Haven - Hur mår de egentligen?

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning
Hav är det sammanhängande vattenområde som skiljer våra kontinenter. Haven täcker 70,8 procent av jordens yta och består av omkring 1,35 miljarder kubikmeter vatten. Min problemformulering lyder hur utnyttjar människan haven och hur påverkas haven av vårt utnyttjande? De som är så ofattbart stora och rika är mer sårbara än vad man kan tro. Just nu befinner sig världens hav i kris. Mängder av fisk, fåglar och däggdjur utrotas. Vilka är de negativa effekter som människans utnyttjande leder till och finns det egentligen några positiva? Utan hav inget landliv. Havet är slutstation för nästan allt som kommer i rörelse på vår planet. Det ger oss så mycket liv och trots detta ödelägger vi dem. Vad kan vi göra för att förhindra detta?

Syftet
Syftet med denna uppsats är att försöka förstå hur utsatta haven är och hur allvarlig situation haven faktiskt befinner sig i. Det är dags att inse att det är vi människor som förstör en av våra viktigaste naturresurser och vi måste börja göra något åt saken redan idag.

Metod
Jag har mest använt mig av "Östman P. (2001) Geografi: Människan, resurserna, miljön" samt A. Henriksson (2000) Naturkunskap A. Även nationalencyklopedin och artikelsök på biblioteket och internet. Böcker och läromedel är enligt mig de pålitligaste källorna.

Sammanställning och analys

Medelhavet - ett exempel
Det är många av världens människor som flera gånger per år söker sig till kustmiljön. De är ute efter upplevelser och avkoppling. Något som inte finns på hemmaplan. Salta bad, segling, snorkling, dykning och fiske är målet för miljontals resenärer. Turism kommer i framtiden vara väldigt viktigt för människor som bor nära havet.
Men detta stora intresse för havet har givetvis en baksida. Alla dessa människor skapar ett hårt tryck på naturmiljön. Medelhavets kuster är speciellt är speciellt drabbade. Här är det säkra solchanser och värmen samt kulturen lockar oavbrutet turister från hela världen. Det bor nästan 100 miljoner människor runt Medelhavet och lika många turister besöker området varje år. Floderna som rinner ut i havet för med sig otroligt mycket föroreningar, avloppsvatten, industriutsläpp, gödningsmedel och gifter. Ungefär 75 procent av tätorternas skräp hamnar i Medelhavet. Avfallet är då mycket dåligt renat eller helt obehandlat. Kuststräckorna är skadade över hundratals mil. Av jordens fartygstransporter går nästan en tredjedel av dem över Medelhavet.

Hur vi utnyttjar våra hav
Haven kan förse oss med det mesta vi behöver, livsmedel, råvaror och energi till exempel. Men fisk är ändå det viktigaste vi hämtar från haven. Från 1950-talet ökade all fiskfångst i världen med cirka fem procent per år, från 20 miljoner ton/år till 65 miljoner ton/år vid 1970-talets början.
Enligt beräkningar skulle haven för närvarande kunna ge större delen av världens befolkning en lagom portion av livsviktiga näringsämnen. Idag är var femte människa på jorden beroende av havets proteiner för att kunna överleva. Men fångsterna fördelas väldigt orättvist och det är tyvärr inte till den fattigaste delen av världen som fångsterna går. En fjärdedel av havets fångster används till kycklingar, grisar, nötkreatur. Denna produktion sker till största delen i I-länderna, som också konsumerar nästan allt kött.
Haven bottnar får också alltmer större betydelse. Gas och olja finns det gott om och den senaste tiden har borrtorn byggts upp världen runt. Detta har betytt mycket för kuststädernas ekonomi och levnadsvillkor. I bottensanden finns också flertalet ämnen som är viktiga i bl.a. stål och järn.
Självklart använder vi också vattnet som energikälla. Detta är en förnybar energikälla som ungefär en femtedel av världens elektricitet idag kommer från.
Stora mängder energi utvinns vid havsvattnets ständiga rörelser. Här talar man om tidvattenkraft, vågkraft och termisk energi, vilket betyder att man utnyttjar skillnaden i temperatur mellan havsytan och djupet.

