ADD en undergrupp til ADHD

36 röster
125934 visningar
uppladdat: 2008-05-27
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Sammanfattning


Jag har valt att skriva om ADD som är en undergrupp till ADHD. Jag tänker ta upp skillnaderna mellan diagnoserna och även autism, eftersom i vissa fall kan symptomen på autism och ADHD förväxlas. Syftet är att skapa förståelse för ADD. Allt fler barn diagnostiseras idag med ADHD. Det beror troligtvis på att funktionshindret ADHD på senare år studerats i större omfattning, vilket nu leder till att kunskapen ökat inom sjukvården samt hos föräldrar och lärare.



Innehållsförteckning

1. Inledning
2. Bakgrund
2.1 Faktabeskrivning autism
2.2 Faktabeskrivning ADHD
2.3 Skillnaderna mellan ADHD och ADD
3. Syfte
4. Metod
5. Resultat
6. Diskussion/slutsats
Källförteckning

1.Inledning

ADD (Attention Deficit Disorder) är den ouppmärksamma formen, utan hyperaktivitet.
En del har snarare lägre aktivitetsnivå än normalt. I klinisk praxis och vardagslag används därför ibland termen ADD (Attention Deficit Disorder) eller AD(H)D för att karakterisera den grupp som har huvudsakligen uppmärksamhetsproblem enligt ovan men som inte är hyperaktiva/impulsiva. Barn som har mest av den ouppmärksamma formen av ADHD dagdrömmer och har svårt att fokusera, har ofta svårt att organisera sina uppgifter eller aktiviteter, följer ofta inte givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter (beror inte på trots eller på att personen inte förstår uppgifterna) .


2.Bakgrund


2.1 Fakta beskrivning autism


Autism är ett allvarligt funktionshinder som beror på en medfödd eller tidigt förvärvad hjärnfunktionsstörning. I Sverige föds årligen cirka 100 barn med autism, de flesta av dessa är pojkar. Autism förekommer ofta, men inte alltid, tillsammans med andra funktionshinder som förståndshandikapp, epilepsi, syn- och hörselskador. Personer med autism har stora svårigheter att bearbeta och förstå information så att de får helhet och sammanhang i sina upplevelser. De har också bristande förmåga att förstå och leva sig in i andra människors tankar, känslor och behov. Barn med autism har ofta ett begränsat register av beteenden, intressen och aktiviteter som de ägnar sig åt på ett upprepat och enformigt sätt. Exempel på detta är att intensivt ägna sig åt aktiviteter som att snurra på en leksaksbils hjul eller rada upp alla leksaker efter varandra om och om igen men inte leka spontana och varierade låtsas- och rollekar.

I vissa fall kan symptomen på autism och ADHD förväxlas. De första symptomen på autism kan vara att ett barn i småbarnsåldern är extremt överaktivt och har ett oorganiserat beteende. Det är symptom som också är vanliga hos barn med ADHD i denna ålder. Därför är det inte ovanligt att små barn med autism bedöms ha ADHD. Men om barnet har autism blir de svårigheter som är typiska för autism med tiden allt tydligare. Med tidig, väl planerad och tillrättalagd undervisning kan personer med autism trots sina svårigheter göra framsteg. De kan genom olika former av kommunikation lära sig både att bättre förstå sin omvärld och människorna i den och att själva göra sig förstådda. De flesta kan lära sig att klä sig, äta, sköta sin hygien, klara enkelt hushållsarbete osv.



2.2 Faktabeskrivning ADHD

Det har funnits många benämningar på barn som har uppmärksamhetsstörningar
och svårigheter med att kontrollera impulser och aktivitetsgrad.
ADHD är den idag mest använda benämningen. Det är den oftast identifierade
diagnosen för beteendeproblem i barndomen. ADHD är en förkortning
av engelskans ” attention deficit hyperactivity disorder” vilket brukar
översättas med ”uppmärksamhetsstörning med överaktivitet”. Ungefär tre till
sex procent av alla barn i skolåldern beräknas ha ADHD. Det är två till tre
gånger vanligare hos pojkar än flickor. Ursprungligen beskrevs ADHD
hos barn. Idag vet man att ADHD också finns hos ungdomar och vuxna.

På senare tid har ett växande intresse riktats mot utformning och
effekter av olika stödåtgärder och behandlingsmetoder. Även kunskapen
om att ADHD inte ”växer bort” är relativt ny. Det gör att det i dagsläget
inte finns lika mycket forskning om verkningsfulla insatser vid ADHD hos
vuxna. Enligt DSM-IV finns det tre olika undergrupper av ADHD:
ADHD med i huvudsak uppmärksamhetsstörning
ADHD med i huvudsak hyperaktivitet/impulsivitet
ADHD med en kombination av båda, dvs. ADHD av kombinerad typ.

