Statsskick

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Samhälle

Liberalismen bildades mellan 1700-1800-talet. Ordet liber betyder faktiskt fri.
I liberalismen är alla viktiga. Liberalerna litar på att alla ska ta sitt ansvar och försöka göra samhället till en bättre plats. Nästan alla i alla fall. De ger alla ansvar. De räknar med att om en i riket ”lyckas” (ekonomiskt) och tjänade mycket skulle den personen få betala en andel av sin förmögenhet i skatt. Den summan skulle fördelas mellan alla de som var i behov av pengar och inte kunde skaffa dem själv. Enkelt! De tycker att de tjänar på alla rika i samhället, vilket de gör! Eller gjorde… jag tänker mest på 1700-1800-talet. Men liberalismen är ju visserligen fortfarande kvar… Hur som helst. Förutom skatterna är ju de rika ändå nyttiga för samhället. Om de rika tjänade lite extra skulle de kunna investera en del av de pengarna på ett företag. Det företaget behöver anställda och på så sätt minskar arbetslösheten. De som blir anställda skulle i sin tur kunna anställa andra. Det vill säga om företaget blev en succé. Liberalerna var, och är fortfarande demokratiska vilket är jättebra!
Alla ska få vara med! Det låter nästan som Socialdemokraternas löften. Men så är det…
Man fick t.ex. handla med vem man vill var men vill, så länge man tjänade på det. Men det spelade inte så stor roll ändå. Ingen ”skrev ner” liberalismen innan Adam Smith som skrev det omkring år 1750.

Utav liberalismen bildades konservatismen. Konservatismen bildades också mellan 1700-1800-talet. De konservativa bryr sig verkligen om lagar och vill att allt ska skötas på sitt sätt! Inga undantag! De kanske skulle ångra sig om det gällde de själva men nu gör det ju inte det, inte så mycket i alla fall. De vill att allt ska förändras långsamt, om det måste förändras, såklart! De är lite som barn. De trivs bäst med det de har och vill inte ändra på något! Det förvånar nog inte att få höra att de flesta konservativa var kungar eller kom från adelsfamiljer. Det var ju deras makt som försvann då liberalismen uppkom. De ville få tillbaka lite av den enorma mängd makt de en gång har haft. De ville få tillbaka lite av de gamla traditionerna: Om någon störde dom: Avrättning. Om någon hotade dom: Kidnappning, halshuggning, slaveri o.s.v. Eller det kanske inta var riktigt så men i stort sett är det ju det intrycket man får. Något annat som också var väldigt viktigt var religionen. De konservativa var inte lika förlåtande som liberalerna. Vilket är konstigt eftersom att religionen var viktig för dom och Gud förlåter väl? Jag menar det var ju inte så att de konservativa skulle säga ”Okej, du gjorde ett misstag. Det gör inget, kära du.”. Och inte nog med att de inte förlät ofta, de hade väldigt hårda straff för den som gjorde ”brottet”. De konservativa vill ha rätten att alltid försvara sig. Det är också en av de viktigaste sakerna. När man tänker efter har de massor av ”viktigaste saker”.
Som t.ex. religionen, men även om den var viktig, vilket den var och är, för den delen, tyckte de att deras gamla, helt perfekta kultur hade den största betydelsen. Så länge de hade kvar den så var det lugnt, så länge de höll den vid liv. På tal viktigaste, konservatismerna brydde sig mer om sin nation än sina vänner. Den kom alltid i första hand! Alltid, medan allt annat fick vänta.

Nu är ju faktiskt lite av de båda kvar i alla. Både konservatismen och liberalismen har en liten del i varje persons moraliska tankar. Lite som i barnfilmer då det är en ängel och djävul på var axel… Det är bara det att de är ideologier och inte tecknade barnfilmer.



Något annat som skulle kunna komma till våra tankar lite smygandes är socialismen. Socialismen är en slags ideologi där folket får sköta och kontrollera ekonomin. Socialismen bygger på idén om rättvisa och jämlikhet. Dess tanke är att med hjälp av gemensamt ägande förhindra orättvisa. Men socialismen var inte alltid en ideologi. Under början av 1900-talet splittrades den. Då delades den mellan den reformiska socialismen och den kommunistiska socialismen. Den reformistiska ideologin försökte få rättvisa genom lagstiftningar. Men nu ifrågasätts en hel del av deras ideologiska grundsyn. Den kommunistiska socialismen fick gjort allt med hjälp av våld. De tog inte det lilla lugna. Tyvärr. De slogs och krigade till sig allt. De förhandlade inte.