Effkter
Övergödning, överfiske, klimatförändringar, oljeutsläpp, plastsopor, miljögifter, listan på vad vi utsätter våra hav för kan göras lång.
Många lantbrukare använder stora mängder konstgödsel för att sprida över åkrarna. Detta rinner snart ner i sjöar och hav tillsammans med allt regn. Hushåll och industrier släpper ständigt ut farliga ämnen. Reningsverk existerar i och för sig, men dessa är inte alltid alltför effektiva. Trafiken är också en bidragande faktor till övergödning som bland annat leder till syrebrist på bottnar och algblomning. Utsläpp av näringsämnen är ett stort problem.
Efterfrågan på fisk ökar medan allt fler fiskarter blir utfiskade, detta ibland i kombination med svartfiske.
Klimatförändringarna kommer att höja vattentemperaturen och på så sätt också förändra havsnivåer och havsströmmar. Växter och djur är ofta mycket känsliga vilket betyder att vissa arter kommer minska eller helt försvinna. Allt detta kommer att påverka familjer som lever av fiske och vattenbruk. Många fiskesamhällen kommer att få det svårt att fortsätta leva på fisket och förse sina familjer med fisk som mat. På grund av att havsnivåerna höjs kan kustsamhällen komma att flyttas och människor tvingas hitta nya platser att bo och nya sätt att tjäna sitt levebröd på.
Olja kommer ut i vattnet dels genom naturliga utsläpp då olja sipprar upp ur havs- och sjöbottnar, dels genom utsläpp från verksamheter till sjöss eller på land.
Oljeutsläpp i hav och sjöar beror också på gamla oljeläckande fartygsvrak på bottnarna. Det kan också ske olyckor vid kustnära anläggningar, där oljeprodukter hanteras. Vissa fartyg pumpar avsiktligt ut oljerester från maskinrum eller som oljeförorenat barlastvatten. Särskilda mottagningsanläggningar för oljerester finns i många hamnar men dessa används inte alltid. Många utsläpp från fartyg sker också av misstag eller genom slarv.
Orenat eller dåligt renat avloppsvatten och dagvatten från tätorter och industrier är en stor källa till direktutsläpp av oljeföroreningar i hav och sjöar. Hundratusentals ton olja släpps ut årligen och detta genom läckage och spill från kustnära raffinaderier, oljeterminaler, hamnar etc.
I alla tider har sjöfarare bara kastat sitt avfall över bord. Man har tidigare inte trott att det har lämnat några spår efter sig. Men idag vet vi bättre. Vattenlevande djur och sjöfåglar kan fastna och snärja in sig i olika föremål, skada sig svårt och få stora sår eller kanske till och med drunkna eller svälta ihjäl. Djur kan också äta och mata sina ungar med det skräp som faktiskt finns i sjöar och hav. Magarna blir fulla av skräp och detta ger djuren en känsla av mättnad så att de inte letar efter riktig mat, vilket leder till att de svälter ihjäl. Fast avfall är också en källa till spridning av främmande arter - små organismer kan "lifta" med skräpföremål och transporteras vidare till områden de inte skulle kunna nå av egen kraft. Stora mängder skräp och avfall täcker bottnarna. Detta förhindrar och kväver livet på bottnarna.
Miljögifter är ett samlingsnamn på ämnen som har en skadar miljön när de släpps ut. De är giftiga, långvariga, tas upp av levande organismer och har en tendens att snabbt spridas i miljön. Det här gäller både vissa organiska ämnen och vissa oorganiska ämnen, som metaller. TBT är exempel på ett gift som länge har använts som bekämpningsmedel i bottenfärger för att skydda fartyg och hamnkonstruktioner. Också på anläggningar och redskap för vattenbruk och fiske för att skyddas från alger och djur. Detta är givetvis extremt giftigt för dessa organismer, men även för andra växt- och djurarter som till exempel plankton, bottendjur, snäckor och ostron.

