Storbrittanien

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Klimat: I Storbritanniens fyra delar är det till en stor del ett milt kustklimat pga. den varma golfströmmen som går nära intill och vädret med sina sydvästliga vindar och de låga molnen som alltid är i närheten. Storbritannien är ett av de länder som inte har några större skillnader emellan sommar- och vintertemperaturer, skillnaderna är ganska små. Det regnar ofta och luftfuktigheten är hög så det är ofta dimma. De regnigaste månaderna är oktober-januari, speciellt i de västliga områdena och den mer torra perioden utfaller mellan februari-mars. I London så är medeltemperaturen 4°C och 18°C på sommaren. I London är årsnederbörden ca 590 mm/år.
Nordirland Växtlighet i landet: Mycket av den skog som en gång fanns har huggits ner och nu består bara omkring en tiondel av ytan av skog, och därmed är det mest odlad jord. I de skogar som finns är det till stor del lövskogar och landskapet småbrutet inom vissa delar av Storbritannien. Skottland har stora hedlandskap, England har stor andel jordbrukslandskap som bitvis är småbrutet, Irland har sina stora gröna betesmarker och Wales har ett väldigt blandat, brokigt landskap med många kullar. Nuförtiden importerar man mer skog än man producerar.
Livsmedelsproduktion: I början på 2000- talet var Storbritannien till 2/3 delar självförsörjande när det gäller livsmedel. Själva England har störst andel av odlingen. Irland, Skottland och Wales har stor andel betesmark Man odlar främst vete, korn, potatis och sockerbetor. Som en följd av den relativt stora andelen betesmark finns det ganska mycket boskap, både för kött- och mjölkproduktionen. Den ekologiska odlingen ökade med början på 90-talet. Fisket har en stor betydelse, framförallt för de som lever nära fiskevattnen t.ex. på skottland och nordirland, men den har minskat i följd av indragna fiskerättigheter. Istället har odlingen av fisk ökat.
Naturtillgångar: Storbritannien är väldigt rikt på olja, kol och naturgas. I landet finns också naturtillgångar avseende bly, kalksten, salt, lera, tenn och järnmalm. Mellan 1960-1970 talet började oljan i Nordsjön utvinnas samtidigt som den stora kolindustrin började förlora England sin stora betydelse. Oljeindustrin är nästan bara privatägd och största delen av råoljan exporteras samtidigt som oftast billigare olja importeras från Mellanöstern. Storbritannien har slutit ett avtal med Norge om att importera naturgas. De industrier som är kopplade till naturtillgångarna är el (kol), papper och livsmedelsindustri.
Försörjning i landet: Turismen är en stor tillgång i landet men de större inkomsterna ca 5% av landets totala intäkterna kom först i början av 2000-talet, London med sitt rika kulturliv, sina historiska byggnader och alla museer anses mycket attraktivt i turistvärlden och har gett Storbritannien en stor knuff till att anses som den femte bäst placerade på världsmarknaden beträffande vad de erbjuder utländska turister.



Scottland
Rikt eller fattigt? Klasskillnaderna i Storbritannien är stora. Själva grunden till klasskillnaderna är om du har jobb eller inte. Många lever på bidrag från staten, men bidragsberoendet avtar. Något annat som också gör klasskillnaderna stora är om du har utbildning eller inte. Skatterna är höga, vilket också ger en någorlunda social trygghet i i form av bl.a. fri läkarvård och ”public schools”. Ändå är hemmen i Storbritannien enligt en undersökning från år 2006, de mest skuldsatta i Västeuropa. Den sociala utslagningen är ganska stor.
Demokrati eller diktatur: I Storbritannien är det monarki, Queen Elizabeth II är drottningen. Sedan år 1997 är det demokratiska partiet, ”Labour” stått i Storbritanniens ledning och nu leds av Premiärministern Tony Blair. Kritiken mot ”Labour” bara ökar bland folket. I det förra valet år 2001 vann de med 42 procent mot Labourdemokraterna som bara fick 19 procent och det konservativa partiet som fick 38 procent. Hela 42 procent av Storbritanniens väljare röstade inte, så valtalandet var ganska litet. I Storbritannien finns det ingen skriven författning som i de flesta andra länder. Valen går till så att premiärministern bestämmer tid och datum för valen, högst får det gå 5 år emellan dem och ungdomar under 18 för inte rösta. Parlamentet består av två kamrar: överhuset (House of Lords ca 1150 st.) och underhuset (House of Commons ca 650 st.). Överhusets medlemmar är ledamöter, kyrkomän och domare. Underhusets medlemmar är valda av folket och man kan bli vald efter det att man har fyllt 21 år.
Regeringen består av en yttre och en inre krets. Den inre kallas ”the Cabinet” och består av ca 20 stycken utvalda ministrar. Den yttre kallas ”the Government” och består utav departementschefer, rådgivare och statsekreterare.
I Skottland kan barn över 8 års ålder ställas inför rätten och i England och Wales är motsvarande ålder 10 år. Som du ser har inte hela Storbritannien samma lagar, men allmänt är lagarna betydligt strängare än i norden. År 2004 bestämde överhuset att det var tillåtet att hålla personer fängslade utan rättegång på obestämd tid. Laglorderna ansåg den 16 december samma år att fängslande av människor utan rättegång bryter emot Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna. Dödstraffet avskaffades först år 1998. Som ytterligare ett exempel på engelsk rätt har de brittiska myndigheterna fram till december 2005 haft rätt att använda bevis från andra länder även om dessa framkommit under tortyr.