Kapitalismen är ett slags system, ett ekonomiskt system. Inom kapitalismen delar man upp sysslorna mellan alla som jobbar i t.ex. en fabrik eller ett företag. Kapitalismen började i Storbritannien. Man tror inte det men kapitalismens ideologi är faktiskt liberalismen. Sjukt… Kapitalisterna tänker och tänker en hel del på pengar. Pengar, pengar, pengar…
Kapitalismen uppkom med hjälp av två revolutioner, den franska revolutionen och den industriella revolutionen. . Den ”gamla industrikapitalismen” hette handelskapitalismen (Merkantilism). Handelskapitalismen ”växte” i handelsstäder i bl.a. Italien. I städer som Venedig, Florens m.m. Möjligheten att låna ut och själv låna mot ränta började. Kapitalismen utvecklades sedan vidare i England och Nederländerna. Under 1800-talet växte kapitalismen en hel del. Under den tiden fick kapitalismen kritik från konservatismen. Kapitalismen var odemokratisk, men det ändrades under början av 1900-talet. I de flesta länderna i alla fall. Kapitalismen sågs som ett steg mot det klasslösa socialistiska samhället. Nu firar man kapitalismen varje år, första söndagen i december. Men det är sedan år 2001 som man har börjat med det, så man har inte hållit på så länge. Kapitalismen förstörde det traditionella samhället… Pengar var det viktigaste…

Alla dessa ideologier och system har på något sätt påverkat nutidens politik. Minst av allt kapitalismen. Nu tänker vissa politiker mest på pengar medan andra traditioner eller religion. Om man lyssnar noga kommer man märka att bl.a. ordet liberalism ofta används av politikerna. De sköter samhället och gör sitt bästa för att förbättra landet. Det känns nog inte så för oss, att de gör sitt bästa, men det gör de säkert. De tycker, precis som oss, att man ska hålla ihop och alla jobba för att förbättra den platsen vi lever på. Alla i samhället ska jobba ihop och hittills har det ju faktiskt visat någorlunda bra resultat. Jag menar visst arbetslösheten är hög kriminaliteten ökar och minskar men den är ju ändå hemsk, men det är ändå ett bättre samhälle än förr. Nu hörs allas röster. Även om det inte alltid känns så. Nu får alla vara med helt enkelt. Inget ”Män ska bestämma!” utan nu är alla med. Men än är det mycket kvar att förändra. Oavsett om vi är liberaler, konservatismer, socialister, kapitalister eller helt enkelt en blandning så är det ju faktiskt vi som väljer vilket parti som ska styra det stora, 160mils långa samhället som vi lever i. Vem vet? Vi kanske växer upp och bildar ett eget parti. Politik på vårt sätt. Våra egna regler, våra egna ideologier och våra egna drömmar. Vi kan bidra till ett bättre samhälle och göra allt för att alla ska kunna njuta av det! Politik är något viktigt! Nuförtiden klagar politikerna på att ungdomar inte bryr sig tillräckligt. Jag har då en annan åsikt! Jag anser att vi bryr oss om de ger oss en anledning. Gör politik roligare! Kom på ett sätt att få ungdomar mer inblandade! Fråga om deras åsikter och tänk inte bara på era egna! Det är på det sättet man får det perfekta samhället! Alla får vara med och bestämma. Det kanske är demokratiskt att alla vuxna får bestämma och barnen kanske inte är mogna för val och sånt. Men de som är det då? Ska man bara strunta i dom?
Statsskick

Ordet demokrati betyder folket härskar. Men ibland kan man undra om det verkligen stämmer… Både ordet och själva demokratin kommer ursprungligen från Grekland, Aten, för att vara exakt. Där hade de folkgrupper, män, som fick vara med och påverka de flesta besluten i samhället. I Sverige var det också så att bara männen fick rösta, men det ändrades i början av 1900-talet, då de kom fram till att kvinnor också borde få rösta. Demokrati innebär att alla får vara med och bestämma och inte behöva styras av någon annan. Eller delvis kan det ju vara så, men man får ju själv också vara med. Demokratiska länder ger ett intryck av frihet, man lever ju mycket friare där än i ett land med diktatur. Jag menar man är ju mycket friare och behöver inte styras av en kung eller kejsare eller vad det nu kan vara.
Man får bestämma själv. Ett demokratiskt land som Sverige styrs av en riksdag och en regering. Folket får själva välja vilka som ska vara med i riksdagen, eller i alla fall hur många. Demokratin förbättrar på ett eller annat sätt trivsel i landet genom att göra så att folk trivs i samhället. Då bryr de sig mer om det och respekterar det mer. Man kan locka till sig fler personer genom demokratin: Folk vill leva i ett bra samhälle och flyttar då till ett demokratistyrt land. Alla bryr ju sig om landet och gör sitt bästa för att behålla det och sköta det och på så sätt förbättra samhället! Demokratin styrs också på det sättet, man ser att det funkar bra och vill själva införa det. Demokratin är ju så gott som ett styrsätt som är populärt och omtyckt.

