Utbrändhet bland svenska alpina tränare, finns det? : Vad ska kunna göras för att förbättra tränares arbetssituation?

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av utbrändhet och utbrändhetssymptom bland alpina tränare i Sverige. Studien skulle också utreda vilken betydelse arbetsplatsen har för risken att utveckla utbrändhetssymptom eller att bli utbränd. Hur tränarkåren anser att deras arbetssituation skulle kunna göras bättre kommer också att belysas.Metod: Deltagarna i studien var alla alpina tränare som är heltidsanställda i Sverige. Totalt antal deltagare i studien var 28 stycken. Av dessa jobbade 13 tränare på skidgymnasium, 4 stycken jobbade på skidhögskolor och 11 stycken tränare arbetade inom SSF (Svenska Skidförbundet). För att mäta utbrändhet valdes mätinstrumentet MBI (Maslach Burnout Inventory). För att mäta hur tränarna mår skickades KSQ (Karolinska Sleep Questionnaire) med som mäter sömnvanor, RPWB (Ryff´s Psychological Well-Being scales) mäter välbefinnande, EI (Emotionell Intelligens) mäter känslomässigt hur människor mår och även andra mätinstrument medföljde. Svaren sammanställdes genom frekvenssammanställningar och innehållsanalyser. Även personliga intervjuer gjordes för att bättre utreda tränares arbetssituation.Resultat:Resultaten visar utifrån MBI-instrumentet att genomsnittet på utbrändhetsdimensionen känslomässig utmattning har ökat från 2004 till 2005 (18,2-24,3). Vid närmare analyser visar det sig att 42% ligger högt på utbrändhetsskalan för år 2005 och är således i riskzonen för att utveckla utbrändhet. Av dessa 42% var det 18% som också låg högt år 2004. Skillnader mellan grupperna var bla. att utav de som låg högt på MBI skalan på den känslomässiga utmattningen så arbetade 55% inom SSF och 33% arbetade på skidgymnasier eller skidhögskolor. Även nätter borta skiljde sig åt där SSF-gruppen var borta minst 120 dagar per år och den andra gruppen var borta som mest 120 dagar per år. Även nedlagda arbetstimmar var olika där anställda på SSF under en period med mycket arbete jobbade i snitt 84,6 timmar/vecka och den andra gruppen jobbade 67,7 timmar/vecka.Diskussion: Studien tyder på att huvuddelen av de svenska tränarna mår bra men att cirka 40% ligger i riskzonen för att utveckla utbrändhet. Orsaker kan vara dessa individer arbetar för många timmar och återhämtar sig därför dåligt. Anställda inom skidförbundet verkar li...