Historien Om Kärnkraft i Sverige...

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

1945- Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki väcker Sveriges blygsamma atomenergi-forskning. Militären tycker att det vore bra för ett litet land som Sverige att ha en atombomb. På hösten 1945 begär Försvarets forskningsanstalt (FOA) pengar för att börja forska om atomenergi.

1947- Även fast försvaret forskar så är de fredliga användningsområdena av
kärnenergi ändå viktigast. Detta år bildas AB Atomenergi, ägt av
staten och industrin tillsammans för att utveckla kärnkraften.

1950- Försvarets forskningsanstalt och AB Atomenergi slås ihop för att det saknas kompetent personal inom området.

1954- Sveriges första reaktor, R1, startas. R1 låg i ett bergrum mitt i Stockholm och hade en maximal effekt på en megawatt. Den är en forskningsreaktor.

1955- Riktlinjerna för det svenska atomenergiprogrammet för många år framåt dras.
Sverige skulle vara självförsörjande inom atomenergi och atomkraften skulle byggas ut.
Samma år får Sverige en atomenergilag och en särskild myndighet för atomenergi- Delegationen för atomenergifrågor.

1956- IAEA, International Atomic Energy Agency bildas och får stor betydelse för det internationella samarbetet inom kärnenergi. Man börjar bygga en reaktor i Marviken i Östergötland. Det ska bli en plutonium producerande reaktor som ska vara klar 1968.

1960- Detta år beslutas att man ska börja bryta uran i Ranstad i Västergötland. Projektet
läggs ner innan det hinner påbörjas för att uran har ett så lågt internationellt pris.

1961- En ny reaktor, R2, tas i bruk. Det är en uppförstoring av R1, och byggs i
Studsvik i Södermanland.
Studsvik skulle bli ett forskningsområde och R2 skulle användas för
materialprovning.

1963- Ågesta-reaktorn i södra Stockholm står klar. Fram till 1973 försörjer den Farsta
med fjärrvärme, men på grund av de låga oljepriserna 1973 är det inte lönsamt att
driva Ågesta och reaktorn lades ner.

1966- Oskarshamns kraftgrupp AB beställer sveriges första lättvatten* reaktor.
Mellan 1968-1971 beställs 8 lättvatten rektorer. Samtidigt börjar omvärlden bli
mer kritisk till kärnkraften.

1968- Riksdagen och regeringen bestämmer slutgiltigt att vi inte ska ha kärnvapen i
Sverige, efter flera års debatt. Sverige skainte heller satsa på att bli
självförsörjande av kärnkraft.



1970- Sveriges avtal som handlar om att förhindra spridning av material som kan användas
till kärnvapen träder i kraft detta år.
Den plutonium producerande reaktorn i Marviken läggs ner, utan att ha använts, efter
att ha kostat c:a 500 miljoner kronor.

1976- Kärnkrafts frågan blir en viktig valfråga efter att ledande kärnfysiker och miljörörelsen
ifrågasätter riskerna med kärnkraft och frågar om avfallsproblemet.

1977- Sverige får en ny borgerlig regering som inför en ny lag, villkorslagen, som innebär att
inget nytt bränsle får tillföras till reaktorerna om inte bränslet kan tas om hand.

1979- En olycka i Harrisburg i USA den 28 mars får en reaktorsäkerhetsutredning att
tillsättas i Sverige. Svenska kraftföretag förbättrar sin instrumentering.

1980- Den 23 mars hålls en folkomröstning om kärnkraften.
Samtidigt beslutar regeringen att bygga ut den svenska kärnkraften till tolv reaktorer
förutsatt att kärnkraften kunde läggas ner fram till år 2010.

1984- Atomenergi och villkorslagen ersätts av kärnteknin lagen. Den innebär att stora krav
ställs på att den som äger reaktorn ska ta hand om och slutförvara använt kärnbränsle
och kärnavfall samt forska på området så att kraven kan uppfyllas.

1986- Olyckan i Tjernobylreaktorn i Sovjet inträffar den 26 april och världen blir medveten
om att en olycka i ett land kan få stora konsekvenser långt från olycksplatsen. I Sverige
behöver man inte bygga om några reaktorer eftersom de är av en annan konstruktion.
Däremot förbättras beredskapen och övervakningen i form av fler och förbättrade
mäts...