Om man skulle komma på demokratins motsats skulle man nog säga ett land med diktatur. Om ett land är med diktatur så styrs det av en eller några få personer, en liten grupp…
Det styrs av en diktator. Enligt mig är det ett väldigt felaktigt sätt att styra ett land eller en stat. Diktatorn väljs inte fram av folket utan ”gör sig” själv till diktator, ofta med våld. Folket får varken bestämma vem som ska styra eller vad som ska hända. De får inte vara och påverka besluten som bl.a. diktatorn tar. De får inte vara med och bestämma något. Idén om diktatur kom från romarriket. Det var Julius Caesar som fick bli diktator då. Det brukar ju vara så att de (diktatorerna då) tror att de bara ska styra ”tillfälligt”.
Men efter ett tag kommer de på att all makt skulle kunna passa dom. Jag menar vem vill inte leda ett stort rike? De märker att de vill fortsätta och att de trivs med allt det där.
Så som det är nu finns det flera olika diktaturer som bl.a. militärdiktatur och kommunistisk diktatur.

Några diktaturer:

Jordanien
Kuba
Nordkorea
Pakistan
Syrien
Vietnam
Vitryssland
Sudan
Burma
Saudiarabien
Turkmenistan
Uzbekistan
Vatikanstaten

Ett annat statsskick är en republik. Det ordet kommer från latinets res publica.
En republik har en vald statschef, en president. Men de kallas inte alltid det. En republik behöver nödvändigtvis inte vara demokratisk. T.ex. USA är en republik. De har ju George Bush. Bara det borde jo säga en hel del om dom! Det tycker jag i alla fall. Om man är anhängare till republiken så kallas man republikan. Republiken kommer, precis som massa annat, från antiken. Om man i en republik inte har en president skulle man kunna ha en premiärminister, som i England. Men de får bara styra en viss tid. Sen måste de röstas tillbaka till makten. Det hela är ungefär som våra val och vår statsminister. Det är inte som i diktaturen där diktatorn styr så gott som ur länge den vill. Enligt min mening är det mycket bättre så. Att de måste röstas tillbaka då, att de inte kan styra hur länge de vill om folket inte vill ha kvar dom. Eller den, rättare sagt.

I monarkin däremot får man inte regelbundet rösta fram en statschef. Om man blir statschef så är men det på livstid. Om man är statschef så är man ”monark” och kan då kalla sig kung eller drottning, kejsare, furste, sultan m.m. Om man är anhängare till monarkin kallas man rojalist. I monarkin går tronen oftast i arv.
Som här i Sverige, här går ju tronen i arv. Det finns ca 29 monarkier, i nuläget i alla fall.
I vissa länder tycks kungarna ha så gott som gudomlig status. Men monarkierna har börjat minska sedan 1800-talet, de har blivit ”parlamentära demokratier”.
Vissa av de länder som har kvar monarkin har begränsat den makten monarken en gång haft. Nu är de flesta monarkerna mycket maktlösare än de en gång vart.
De fungerar mer som en symbol, för folket och landet.
Det skulle kunna vara som här i Sverige, kungen har ingen politisk makt över huvud taget.
Personligen tycker jag att monarkin är väldigt onödig och, tja, dålig…
Om jag måste välja mellan monarki och republik skulle jag definitivt välja republik! Jag menar i så fall är ju den mycket bättre!

Ett annat system är parlamentarism. Det är ett politiskt system där regeringen behöver parlamentets stöd. Parlamentet har avgörande inflytande över regeringens makt. Parlamentarismen innebär att regeringsställningen inte kan behållas om en majoritet i parlamentet är emot det. De flesta demokratierna är faktiskt parlamentariska.
Som t.ex. Sverige har varit parlamentariskt sedan år 1917. I Sverige uppstod parlamentarismen på 1700-talet. I parlamentarismen ska all offentlig makt utgå direkt från folket. Parlamentarism är ju också ett sätt att styra, precis som allt annat i detta ”kapitel”.
I parlamentarismen kan makten delas mellan flera olika ”maktavdelningar” som parlamentet, så klart! I parlamentarismen man ofta en president som styr, om inte ett parlament. T.ex. i Frankrike har de en ”blandning” mellan en president och ett parlament.
Detta sedan år 1958.

