- och turkcyprioter skulle rösta om ett enat Cypern röstade turkcyprioter för, medan grekcyprioter röstade emot, påhejade av kyrkan och Tassot Papadopoulos, Cyperns president. Varför just påhejade av kyrkan? Detta tyder på att religionen har spelat väldigt stor roll i sammanhanget. Man skulle tro att EU vill se hellre ett icke-muslimskt Turkiet gå in i medlemskap. Europa går omkring tyngd av dåligt samvete och tillbakahållen ilska. Och det är inte underligt att man inte glömt Turkiets historia och det ottomanska riket som var ett muslimskt härskardöme och hade stora delar av Europa under sitt styre efter att ha slagit ut Romarriket.
Man ställer demokratiska krav på Turkiet, men menar man verkligen att man uppfyller grundläggande demokratiska principer (yttrandefrihet, tryckfrihet, rättsäkerhet m.m.). Troligen står man ambivalent inför genomförandet av sådana ömvälvande demokratiska förändringar. För de stora orden motsvaras inte alltid av handling. Ibland kan omsorgen om demokratin får stryka på foten när ekonomiska och politiska intressen kommer in i bilden. Man får undra om ett fritt Turkiet kommer att accepteras där demokratin för fram islamiska rörelser och politiska partier till makten som Arbakans parti och nuvarande regeringspartiet. Om det gör den kan det ske att någon islamiskt styre ändrar lagarna i Turkiet (ifall de har majoritet) och kurderna skulle kunna bli självständiga, genom att man gör folkomröstning och värkställer beslut enligt resultaten, (det är trotts allt demokrati det handlar om). Om man nu ingår i ett EU-medlemskap med islamisk regering i spetsen kommer man att ha vetorätt när det gäller mellanstatiga beslut (gemensam utrikes- och säkerhetspolitik samt polisiärt och straffrättsligt arbete).
Man får tycka att insläppandet av grekcyprioterna i EU har ett tvivelaktigt syfte. Eftersom man visste redan från början att detta skulle försvåra acceptansen av ett turkiskt medlemskap så länge det är politiska konflikter mellan dessa två länder. Och med stor sannolikhet kommer inte Cypern (grekiska delen) att ge sig förrän Turkiet helt och hållet gett efter för sina krav, rättigheter, villkor mm.
Ett land som blir medlem, i det här fallet Turkiet, skulle förlora makt eftersom man måste anpassa landets lagar till EU:s lagar och har man en lag som krockar med en EU-lag så blir man tvungen att stryka bort den. Det blir som att EU får rätten att bestämma över det nya medlemslandet. Men fördelar finns i den unionen och det är att man bl.a. får...