Mikroorganismer

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Mikroorganismer


Stafylokocker
Dessa bakterier är en vanlig orsaka till bl.a. sårinfektioner och hud bölder.
Stafylokocker trivs bra i mat och kan ge matförgiftning med diarré och kräkningar.

Streptokocker
Streptokocker orsakar bl.a. halsfluss, öroninflammation och sharlakansfeber. Kan ge reumatisk feber som följdsjukdom. Sprids vanligast med droppsmitta vid hosta, nysningar, kyssar och handslag. Botas oftast med penicillin.

Salmonella
Ger maginfektioner med kraftig diarré. Sprids framförallt via vatten och livsmedel. Förebygg genom god livsmedels- och personlig hygien. Om du har salmonella får du inte, enligt lag, arbeta med livsmedel, barnomsorg eller hälso- och sjukvård. Salmonella måste man anmäla enligt Smittskyddslagen.
De flesta infektionerna går över av sig själva, utan medicinering.

Gonokock
Orsakar gonorré, en könssjukdom som smittar via sex. Botas med penicillin och måste anmälas enligt Smittskyddslagen.

Tuberkel bakterien
Tbc,Tb är vanligast i tredjevärlden, men kan förekomma överallt. Vanligast är lungtuberkulos och den smittar genom att den sjuke hostar upp slem och sprider bakterien i luften så att andra människor andas in den och blir sjuka. Vanligaste symtomen är långvarig feber, långvarig hosta, blodiga upphostningar och avmagring. Smittsamheten avtar efter några veckor med behandling. Behandlingen består av kombinationer av läkemedel i ungefär ett halvt år.

Pneumokocker
Finns 83 typer av bakterien. Vanligaste sjukdomstillstånden är bl.a. lunginflammation, öron- och bihålinflammation. Bakterien bekämpas med penicillin och andra antibiotika. Man kan vaccinera sig mot flera av de vanligaste typerna av pneumokockbakterierna. (Förslag till riksdagen om att införa pneumokockvaccinet till vaccinationsprogrammet för barn och ungdomar.)

Meningokocker
Bakterier som kan ge upphov till epidemisk hjärnhinneinflammation. Förs från människa till människa via droppsmitta. Symtomen liknar de vid influensa och är vanligast på vintern. Botas med antibiotika.

Stelkrampsbakterien (Clostridium tetani)
Bakterien är vanligt förekommande i jord, men finns också i djur och människors tarmkanal, utan att vålla sjukdom. Bakterien tål inte syre därför är det särskilt farligt med djupa sticksår. Bakterien avger, i de djupa sticksåren, ett mycket starkt gift som sprider sig längs nervbanor och med blodet till ryggmärgen, där det framkallar muskelstelhet och kramper. I Sverige vaccineras numera drygt 99% av alla spädbarn och skolbarn mot denna bakterien.

Campylobakter
En bakterie som orsakar mag- och tarmbesvär. Sjukdomen sprids huvudsakligen via förorenade livsmedel så som fågel, fläsk, opastöriserad mjölk och förorenat ...