Andning och utsöndring

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Vårt liv börjar och slutar med ett andetag.
Det finns två livsavgörande faktorer. Det ena är vatten och det andra är andning. Vi överlever ca. 40 dagar utan mat, ca 8-10 dagar utan vätska och 4-5 minuter utan att andas.
För att alla celler i kroppen hela tiden ska fungera måste det få syre, till bl.a. att förbränna födan. Då måste blodet passera lungorna, där de röda blodkropparna tar upp nytt syre och avger koldioxid.

Anatomi och funktion:
Först kommer luften in igenom näsan (näshålan) eller munnen (munhålan). I näshålan genomgår luften en slags rening, den blir lagom varm och fuktig, för att anpassa de känsliga lungorna.
Smutsen som luften för med sig fastnar på slemmet som sitter i luftvägarna och när man hostar, harklar eller snyter sig, så transporterar man bort smutsen.
Sedan passerar luften struphuvudet, där stämbanden sitter, luftstupen och bronkerna. Det är luftstrupens översta del som bildar struphuvudet, det består av fem broskstycken. Med det största som är sköldbrosket, även kallat "adamsäpplet".

Luftstrupen fortsätter neråt och delar sen upp sig i de två bronkerna, som leder ner i varsin lunga. De två lungorna ligger på var sin sida i brösthålan som också innehåller hjärtat, stora blodkärl, luftstrupen och matstrupen.

Rören blir allt finare och tunnare och är tillslut helt utan broskringar.
Bronkerna delar sen upp sig i ett antal luftrör som leder ner i lungblåsorna (alveolerna), som sitter i klasar, och där sker gasutbytet. Blåsan består av en ytterst tunn vägg (0,001 mm), arean av den fuktiga ytan i alla lungblåsor är ca 75 m2, vilket ger ett effektivt gasutbyte. På utsidan sitter ett nät av kapillärer (blodkärl).
Syret strömmar genom väggen och till de röda blodkropparna som för syret till kroppens alla celler. En del celltyper överlever inte ens i ett par minuter om de skulle få syrebrist. Känsligast är nervcellerna i hjärnan. Koldioxiden åker under tiden ut ur blodet och med utandningsluften.
Inandningsluften består av 21% syre och 0,04% koldioxid, medan utandningsluften består av 16% syre och 4% koldioxid.
Lungfunktionen hos friska varierar beroende på ålder, längd och kön.
I takt med att barn växer ökar lungvolymen och är som högst kring 20-25 års åldern.

En person i vila andas 12-14 gånger i minuten och tar varje gång upp cirka 500 ml luft. Men bara 350 ml når lungblåsorna. Resten stannar i det så kallade "döda rummet" dvs i näshålan, svalget, struphuvudet, luftrören och bronkerna.
Under fysiskt muskel arbete kan andnings upptagningen ökas från 6-7 liter i minuten till 100-120 liter i minuten. Tränade unga män kan vid maximalt arbete komma upp till ca 200 liter i minuten.

Varje lunga omges av en lungsäck som består av en hinna. Hinnan är fäst på insidan av bröstkorgen och vid mellangärdes muskeln. Hos en vuxen väger lungorna tillsammans 800-1000g, den högra ca 100g mer än den vänstra.
Det är med mellangärdets muskler och muskler mellan revbenen som gör att vi kan andas, eftersom lungan saknar egna muskler. Luften sugs in när revbenen höjs och mellangärdet sänks, vi andas in, när sen mellangärdet höjs och revbenen sänks så andas vi ut. Detta kallas bukandning.

Sjukdomar:
Eftersom de varma och fuktiga slemhinnor är en perfekt miljö för bakterier och virus, så är luftvägarna mycket känsliga för infektioner. Förkylning är en luftvägsinfektion, det är då ett virus som har angripit näsans och svalgets slemhinnor.
Halsfluss (bakterie-) och körtelfeber (virus-) är olika sorters inflammationer i svalget och luftrörskatarr uppstår när infektionen sprider sig ner i luftstrupe och luftrör. Lunginflammation orsakas av bakterier som kommit ner i lungorna.

Många allergier ger besvär i luftvägarna bl.a. astma som är en allvarlig allergi. En annan sjukdom är lungcancer, som drabbar 3000 personer i Sverige varje år, främst av tobaksrök och radon i bostäder. En person som röker har 30-40 gånger så stor risk för att få lungcancer än en som inte röker.

Utsöndring

Anatomi och funktion:
Förbränningen i cellerna medför att avfall bildas och det måste föras ut ur kroppen, utsöndras.
Lungan och njurarna är två av våra utsöndrinsorgan, tillsammans med (i viss mån) svettkörtlarna, oftast är avfallen lösta i vatten.
Avfallen tas upp av blodet och fraktas till utsöndringsorganen.
Från lungan utsöndras främst koldioxid tillsammans med vattenånga, som kommer med utandningsluften.

Med svetten kommer vatten och salter.
Njurarna räknas till urinorganen. Med urinen, som bildas i njurarna, kommer vatten, urinämnen och salter mm. Till urinrorganen räknas också urinledarna, urinblåsan och urinröret.
Vi har två stycken njurar, fast vi kan klara oss med en.Njurarna renar blodet och reglerar vätskebalansen, reningen sker i de s.k. njurkapslarna, det finns ca en miljon sådana kapslar, i njurbarken. Blodet renas i ett blodkärlsnystan som finns i varje kapsel och det fungerar ungefär som vid en filtrering. Det är en vätska som pressa ut i kapseln och rinner ner i njurkanalen, passerar njurmärgen och rinner sen vidare till njurbäckenet som urin. Fast först har njurkanalens väggar sugit upp nyttiga ämnen ur den filtrerade vätskan, som återförs till blodet.
De reglerar vätskebalansen genom att, om man t.ex. druckit mycket, omedelbart utsöndra överskottet av vatten, urinmägden ökar. Urinen blir mer koncentrerad om det är brist på vätska, kroppen sparar på vattnet.

Sjukdomar:
Urinväginfektion eller ...