Utbildningsmöjligheter: Från 5 år till 16 års ålder är grundskolan obligatorisk men många ungdomar slutar redan då. De första sex åren går eleverna i ”Primary School” som är ungefär som Sveriges låg- och mellanstadium. Vid elva till tolv års ålder flyttar eleverna upp till ”Secondary School” som är ungefär som vårt högstadium. De flesta barnen måste byta skola när de skall börja i ”Secondary School”.

Skolåret börjar vanligtvis någon gång mellan andra och femte september. Skolåret består av två terminer. Vid slutet av varje termin får eleverna ett betyg i form av en skriftlig rapport. Det är vanligt att varje skola har sin speciella skoluniform.

Efter ”Secondary School” kan man fortsätta om man vill med något som kallas ”6th Form”, där man studerar sina fyra bästa ämnen under två år. Efter det kan man söka till college, universitet eller andra mer yrkesinriktade högskolor. Det finns mer än 500 högskolor, college och universitet att välja mellan. Dessutom kan vuxna som inte hr fått chansen att vidareutbilda sig ta examen via ”Open University” som är en form av distansstudier med olika program inom radio och TV som komplement till läroböcker och föreläsningar.
Yrkesutbildningen är svår att få och chansen är så pass liten att många inte ens provar att söka, fast den yrkesutbildade arbetskraften är eftersökt. Ungefär en fjärdedel av alla skolor är ”public schools”. Det betyder att de flesta skolorna är privata skolor, ”private schools” och andelen bara ökar. Valet av vilken slags skola man går i hänger till en stor del på vilken slags familj man tillhör och vilken social klass man tillhör i dagens samhälle. Medel- och överklass barn går oftare på privat skolor som kostar en summa pengar och de barn som klassas i underklassen går på de avgiftsfria ”public schools”. De två större partierna, Labourpartiet och Konservativa partiet debatterar ofta om dagens skolsystem, de båda vill höja kvalitén i skolorna och göra det lättare för föräldrar att välja skola, just nu anses det väldigt svårt att höja kvaliteten pga. Att man måste hålla igen på kostnaderna. De mest kända universiteten i Storbritannien är Oxford och Cambridge. 1980 gick endast en av åtta vidare till en högre utbildning men nu ca 20 år senare har det ökat så pass mycket att år 2000 gick minst en av tre ungdomar vidare till en högre utbildning.
Socialtrygghet/Sjukvård: Från en studie i början av 2000-talet på Sheffields universitet i räknades nästan 25 procent av alla hushåll i Storbritannien som fattiga. Det finns avgiftsfri läkarvård men den medicin som kan tänkas behövas kostar och barn, pensionärer och låginkomsttagare får även betala för syntester och tandvård. Väntetiderna till olika behandlingar och operationer är ofta långa och bristen på sjukhussängar har lett till att fler privata alternativ sakta men säkert börjat växa fram. Barnbidrag utges till alla barn tills de har fyllt 16 år och de då har slutat den obligatoriska grundskolan. Mammor har 26 veckors föräldraledighet och kan få upp till 90 procent av lönen under de första 6 veckorna och därefter lägre ersättning de övriga 20 veckorna och om de vill, kan de förlänga föräldraledigheten med 26 veckor till, men då obetalt. Papporna har rätt till två veckors ledighet, obetald.
I Storbritannien har de en öppen syn till abort, förutom i Nordirland där abort är betydligt svårare att få.
Trotts minskad arbetslöshet är fortfarande många britter beroende av bidrag från staten för att klara sin ekonomi men lagarna ska dras åt och det diskuteras nu hur detta skall gå till men målet är att öka antalet arbetstillfällen och minska bidragsberoendet.
Hur jag har g...