Korallrev
Korallrev finns framför allt på grunt vatten i tropiska hav. De behöver tillgång till ljus och plankton. För att dessa små nässeldjur, tillsammans med ett stort antal andra organismer ska kunna bygga upp ett rev krävs mycket tillgång till ljus och plankton samt inte allt för kallt vatten. Korallreven är bland de mest artrika ekosystem som vi har på jorden. Samtidigt är korallreven en av världens mest hotade miljöer. Reven är mycket produktiva och näringen återcirkulerar snabbt men uppbyggnaden av reven är mycket långsammare än nedbrytningen. Många turister blir tagna och imponerade av synen på korallreven och samlar då på sig koraller eller förstör reven med hjälp av sina ankare.
Vissa fiskare som använder dynamit eller gift eller till och med krossat korallrev för att försöka skrämma in olika sorters fiskar i sina nät. På detta har medfört att nästan alla rev inom ett visst område har blivit förstörda.
Då korallrev försvinner minskar produktionen av fisk och skaldjur väldigt snabbt.
Något annat som hotar korallreven är ökningen av havets temperatur.


Åtgärder
Det gäller att vara klimatsmart och bland annat tänka på hur mycket energi man förbrukar, inte äta utrotningshotad fisk och inte slänga skräp i naturen - mycket av det som slängs på land hamnar i haven. Det är viktigt att försöka motverka klimatförändringarna. Ta cykeln istället för bilen, köpa lokalt odlad mat och helt undvika flyget till exempel. Återvinn, använd inte miljöfarliga ämnen och viktigast av allt, försöka påverka och göra sin röst hörd!

Slutsats
Det pågår en hänsynslös jakt på havets tillgångar. Samtidigt minskar dessa och vi utsätter haven för mer än vad de klarar av. Man borde anpassa allt efter vad haven klarar av. Det finns forskare som länge utforskat haven och vet vad som är bäst för dem, varför inte bara följa deras rekommendationer?

Jag tror att folk måste inse hur allvarligt det faktiskt är innan man kan komma till rätta med förstörelsen och nedsmutsningen av vår havsmiljö. Men satsar man på reningsverk med effektiv rening tror jag att bara det skulle kunna göra stor skillnad. Som det är nu släpps föroreningarna ut i havet helt orenade.

Nedskräpning på land, hamnar till stor del i havet så småningom. Även fartygstrafiken är stora bovar i sammanhanget. Enligt havet.nu dumpar fartyg mer än 6,5 miljoner ton plast i havet, varje år. Besättningen slänger helt enkelt sitt avfall i vattnet. Skulle det vara riktigt dyrt att skräpa ner tror jag att folk skulle tänka efter innan de bara lämnade skräp efter sig både på land och från fartyg. Men skeppsbesättningar och självklart andra också borde få lära sig vad konsekvenserna blir för miljön av deras vårdslöshet. Men utan kontroller och höga böter tror jag inte det blir någon betydande skillnad.
Livsmiljön för växter och djur måste verkligen förbättras.

Men att förbättra havsmiljön kommer att ta tid och kanske är det därför viktigt att man väcker intresse och engagemang väcks redan i skolan. Det kanske kunde vara så att man hade någon kurs som rör miljötillståndet i havet för äldre skol- och gymnasieelever.

Politiska beslut är också viktiga, tror jag. Makthavare måste använda sin makt på rätt sätt. Det är de som måste få oss andra att öppna våra ögon, det är de som kan göra sig hörda och verkligen förändra.
Men detta är allas ansvar. Var och en måste dra sitt strå till stacken.

Sida (styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, är en statlig myndighet som lyder under Utrikesdepartementet, UD.) har utarbetat ett marint initiativ. Ett handlingsprogram för långsiktigt hållbar utveckling i världens hav och kustområden. Detta är något som är jättebra. Fler måste engagera sig i frågan och ta initiativ!

Situationen är kritisk. Man måste göra någonting snarast. Vi är så starkt beroende av världens hav, vi har inte råd att fortsätta förstöra dem som vi gör. Troligen kommer utnyttjandet bara att bli värre och värre i takt med vår växande befolkning. Jag tror man måste stoppa fisket på vissa platser och kanske satsa på att odla skaldjur och fisk. Marina reservat kanske skulle kunna vara en annan idé. Naturreserva...