2.3 Skillnaderna mellan ADHD och ADD

För diagnosen ADHD med hyperaktivitet/impulsivitet krävs enligt DSMIV
att minst sex av följande kriterier är uppfyllda:
a) har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter eller kan inte sitta
still
b) lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där personen
förväntas sitta kvar på sin plats en längre stund
c) springer ofta omkring, klänger eller klättrar mer än vad som anses
lämpligt för situationen (hos ungdomar och vuxna kan det vara begränsat
till en subjektiv känsla av rastlöshet)
d) har ofta svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla
e) verkar ofta vara ”på språng” eller ”gå på högvarv”
f) pratar ofta överdrivet mycket
g) kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt
h) har ofta svårt att vänta på sin tur

För diagnosen ADD med uppmärksamhetsstörning krävs enligt DSMIV
minst sex av följande symtom:
a) är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbete, yrkesliv
eller andra aktiviteter
b) har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar
c) verkar ofta inte lyssna på direkt tilltal
d) följer ofta inte givna instruktioner och misslyckas med att genomföra
skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter (beror inte på trots eller på
att personen inte förstår instruktionerna)
e) har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter
f) undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver
mental uthållighet (t.ex. skolarbete eller läxor)
g) tappar ofta bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter (t.ex.
leksaker, läxmaterial, pennor, böcker eller verktyg)
h) är ofta lättdistraherad av yttre stimuli
i) är ofta glömsk i det dagliga livet.
Skillnaderna mellan ADHD och ADD är väldigt tydliga, som natt och dag.



3.Syfte

Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om ADD, som är mycket vanligare än vad man förr trodde.


4.Metod

Jag har sökt efter information på Internet bara, eftersom det inte finns speciellt mycket litteratur om bara ADD.


5.Resultat


Ångest, depression och tvångssymtom
Det är mycket vanligt att barn och ungdomar med ADD är ängsliga, osäkra och saknar tilltro till sin förmåga. En del döljer det genom en tuff framtoning medan andra är tillbakadragna och ledsna. Några har korta perioder av nedstämdhet medan andras sinnestämning nästan ständigt präglas av depressiva känslor. Vissa utvecklar en egentlig depression. En del barn med ADD upplever stark oro eller till och med ångest inför vissa företeelser, som t.ex. att gå till skolan. Depression hos barn tar sig andra uttryck än hos vuxna vilket gör att deprimerade barn ofta blir missuppfattade. Depression hos barn visar sig ofta som ett ledset och irriterat humör och ointresse för sådant som tidigare varit lockande. Dåligt humör, olust, ilska vid små motgångar och protester kan vara tecken på att barnet är deprimerat.

Det är också möjligt att trots och uppförandeproblem kan vara en del av ADHD-bilden. Oavsett uppkomstmekanismer är det angeläget att vid varje utredning av ett barn med ADHD analysera om barnet också har andra problem. Förekomst av sådana har stor betydelse för behandlingens inriktning.


Troliga orsaker till ADD
Vetenskapliga familje-, adoptions- och tvillingstudier har under de senaste
årtiondena visat att det finns en hög grad av ärftlighet vid ADD. Ärftligheten förmedlas via vissa gener. Generna kontrollerar de signalämnensom överför information mellan hjärnans celler. Brist på vissa av dessa eller nedsatt verkan av dem i vissa delar av hjärnan ger förändringar av psykologiska/kognitiva funktioner som t.ex. kan innebära att barnet inte
kan reglera sitt beteende. Det leder i sin tur till de typiska symtomen på ADD i form av rastlöshet, uppmärksamhetsproblem och impulsivitet.
Men hjärnans utveckling påverkas förstås också av upplevelser och erfarenheter.
Både arv och miljö spelar således roll för hur problemen vid ADD kommer till uttryck. Sedan länge har man känt till att barn som varit med om komplikationer under graviditet, förlossning och nyföddhetstid oftare än andra barn har neurologiska avvikelser, inlärningsproblem och beteendeproblem. Studier av vilka belastningar som barn med ADD haft tidigt i livet visar att det någon enstaka gång handlat om en dramatisk faktor som t.ex. en hjärnblödning.
Oftare handlar det om tecken på bristande syre- eller näringstillförsel till fostrets hjärna, för tidig födsel och låg födelsevikt. Det finns ett samband mellan alkoholmissbruk under graviditeten och uppkomsten av ADHD-liknande symtom hos barn. Mödrar som röker under graviditet får oftare än andra mödrar barn med ADHD men förklaringen till detta är inte klarlagd.

