USA - demokratins försvarare?

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Amerikaner talar gärna om den fria världen. Den fria världen kan man, om man erkänner begreppet, med rätta säga att USA tillhör. USA är den fria världens ledare och samtidigt, med en konstitution som bygger på upplysningens idéer från 1700-talet, ett bevis på demokratins underbara styrka. Detta blir alldeles tydligt idag när merparten av världens nationer slutit upp bakom USA för att ge sitt stöd i en kamp mot terrorism och odemokratiska värden.

Talibanregimen i Afghanistan är en omvittnat odemokratisk regim. En regim mot vilken USA idag för en väpnad kamp. Planer för ett kommande styre av landet finns också redan. Ett förslag i detta ämne som vunnit gehör, är att installera den gamle afghanske kungen som statschef, och bygga en samlad demokrati runt dennes person. Här verkar alltså USA onekligen som en demokratins försvarare, amerikanerna är inte ens främmande för att deras egna soldater kan komma att stupa på vägen mot demokrati i Afghanistan. Med detta krig som fond är det därför intressant att konstatera att USA sedan 70-talet och Sovjets invasion av landet, bistått talibanerna med vapen och annat som gjort att dessa muslimska fanatiker kunnat ta makten i landet. Man kan nästan säga att de är en amerikansk produkt. Men idag är det alltså andra visor.

Hur kommer det då sig att några som tidigare får sägas ha varit USAs vänner, idag är den raka motsatsen? Saken är den att problemet med den sittande talibanregimen egentligen inte är att den är odemokratisk. Problemet är att den visat underlåtenhet att samarbeta med USA mot terroristnätverket Al-Quida. För att kunna förhindra att något sådant som hände den 11 september ska kunna hända igen vill alltså USA ha en regering som man kan samarbeta med. En regering som inte upplåter sitt territorium för terroristverksamhet. Det är med andra ord tydligt att USA inte i första hand är intresserat av att försvara demokratin som princip, utan istället av att tjäna sin egen befolknings inte alls principstyrda intressen. Tidigare var talibanerna antisovjet och därmed pro USA, nu betraktas de som pro terrorism och blir därför oundvikligen USAs fiende.

Det finns otaliga exempel på hur USA under efterkrigstiden samarbetat med regeringar och grupperingar som visat sig vara minst lika odemokratiska som talibanerna, allt efter som det tjänat USAs intressen. Det militärstyrda Turkiet är ett exempel. Kurderna utstår fortfarande svåra umbäranden, politisk förföljelse och tortyr frodas i landet. Här har tre militärkupper ägt rum sedan kriget. Det kalla kriget och USAs behov av kontroll över mellanöstern har dock gjort Turkiet till en av USAs nära allierade. Samarbetet är främst militärt. USA finner alltså att man kan samarbeta med denna regim, att den är per definition odemokratisk är av underordnad betydelse, det viktiga är att amerikanska intressen tjänas. Det fruktbärande samarbetet är USAs främsta mål. Det ska naturligtvis sägas att USA i en ge och ta situation som denna påpekar att man inte samtycker med förtryck av delar av den turkiska statens befolkning, men lite görs i praktiken för att försvara principiella demokratiska värden. Rätt framför fel är inget självändamål. Rätt är en bieffekt av amerikansk makt- och profithunger.

Det är som sagt inte svårt att räkna upp exempel på hur USA samarbetat med odemokratiska krafter för egen vinnings skull. Miltärkuppen i Chile på 70-talet är ett slående exempel, Chile har också för USA spelat en roll i Sydamerika, liknande den Turkiet spelat i mellanöstern. Om det någon gång verkat som om USA istället stridit för demokratin som princip, vilket man skulle kunna tänka sig i fallen med exempelvis de nutida förhållandena till Kuba eller Nordkorea, handlar det nog istället om rester från det kalla kriget och prestige. Dessa två länder betyder ju...