Vitryssland

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Huvudstad: Minsk, som hade 1,7 miljoner invånare 1995.
Invånarantal: 10,2 miljoner i hela landet (2000), vilket motsvarar 50 invånare/kvadratkilometer.
Yta: 207600 kvadratkilometer, dvs. halva Sveriges yta
Nativitet: -0,9% (1996)
Mortalitet: 1,3% (1996)
Naturlig folkökning: -0,4% (1996)
Folkgrupper: 78% är infödda vitryssar, 13% är ryssar och 4% är polacker.
Religion: 60% av befolkningen tillhör den rysk-ortodoxa kyrkan, och 10% är romerska katoliker.
Förväntad livslängd: 68,1 år
Läs- och skrivkunnighet: 97, 9%
Skolplikt: Mellan 7-17 års ålder.
BNP/invånare: 950 US dollar (1999)
Medeltemperatur: Ca -5°C i januari, och +19°C i juli.
Medelnederbörd: Mellan 560-660 mm/år i huvudstaden Minsk.

Vitryssland ligger i de östra delarna av Europa, och gränsar till Polen, Ukraina, Ryssland, Lettland och Litauen. Landet ligger inte i förbindelse med havet.
Det är ett kalltempererat lövskogsklimat, och ett inlandsklimat med sina typiska varma fuktiga somrar, då det regnar som mest i jämförelse med resten av året, och kalla vintrar. Klimatet är därför ganska kontinentalt.

Landytan i Vitryssland är flack, vilket beror på berggrundens ostörda sedimentlager. Förutom denna berggrund finns lösa avlagringar från kvartärtiden, som består av grus, sand, morän och lera. Landet ligger även i de äldre glaciala avlagringarna. I norr finns det en del moränryggar, och området där är avvattnat av floderna Dvina och Njoman. Vitryssland har mycket slättlandskap med ett högland som sträcker sig diagonalt från väster till öster, som heter Vitryska Bergåsen. De mellersta delarna av landet, som är slättlandskap, är relativt bördigt.

Om man generaliserar så är det ganska kulligt i norra delarna av Vitryssland och mest slättland i södra delarna. I söder finns det också gott om träskmarker och sumpmarker, mest kring bifloden Pripjat som går som en halvmåne genom södra Vitryssland ner genom Ukraina och ut i Svarta Havet. Kring floden Pripjat finns det inte bara träskmarker utan även många mindre sjöar, ca 11000, men det finns över resten av landet också en hel del småsjöar.

Växtlivet i Vitryssland är rikt, mest i fråga om skog. Cirka 1/3 av Vitrysslands yta är obebyggd skogsmark, mest bestående av alm, bok, ek och lind. Men i norr finns det en hel del barrträd också. Eftersom det är gott om våtmarker i Vitryssland är vattenväxtlivet också rikt. Även om de flesta vattenväxter som växer där finns i andra delar av östra Europa så finns det talrika arter som är vanligast i just Vitryssland, till exempel fjädergräs, finskt myskgräs och sammetsvide.
Djurlivet består mest av älg, kronhjort, dovhjort och vildsvin, men det häckar omkring 220 arter av fåglar i landet.

Vitryssland är inte så rikt på naturtillgångar, men de få de har är bland annat torv, kalium och några få fyndigheter av mineraler som också kan göras där. Torven de har från landets naturtillgångar och den som de själva importerar används till husuppvärmning och bränsle i kraftverk.
Idag importerar man 90% av energin i Vitryssland, som mest är naturgas. Vad som är stort i Vitryssland inom naturtillgångsproduktionen är deras två raffinaderier där de tillverkar petroktaniska produkter, men just nu är produktionen inte så hög, vilket beror på miljöskäl. Man producerar också kaliumkarbonat.
För att kunna försörja industrin med energi, skickas det energileveranser från Ryssland, vilket har gjort Vitryssland väldigt skuldsatt. Ungefär 1/3 av arbetskraften i Vitryssland är centrerad i industrierna.
Det blev tufft för Vitryssland efter Sovjetunionens uppbrott eftersom Vitryssland var ett av rikaste delrepublikerna, och de behövde exporten österut de hade fört tidigare. Men landet har utnyttjar hamnar i polen och Litauen för sin sjöburna handel, vilket har hjälpt dem lite på traven efter uppbrottet av Sovjetunionen. Industrin i Vitryssland är väldigt välutbyggd, och de tillverkar till största delen maskiner, datorer, traktorer, tv-apparater, motorcyklar och radioapparater. Industrin är huvudsakligen centrerad i Minsk.