Behandling för barn med ADD
Det finns sedan lång tid erfarenheter av behandling med läkemedel som kan, om inte bota så i varje fall mildra svårigheterna vid ADD. De som visats ha bäst effekt och samtidigt har relativt få biverkningar är de som benämns centralstimulantia (med läkemedelsnamn som Ritalin, Amfetamin). De påverkar signalsubstanser (framför allt dopamin och noradrenalin) i hjärnan. Centralstimulantia förbättrar koncentrationsförmågan och minskar överaktivitet och impulsivitet. Därigenom förbättras barnets sätt att fungera.
Samvaron med andra underlättas och misslyckandena i vardagen blir färre.
Barnet har också lättare att klara skolan. Dessutom tycks medicinen förbättra kognitiva funktioner som att tänka ut lösningar på problem. Den förbättrar också finmotoriken och minskar humörsvängningar. Effekten av centralstimulantia på barn med i huvudsak uppmärksamhetsproblem är mindre väl dokumenterad. Andra saker man kan göra för att underlätta för personer med ADD är:
• Behov finns av olika hjälpmedel för att organisera/planera vardagen. Tex. påminnare, almanacka och ”kom ihåg tavla”.
• Vissa personer har stort behov av påputtning (starthjälp) för att t ex komma igång med sysslor eller få ett ärende gjort.
• Lägga in täta raster för att kunna bibehålla koncentration vid t ex arbets- och skoluppgifter.
• Hjälpa till att hitta fungerande rutiner. Exempelvis kan det vara ett städschema eller att ha bestämda platser för saker och ting t ex post.
• Vid information: Ge både muntliga och skriftliga instruktioner.
• Ge stöd i att beräkna tid. – Vad är rimligt att hinna med under en halvtimma?
• Stöd personen genom att göra saker tillsammans. Detta hjälper honom/henne att få saker gjorda och skapa rutiner.

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: ADD en undergrupp til ADHD

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2009-11-24

    Tack det var intressant!

  • Inactive member 2010-02-14

    Jättebra id´e till ett studiearbete. Mycket bra kopplingar mellan olika diagnoser av lite samma karaktär(även fast dem kan vara väldigt olika). Sammanfattande och bra text. Förstår min egen problematik bättre nu och har fattat att jag har ADD. Jag har tidigare varit lite nyfiken att förstå psykiska sjukdomar/ mental funktionsnedsättning, men känt att jag ändå är för "normal" för att karaktäriseras som ADHD eller depresiv människa och känner igen vissa drag hos autism. Tack!

  • Inactive member 2010-03-20

    Tack för en informativ och tydlig beskrivning av ADD och vilken hjälp man kan ge. Det var mycket värdefullt att få läsa denna uppsats. Den för kunskapen om ADD framåt i Sverige. Tack så mycket!

  • Inactive member 2010-10-24

    Tack för viktig intressant läsning :) ! Som du mycket riktigt påpekar är det svårt hitta info om enbart ADD! "Slutvinjetten" på din uppsats; det här med att du tar upp Einstein; smart och jättefint!

  • Inactive member 2010-11-15

    Bra med inf. om ADD. Viktigt at även visa att barn ofta kompenserar sina svårigheter med possitiva beteenden. Tex kan en person med ADD vara enormt empatisk, kärleksfull, stor djurvän, filosofisk, fantasifull, rättvisetänkande, naturintresserad , barnsliga i possitiv bemärkelse osv. Det är tyvärr mer fokus på avikelser från normalkurvan, istället för att focusera ligga på de possitiva möjligheter dessa barn, ungdomar, vuxn kan ge i samhället, Ibland är det viktigt att analysera samhällets sätt att bedömma, reglera normkurvan. Det är som sagt var i mötet med sin omgivning som brnet , ungdommen blir funktionshindrad. Omgivningens osynliga förväntningar, regler bör lyftas fram och analyseras. Så jag ser fram emot att ämnet utvecklas i ett steg till. Tack för ditt arbeta , det behövs .

  • Inactive member 2010-11-30

    Tack så mycket! Jag har en son som genomgår en utredning med ev. ADD diagnos. Mycket bra information fick jag av ditt arbete.

  • Inactive member 2011-01-10

    Detta var en bra uppsats och jag blev mer övertygad om att min son har ADD.Frågan är om han blir hjälpt av en diagnos eller blir han bara "stämplad" och kommer att känna sig utanför?

