Lånord - ett hot eller en tillgång?

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Vissa kan se lånord som ett hot mot det svenska språket. Men vi anser att de aldrig kommer bli något hot. Svenska språket har alltid influerats av andra språk. Den enda variationen är varifrån de lånas. Nu lånas mycket ord från engelskan och bland annat turkiskan, därmed har rinkebysvenskan utvecklats. Under medeltiden kom väldigt många ord från tyskan in i svenska språket. På vissa platser talades det till och med tyska vardagligt bland svenskar. Tyskan levde kvar i form av lånord, även när franskan blev uppmärksammad under 1700-talet. Detta språk blev på modet bland de högre samhällsklasserna. Många inredningsartiklar fick namn så som fåtölj, soffa, byrå, staty och garderob. Under slutet av 1700-talet kom tyskan tillbaka till Sverige. Tidigare hade mestadels vetenskapliga ord stannat kvar från tyskan, så som passare och linjal. Men nu flödade tyska romaner in i Sverige och vi tog efter ord som känslosam, vemod och själfull. På 1800- och 1900-talen kom återigen tekniska ord in i vårt språk. Vi började använda oss av orden telefon, mejeri, trampolin och snälltåg. (utvecklades sedan till ”snabbtåg” som tyskans ”schnellzug” betyder.)

På 1000-talet kom missionärerna till Sverige och tog med sig grekiska och latinska lånord: advent, altare, apostel, biskop, djävul, kyrka, läsa, präst. De flesta kristna svenska orden är dock av germanskt ursprung, t ex fundamentala termer som Gud, tro och själ.

De första svensk-engelska kontakterna som fick bestående språkliga konsekvenser var den kristna missionen på 1000-talet. De första missionärerna kom antagligen från England och Tyskland. Vi har idag kvar en del ord som tycks härstamma från fornengelska. Det är ibland svårt att avgöra vad som är fornengelska och vad som är fornsaxiska, eftersom de är mycket lika. Men exempelvis långfredag och förstärkningsordet ärke- tycks härröra från engelskan

Egentligen kan man inte säga att det språk vi talar idag är ”vårt språk”, det är mestadels ett stort samlingsverk av försvenskade lånord. Men ändå är det detta språk svenskarna talar och det är genom detta språk vi förstår varandra. Är inte detta svenska så säg?
Vi är säkra på att om någon om 500 år kommer hit idag och pratar med oss, ser vi detta som ett främmande språk, även om han säger sig tala svenska.
Svenska är inte något som låter likadant under alla årtusenden, svenska är något man talar i Sverige och som är gemensamt för det svenska folket.

Att all denna översättning och lånade ord skapar missförstånd är självklart, men det är absolut inte acceptabelt att det ska få leda till sådana missförstånd som kan skapa olyckor av olika slag. Ett exempel är det att inom läkarkåren så är det vissa läkare som tycker att stroke är något annat än slaganfall, medan andra betraktar de båda orden som helt synonyma. Detta kan förstås leda till ödesdigra misstag av läkarna. Ett annat är att de inte tycker att de svenska orden riktigt står för vad de ska, som t.ex. pisksnärtskada inte är samma sak som whiplashskada.

I språkets utvecklade förmåga att bilda nya och integrera lånord finns stora, enorma utmaningar för forskningen där man kunnat konstatera att datoriserade metoder blivit ...