1/5 av arbetskraften finns i jordbrukssektorn. 80% av den odlingsbara marken är statligt eller kooperativt ägd, men ½ av all spannmål kommer från privata jordar. Boskapsskötseln tar upp ungefär 40% av jordbruksinkomsterna, men under de senaste tio åren har boskapsskötseln minskat, och odlingarna har blivit alltmer avgörande. Men det har också varit torka och stigande priser som har inneburit att odlingarna och dess produktion också har minskat. Efter Tjernobylolyckan 1986 har 20% av odlingsmarkerna blivit obrukbar, vilket också har slagit jordbruket hårt.
Det som de odlar mest inom jordbruket är spannmål, lin, sockerbetor, potatis och trädgårdsprodukter. Inom boskapsskötseln är mjölkproduktionen och svinaveln störst.

Transporten i Vitryssland är mycket bra. Vägnäten är välfungerande i både östlig och västlig riktning, och järnvägarna är också i gott skick. Transportmöjligheterna för ett land som Vitryssland är mycket viktiga eftersom landet är så pass isolerat, med länder runtomkring sig, och utan direkta havsförbindelser, borträknat från hamnarna i Polen och Litauen. Men många av floderna som finns i landet kompenserar det stora transportnätet av vägar och järnvägar.

Sedan 1991, då Vitryssland blev självständigt, har samhället präglats av strejker och politisk oro. Ibland har det förvärrats och 1996 slöt Vitryssland ett fördrag med Ryssland, som innebär en ekonomisk union länderna emellan. Men en stor del av Vitrysslands befolkningen tycker detta är dåligt eftersom det kan ses som en fortsättning på den tidigare sovjetiska kontrollen, och att det stoppar den nationella självständigheten som Vitryssland eftersträvar idag.

Vad som har slagit Vitryssland väldigt hårt är Tjernobylolyckan som har förstört mycket odlingsareal, och 100 samhällen har evakuerats för all framtid. År 1995 evakuerades 120 000 vitryssar från sina hem. 70% av det radioaktiva nedfallet hamnade i Vitryssland, och effekterna på miljön är oöverskådliga. Radioaktiva ämnen finns fortfarande i grundvattnet, jordbruksmarken och i boskapen. Åren efter lyckan lades 14% av stadsbudgeten på försök till mildring av de radioaktiva ämnenas förstöring för landet och dess invånare. Men det kommer behövas mycket mer än så.



Slutsatser som jag kan dra är att Tjernobylolyckan har förstört otroligt mycket för ett land som har så pass god potential att bli ett av de främsta länderna i Östeuropa. Förutom att utveckla landet industriellt, satsa ännu mer på utbildning och låta landet ha sina utveckling måste man ständigt övervaka och försöka mildra på radioaktiviteten som råder i landet. Detta gör att Vitryssland kan komma back i utvecklingen på lång sikt. Men naturligtvis behöver det inte bli så.
Vitryssland importerar mycket av sin energi, vilket är ett tecken på överskriden bärkraft, men annars är landet välutvecklat för att vara ett östeuropeiskt land. Läs- och skrivkunnigheten är hög, och spädbarnsdödligheten är låg, vilket är positivt.
Nativiteten är kanske lite för låg, men jag tror att detta också kan också bero på Tjernobylolyckan. Eftersom de radioaktiva ämnena finns i grundvattnet och i kreaturen så får människorna i sig det, vilket kan komma att skada fostret, och därför väljer de att inte föda barn.
Något som inte heller är bra för Vitrysslands utveckling är det fortsatta nära samarbetet med Ryssland som inte verkar vara speciellt bra. Folket tycker inte detta är positivt. Istället bör man borde istället försöka värna om sitt land på ett bättre sätt. Men å andra sidan så gynnar fördraget med Ryssland det vitryska folket, eftersom de behöver den ekonomiska tryggheten och energileveranserna från Ryssland. Man borde kanske ta stegen gradvis.

Om man sammanfatta...