  • Inactive member 2011-02-08

    Tack för bra läsnings material, misstänkt ADD hos min lille son och fick mer eller mindre bekräftelse på att det är det nu.

  • Inactive member 2011-03-28

    Hej, intressant läsning, det finns en sida där man kan testa sig http://www.oneaddplace.com/add-test.php Jag har precis rätt ut att jag lider av ADD. det tog bara 33år. Jag kan ju säga att det inte har varit lätt, man leker med tanken hur det hade varit om jag vetat tidigare...

  • Inactive member 2012-01-09

    Tack för intressant läsning. Har oroat mig för min dottet ett tag nu och sökt runt lite på nätet. Detta som du skrivit var enkelt,lättläst och begripligt.Till skillnad mot mycket annan info man läst...försökt läst.... Kanske kan det vara ADD, vi ska utreda. Bra info. Tack

  • Inactive member 2012-01-26

    Jag har själv ADD och jag har reagerat på att det i princip bara står om adhd på nätet vilket gör att jag gläds åt att du skrivit om just add och skillnaderna mellan diagnoserna. Jag fick min diagnos sent (så sent som i åk.8!) och har hakat efter i skolarbete och haft dåligt självförtroende då jag kämpat men inte fått de resultat som förväntats av mig på den tid som sagt. Idag äter jag Concerta 54 mg och känner mig mycket nöjdare med mig själv, jag känner att jag inte tappar fokus och min tidsuppfattning är mycket mycket bättre med medicin. Jag gick från IG till VG i matematik då jag fick den tid, förståelse och hjälp jag behövde i gymnasiet! Jag är lite seg men jag har en förklaring och jag vet att fler har precis samma problematik som mig :) Snart kanske jag själv lägger upp en text om ADD! :)

  • Inactive member 2012-06-05

    Hej TACK SNÄLLA!!!Om du visste vad denna text betyder för mig! Har en son som är 9år och kämpat för honom sedan han var 3år och ingen har lyssnat,,, Haft ett helvete i skolan då läraren hans försöker få hans koncentrations problem till att komma hemifrån,,, Hemma är det jätte bra och han somnar kl halv nio och vaknar utvilad men hela tiden vill läraren leta fel och finna orsaker till att han inte kan fokuser,,,, Istället för att hjälpa han och inse att han har svårt med koncentrationen! Efter att ha armbågat mig fram i 2 år nu så har jag ÄNTLIGEN kommit en bit på vägen och nu kommit till slut skedet där utredning ska göras på BUP! Allt du skriver stämmer på min son och det känns så skönt att få det i skrift! Detta ska jag skriva ut och ge till läraren på vårt möte på fredag som jag mått jätte dåligt över! Min son mår jätte dåligt för tillfället, han känner sig värdelös och tycker inte att han passar in och detta vill man få till att det kan bero på hem miljön (BARA läraren som tror det) Men hemma är han ett helt annat barn harmonisk glad kärleksfull och vi ger han massa bekräftelse och kärlek heeela tiden! TACK igen detta betyder massor för mig! Ska även skriva ut till hans pappa som inte riktigt vill se att hans pojk har svårigheter,,,, TACK TACK TACK

  • Inactive member 2012-11-16

    Tack för bra information. Min son fick diagnosen ADD i veckan. Vi har förstått att han hade problem i skolan sedan han gick i femman. Först nu i nian efter år av möten och diskussioner som inte lett någon vart har vi fått en diagnos av BUP. Det känns skönt att få reda på varför men ändå osäkert om HUR man skall hjälpa sonen i skolan. Har de ens kuskaper om denna diagnos? Det känns inte så efter allt som varit men nu har vi i alla fall möjlighet att få "rätt" hjälp känns det som. En start på en ny väg att gå i sitt förhållande till sig själv.

  • Inactive member 2013-03-23

    Jätteintressant, fick min ADD diagnos för tre månader sedan och går sista året i gymnasiet, blir glad av att läsa i kommentarerna där föräldrar tar tag i det med sina egna barn. De två första åren av gymnasiet hade jag IG/G i allting, men nu i trean av gymnasiet då jag fått visa min kunskap på mitt sätt, studera på mitt sätt, jag ligger nu på VG/MVG i nästan allting! Har även gått igenom perioder då jag mått dåligt pga att jag ifrågasatt min "smarthet", jag önskar verkligen att jag vetat för länge sedan vad jag vet nu, hade underlättat mitt liv, nu- och framtid, otroligt mycket!

Källhänvisning

Inactive member [2008-05-27]   ADD en undergrupp til ADHD
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=10026 [2019-05-27]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×