Alla dessa ”system” är olika sätt att styra…
De är väldig olika och används allihop…



Regeringsform

I en regering har man alltid en regeringschef.
Den regeringschefen kan vara en president, monark eller t.ex. statsminister.
I regeringen är det även några ministrar och ett statsråd. Oftast brukar statsrådet få ett visst ”område” som de ansvarar för. Det ”området” skulle kunna vara allt från sjukvård till utbildning. Det finns olika departement, grupper av ämbetsmän, som hjälper statsråden.
Men departementens poster blir sällan politiskt tillsatta. Det är regeringen som styr landet.
Den lämnar förslag, propositioner, till riksdagen om sådant som skulle kunna bli bättre i samhället. Regeringen behöver dock riksdagens förtroende, eller förtroendet till en majoritet av dem som är där för att få styra.
Om den inte har det tvingas den avgå.
I EU är det regeringen som är med och fattar besluten, men inte helt fritt. Den kan påverkas av riksdagen.
Regeringen, och riksdagen, för den delen, är med och planerar samhällets förändringar. Med andra ord är regeringen och riksdagen med och planerar det om myndigheterna vill förändra något.
Regeringen är helt enkelt en grupp mäktiga personer som är med och styr riket.
Så enkelt är det! Här i Sverige styrs regeringen för tillfället av statsministern, Göran Persson då.

Om två eller fler stora motståndare (partier) jobbar tillsammans kallas det koalition.

En samlingsregering är ett sorts parlamentariskt system.
Om alla, eller nästan alla partierna är med i regeringen kallas det samlingsregering.
Men det är inte ofta det blir så. Det är mest vid krissituationer, då de inte har något val.
Både Schweiz och Finland har samlingsregeringar. Här i Sverige har vi bara haft samlingsregering två gånger. Det var en gång i början av 1900-talet och en gång under andra världskriget.

Vid politiska val kallas varje plats i riksdagen eller kommunfullmäktige för mandat.
Annars kan ett mandat vara ett tillstånd, en fullmakt eller ett uppdrag som man har fått av någon annan. Ordet mandat kommer från det latinska ordet mandatarum.

Om ett eller flera partier i en demokrati inte har makten, men väldigt gärna vill ha den kallas det opposition. Opposition kan även innebära att man säger emot en ledande åsikt.

Om man i riksdagen t.ex., röstar om något och kanske 200 röstar för då blir de majoritet.
349-200=149 – Minoritet 149<200 Majoritet
Men de 149 som röstade mot blir minoritet.
De är färre och av den anledningen ”förlorar” dom.

Parlament

Ett departement är en grupp av ämbetsmän.
Ett departement ”jobbar som” hjälp till statsrådet. Det är inte alltid statsrådet behöver deras tjänster, men ifall… Chefen i ett departement kallas departementschef.
Departementen styrs av ett statsråd s.k. ”minister”. Det är väldigt sällan departementen omorganiseras eller byter namn. Ibland kan internationella organisationer ha sina kontor vid departementen.
Här i Sverige finns det nio departement (år 2006) :

1. Justitiedepartementet
2. Utrikesdepartementet
3. Försvarsdepartementet
4. Socialdepartementet
5. Finansdepartementet
6. Utbildnings- och kulturdepartementet
7. Jordbruksdepartementet
8. Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet
9. Näringsdepartementet
En proposition är ett förslag från regeringen. T.ex. det förslag regeringen ger riksdagen om statens ekonomi kallas för budgetproposition.
Ledamöterna jobbar i olika arbetsgrupper, utskott, för att kunna läsa och sköta alla de förslagen som årligen lämnas till riksdagen. Just nu finns det 16 utskott men totalt 272st ledamöter, 17 i varje… Det är inte lika många ledamöter från varje parti utan mängden beror på procentantalet personer från varje parti som är med i riksdagen. Efter att ledamöterna i varje utskott har läst alla förslag ska de gå till utskottssammanträdena för att ta upp några av dem som de anser är ”bra/lämpliga/bäst”.
Debatt är ett annat ord för diskussion, ordet kommer från det latinska s...