1700-talets hygien

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning
När man ser alla de stora tavlorna på de vackra människorna från 1700-talet kan man lätt tro att människorna levde lätta och problemfria liv. Deras kläder, hy och hår ser ut att vara perfekta. Trots allt detta vackra som människorna på den tiden omgav sig av, var hygien särskilt högt upp på att göra listan. Faktum är att det fanns de som ansåg att man blev sjuk om man tvättar sig för mycket. Hur kom det sig att männen och kvinnorna på den här tiden sminkades så extremt? Varför tvättade man sig inte oftare? Hur luktade det egentligen i adeln bland de vackra människorna? Hur mådde de egentligen på grund av sin hygien?

Uppsatsen
Att man började med vitsminkning och peruker berodde på att Adeln ville ha en distans till de fattiga och solbrända bönderna. Att vara solbränd var följden av att man var tvungen att arbeta utomhus oavsett väder, vilket ansågs ofint. Därför blev det följdaktningen fint att vara blek, det visade att man var för fint för sådant arbete, att man kunde sitta i skuggan och se på. Tanken var att sminket skulle skimra som pärlemor, men sminket gjorde en inte så vacker som det egentligen borde. Det var oftast mycket giftigt på grund av bl.a. bly och arsenik. Det var inte bara ansiktet som sminkades utan också ned på halsen och bröstet. Sedan fick det tjocka lagret med giftigt smink sitta kvar i flera veckor, ibland månader, beroende på hur länge det höll. Detta gjorde att människorna som använde sminket fick många problem, ögonen inflammerades, tänder lossnade och föll ut, många fick andningssvårigheter och det fanns till och med folk som dog på grund av förgiftning.

Att tvätta sig var inte något man gjorde dagligen, inte ens veckovis. Det var något man kanske kunde göra någon gång om året när man ville vara extra fin. Om man tvättade sig så var det mer troligt att man torrtvättade sig, man tog en torr trasa och gnuggage bort smutsen. Detta gjordes även bara på de ställen av kroppen som var synliga. Att man inte använde vatten berodde på att många trodde det var något farligt, att vattnet kunde komma in i kroppen och mjuka upp den, så att den till slut ruttnade. Därför användes Parfym istället mycket, inte bara för att det luktade gott utan också för att det ansågs ha en hygieniskverkan. Detta kan förklara varför man inte tvättade sig så ofta. Om man hade tänder kvar i behåll så var det inte mycket man gjorde för att ta hand om dem. Munnen sköljdes med vatten eller så gned man en linneduk mot tänderna. Det fanns tandpulver som man gnodde tänderna med, det kunde bestå av brända brödsmulor, aska eller snus.

Att klä sig var inte lätt, för att få på sig korsetten var man tvungen att få hjälp av kammarjungfrun. Detta kunde ta några timmar, bara att snöra den. För att tyget inte skulle gå sönder syddes valben eller metall in i tyget. Klänningarna som kvinnorna bar bestod av många tyger och ställningar som formade dem till rätt utseende. Kläderna tvättades aldrig.

Dåliga lukter ansågs vara farliga och kunde sprida sjukdomar med sig, där parfymerades det mesta på 1700-talet. Allt ifrån näsdukar och lädervaror till Perukerna och håret som smörjdes in med Pomada, som bestod av antigen olja, märg eller grädde, Pomadan bestod ju bara av färskvaror så det tog inte så långt tid fören den härsknade och började lukta illa. Därför var fettet som blandades in parfymerat, detta skulle dölja den härskna lukten. Trots all denna parfymering så måste det har luktat mycket illa när det samlades många människor på T.ex. en maskeradbal. Värmen som steg från de många svettiga och smutsiga människorna där måste ha varit outhärdlig, samtidigt som alla hade starka och många parfymer på sig.

Sammanfattning
Att man sminkade sig vitt, kläddes i korsetter och parfymerade allt i sin väg var ett avståndstagande från de arbetande bönderna som var solbrända och av att vara ute i ur och skur.

Hur kom det sig att männen och kvinnorna på den här tiden sminkades så extremt? Varför tvättade man sig inte oftare? Hur luktade det egentligen i ...